Åtgärder för att motverka hemlöshet

Granskad: 16 maj 2024

De flesta kommuner erbjuder särskilda boendelösningar och insatser för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden, visar 2024 års bostadsmarknadsenkät. Det är ofta kommunernas socialtjänster som hanterar den typen av boendefrågor.

Andrahandsuthyrning vanligaste åtgärden för att motverka hemlöshet

Den vanligaste åtgärden för att motverka eller avhjälpa hemlöshet är att använda socialtjänstlagens möjligheter att erbjuda sociala hyreskontrakt efter biståndsprövning enligt 4 kap. 1 § och 2 §. Totalt 234 kommuner uppger att denna insats ingår i deras arbete mot hemlöshet. 33 kommuner anger att de arbetar för att motverka hemlöshet genom att hyra ut bostäder i andra hand utan biståndsbeslut. Den näst vanligaste åtgärden är uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, till exempel genom rådgivning eller särskilda insatser. Detta svar har 202 kommuner lämnat.

Av årets enkät framgår det att allt fler kommuner använder sig av ”Bostad först” som en åtgärd för att motverka hemlöshet. I den nationella hemlöshetsstrategi som regeringen lade fram år 2022 återfinns målet att införa ”Bostad först” nationellt och ett flerårigt statsbidrag riktas under strategiperioden till kommuner för att stärka arbetet med att motverka hemlöshet genom ”Bostad först”. 89 kommuner anger i årets enkät att de använder sig av metoden och av fritextsvaren framgår att ”Bostad först” är under förberedande eller uppstart i ytterligare kommuner. Svarsalternativen är utformade så att kommunerna anger om bostäderna inom ”Bostad först” erbjuds med förstahandskontrakt eller andrahandskontrakt. 80 kommuner svarar att det är fråga om andrahandskontrakt, medan 17 svarar att de använder sig av förstahandskontrakt. Av de senare är det nio som enbart använder sig av förstahandskontrakt.

Bostad först

Bostad först (Housing first) – är en beprövad metod för att motverka hemlöshet för personer med social problematik. Metoden utgår från att människor behöver ett tryggt boende för att kunna göra något åt sina övriga problem. Metoden innebär att personer i akut hemlöshet erbjuds en bostad på samma villkor som andra hyresgäster. Detta kombineras sedan med frivilliga och individuellt anpassade hjälpinsatser.

Så här fördelar sig kommunernas svar på vad kommunen gör för att motverka eller avhjälpa hemlöshet (kommunerna kunde välja mer än ett svarsalternativ):

Kommunernas svar på vad som görs för att motverka eller avhjälpa hemlöshet enligt bedömning 1 januari 2024. Källa: Bostadsmarknadsenkäten 2024, Boverket. Illustration: Boverket

De flesta kommuner hyr ut lägenheter i andra hand med biståndsbeslut

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 262 kommuner att de hyr ut bostäder i andra hand, med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen, till personer som inte själva kan anskaffa en permanent boendelösning. 17 kommuner svarar nej på frågan, medan övriga elva inte har besvarat den. Merparten av kommuner som svarar nej ingår i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”.

Färre bostäder hyrs ut i andra hand med biståndsbeslut

På senare år har antalet lägenheter som hyrs ut med socialt kontrakt minskat enligt enkäten. Sammanlagt fanns enligt kommunerna cirka 14 200 bostäder för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut den 1 januari 2024, vilket kan jämföras med förra årets bostadsmarknadsenkät, då kommunerna svarade att det fanns cirka 15 000 bostäder för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut. Så sent som 2021 fanns det cirka 19 600 lägenheter med sociala kontrakt enligt enkäten.

En orsak till minskningen av antalet lägenheter för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut är att kommunernas socialtjänster alltmer begränsar de särskilda boendelösningarna till personer som inte bara har svårt att hitta lämplig bostad utan även har sociala eller psykologiska problem.

Det har varit svårt att på ett tillförlitligt sätt följa kommunernas särskilda boendelösningar för personer som inte själva kan skaffa en permanent boendelösning genom enkäten, inte minst eftersom det har varit otydligt om kommunerna räknar in bostäder som hyrs ut i andra hand i samband med mottagande av nyanlända eller inte. I årets enkät ställs frågan om kommunen efter biståndsbeslut av socialförvaltningen hyr ut bostäder i andra hand till nyanlända personer som har anvisats till kommunen enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. 75 kommuner anger att de gör det och 130 kommuner svarar nej på frågan. 44 kommuner saknar uppgift och resterande har inte besvarat den. Enligt kommunerna fanns det den 1 januari 2024 sammanlagt cirka 1 250 lägenheter som hyrdes ut till nyanlända med stöd av 4 kap. 1§ och 2 § SoL. Det är 750 färre än i fjol.

Här utöver anger 79 kommuner att de hyr ut lägenheter i andra hand utan biståndsbeslut. Sammanlagt beräknas det finnas cirka 3 650 lägenheter (1 januari 2024) som hyrs ut i andra hand utan biståndsbeslut. Kommunernas svar tyder på att merparten av dem hyrs ut i andra hand till anvisade nyanlända. 66 kommuner anger att de hyr ut lägenheter i andra hand utan biståndsbeslut till anvisade nyanlända. Sammanlagt beräknas det finnas knappt 2 750 lägenheter (1 januari 2024) som hyrs ut i andra hand utan bis