Säkra friytor med detaljplan

För att kunna säkra friytor som uppfyller plan- och bygglagens krav om storlek och lämplighet för lek och utevistelse måste behov av plats och finnas med som grundförutsättningar vid planläggningen. Genom att formulera ett tydligt syfte med detaljplanen får kommunen stöd för de planbestämmelser som behövs.

Tydliggör detaljplanens syfte

En detaljplan innebär att både rättigheter och skyldigheter knyts till fastigheten och kan medföra juridiska och ekonomiska konsekvenser för både fastighetsägaren och kommunen. Därför får detaljplanen inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte.

Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap 32 §

För att skydda vegetation och marknivåer och säkerställa att mark inte bebyggs eller görs till parkeringsplatser behövs egenskapsbestämmelser. Sådan detaljerad reglering måste motiveras genom att man i planen anger ett tydligt syfte som exempelvis pedagogisk verksamhet, gärna med förtydligande om utemiljöns betydelse för barns lek, lärande och utveckling, alltså verksamhetens ändamål.

Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan - 1.1.2

Säkra friytan långsiktigt

Friytan för lek och utevistelse bör inte senare kunna tas i anspråk för annat ändamål utan att ersättas med friyta med likvärdiga möjligheter till varierande lek och utevistelse för alla barn och unga.
Ett sätt att bevara friytan är bestämmelser i detaljplanen. En förutsättning är att friytan finns i samma detaljplaneområde som skolan eller förskolan.

För att säkra en friyta på någon annans mark är det lämpligt med avtal redan i bygglovsskedet mellan verksamhetsutövaren och den som upplåter marken. Observera att civilrättsliga avtal inte har samma juridiska räckvidd som fastighetsrättsliga regleringar som detaljplanebestämmelser eller servitut.

Om man behöver bygga ut skolan på friytan, så behöver den kvarvarande friytan utvecklas och förbättras för att kunna vara en fullgod utemiljö för fler barn eller elever.
Läs mer i Boverkets Allmänna råd FRI- BFS 2015:1.

Bestämmelser i detaljplanen

Eftersom förskolegården och skolgården inte är allmänt tillgängliga under dagtid när barnen vistas på skolan bör byggnader och gård planläggas som kvartersmark. Användningen skola bör tillämpas för områden för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet. Användningen skola bör betecknas S och ges vid färgläggning röd färg.
Här kan du läsa mer om planbestämmelsen S, Skola

För att säkerställa en tillräckligt stor friyta är det lämpligt att ange hur stor del av området som får bebyggas. Markens disposition kan även behöva klargöras med mer detaljerade bestämmelser, till exempel byggnadernas placering eller var det är förbjudet eller tillåtet med parkering, lastning och lossning, och var det ska vara friytor.

Här kan du läsa mer om planbestämmelser

Tredimensionell fastighetsbildning för att säkra tillgång till service

En utmaning i stadsbyggandet kan vara att få tillgång till lokaler för förskola och skola i nybyggnadsområden. Även om kommunen planerar för förskolor i bottenvåningen på flerfamiljshus så finns det inga garantier för att förskolan får vara hyresgäst när huset väl är byggt. Då kan tredimensionell fastighetsbildning vara ett sätt för kommunen att säkerställa lokaler för skolor och förskolor på sikt.

Tredimensionell fastighetsbildning innebär att fastigheter kan avgränsas i höjd och djupled så att olika våningsplan inom samma byggnad kan ligga på egna fastigheter och därmed ha olika ägare. På så sätt kan samma byggnad innehålla en fastighet för skoländamål i bottenplan med tillhörande friyta medan våningarna ovanför är en annan fastighet för exempelvis bostäder.

Förutsättningarna för tredimensionell fastighetsbildning skapas i detaljplanen genom att planen medger olika användningar av byggnaden.

Samutnyttjande av skolgården

Grundskolor kräver relativt stora ytor men står samtidigt ofta tomma under en stor del av året och dygnet. Det svenska skolåret har 178 skoldagar. Under resterande 187 dagar samt kvällstid finns i skolan en ofta outnyttjad kapacitet av lediga lokaler, idrottsplaner och övriga ytor. I exempelvis i täta stadsmiljöer av innerstadskaraktär är ibland skolgårdar en av få ytor som finns tillgängliga för allmänna aktiviteter..

Gårdar till förskolor och skolor är i första hand till för barnen, eleverna och den verksamhet som bedrivs där. Men gården kan också vara en viktig plats för barn och unga efter skoltid som mötesplats och lekplats. Det finns stora möjligheter att utveckla skolan till en lokal mötesplats där lokaler och skolgårdar utnyttjas över hela dygnet och året. Att utveckla skolan till en plats för möten och social aktivitet i närområdet kan också göra den viktigare i planeringen.

Samutnyttjande av mark skapar mervärden för stadsdelen eller tätorten som helhet och möter samtidigt samhällets krav på en effektiv användning av mark och vatten. Men en utmaning är frågor om finansiering, drift och skötsel. Ökad användning innebär ökat slitage och skolan behöver i någon mån finansiellt kompenseras för detta.

Om kommunen är huvudman för skolan eller förskolan kan kommunen som fastighetsägare ofta låta gården vara tillgänglig för barn och unga på kvällar och helger för olika aktiviteter. Är skolan fristående och har enskilt huvudmannaskap kan kommunen teckna avtal om att skolgården får nyttjas av allmänheten efter skoltid på kvällar och helger. Kommunen kan då bidra till kostnaden för skötsel och förvaltning.

Allmän plats som kompletterande friytor

Allmänna platser ska vara tillgängliga för allmänheten och kan utgöra viktiga komplement för skolor, förskolor och fritidshem. Om skolor och förskolor använder parker och grönområden innebär det ofta ett ökat slitage på dessa områden.

Om kommunen är huvudman för den allmänna platsen ska drift och förvaltning av platsen finansieras genom skattemedel. Detta innebär att kommunen inte kan sluta avtal med exempelvis en fristående skola som ska nyttja parken som friyta för lek och utevistelse på raster under skoltid. Den ökade kostnaden för skötsel, som en följd av ökat slitage, får kommunens parkförvaltning eller motsvarande stå för. Om platsen är allmän har kommunen heller inte möjlighet att ge skolan mer rätt än andra medborgare att nyttja platsen.

Kvartersmark för att säkra nyttjanderätt i Kalmar

I Kalmar ska gamla stadionområdet bebyggas med bostäder. I parken planeras spontanidrottsplatser. Målet är att en skola i närheten ska kunna använda idrottsplanen för idrottsundervisning och att allmänheten ska kunna använda den för spontanidrott. Om idrottsplanen är allmän plats kan inte skolan ges möjlighet att boka planen vid behov. Kommunen valde därför i samrådsförslaget att göra idrottsplanen som kvartersmark med beteckningen R för att på så sätt både kunna göra området bokningsbart för skolan under skoltid och säkerställa allmänhetens tillgång under övrig tid.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej