Åtgärder för att motverka hemlöshet

De flesta kommuner erbjuder särskilda boendelösningar och insatser för personer som av olika anledningar inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden, visar 2023 års bostadsmarknadsenkät. Det är ofta kommunernas socialtjänster som hanterar den typen av boendefrågor.

Andrahandsuthyrning vanligaste åtgärden för att motverka hemlöshet

Den vanligaste åtgärden för att motverka eller avhjälpa hemlöshet är att använda socialtjänstlagens möjligheter att erbjuda sociala hyreskontrakt efter biståndsprövning enligt 4 kap. 1 § och 2 §. Totalt 217 kommuner uppger att denna insats ingår i deras arbete mot hemlöshet. Den näst vanligaste åtgärden är uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, till exempel genom rådgivning eller särskilda insatser. Detta svar har 193 kommuner lämnat i årets enkät. Den tredje vanligaste åtgärden, enligt 79 kommuner, är att ingå överenskommelser med det kommunala bostadsbolaget om att sänka kraven på de bostadssökande. Till exempel kan allmännyttan godkänna försörjningsstöd som inkomst. En nyhet är att de kommuner som använder metoden ”Bostad först” som åtgärd måste välja mellan svarsalternativen förstahandskontrakt respektive andrahandskontrakt. Här svarar 53 kommuner att det är fråga om andrahandskontrakt, medan endast 8 svarar förstahandskontrakt. 2 av de som säger sig erbjuda ”Bostad först” med förstahandskontrakt antyder i fritextsvaret att detta kanske inte gäller akut hemlösa.

Så här fördelar sig kommunernas svar på vad kommunen gör för att motverka eller avhjälpa hemlöshet (kommunerna kunde välja mer än ett svarsalternativ):

Majoriteten av kommunerna hyr ut lägenheter i andra hand med biståndsbeslut

I årets bostadsmarknadsenkät svarar 259 kommuner att de hyr ut lägenheter i andra hand, med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen till personer som inte har blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Sammanlagt 19 kommuner svarar nej på denna fråga. Antalet kommuner som svarar nej har minskat jämfört med föregående år. Majoriteten av kommuner som svarar nej (14) ingår i kommungruppen ”övriga kommuner med färre än 25 000 invånare”. Totalt 12 kommuner har valt att inte besvara frågan. 

Färre bostäder hyrs ut i andra hand med biståndsbeslut

Trenden med minskat antal lägenheter som hyrs ut med socialt kontrakt fortsätter. Sammanlagt fanns enligt kommunerna cirka 15 000 bostäder för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut den 1 januari 2023, vilket kan jämföras med förra årets bostadsmarknadsenkät, då kommunerna svarade att det fanns cirka 17 500 bostäder för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut. Året innan, 2021, fanns det cirka 19 600 lägenheter med sociala kontrakt enligt enkäten. Vidare anger kommunerna att cirka 12 400 hushåll bodde i dessa bostäder den 1 januari 2023.

En orsak till minskningen av antalet lägenheter för andrahandsuthyrning med biståndsbeslut är att kommunernas socialtjänster alltmer begränsar de särskilda boendelösningarna till personer som inte bara har svårt att hitta lämplig bostad utan även har sociala eller psykologiska problem.

80 kommuner hyr efter biståndsbeslut av socialförvaltningen ut bostäder i andra hand till nyanlända personer som har anvisats till kommunen enligt lagen om bosättning. 119 kommuner svarar nej på frågan, 43 saknar uppgift och resterande har inte besvarat den. Denna fråga har inte tidigare ställts, så det går inte att jämföra siffrorna bakåt i tiden. Däremot verkar antalet lägenheter i vissa fall överlappa med svaren som kommunerna lämnar på frågan om biståndsbeslut för personer som inte har godkänts på den ordinarie bostadsmarknaden. Med den reservationen gjord, anger kommunerna att det 1 januari 2023 sammanlagt fanns cirka 1 900 lägenheter uthyrda till nyanlända med stöd av 4 kap. 1 § och 2 § SoL.

Osäker fördelning mellan personer med socialt biståndsbeslut respektive nyanlända

Det är osäkert hur många av lägenheterna som faktiskt hyrs ut till personer med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen och hur många som används av nyanlända med stöd av bosättningslagen. Vissa kommuner saknar statistik över vilka grunder personerna har beviljats andrahandskontrakt på. Med detta i åtanke kan slutsatsen dras att antalet lägenheter med sociala kontrakt som hyrs ut i andra hand har minskat sedan 2019.

Flest lägenheter med sociala kontrakt finns i större högskolekommuner

Flest antal andrahandslägenheter med särskilda villkor, som beviljats med stöd av 4 kap. 1 § och 2 § SoL, finns i kommungruppen för högskoleorter med fler än 75 000 invånare. Näst flest lägenheter med sociala kontrakt finns i kommungruppen för Storstockholm, cirka 3 400.

I samtliga kommungrupper utom de mindre högskolekommunerna har antalet lägenheter med sociala kontrakt minskat jämfört med föregående år. Störst förändring i faktiskt antal (930) och procent (46%) står minskningen i kommungruppen Stormalmö för, jämfört med förra året. Även Storstockholms lägenheter med sociala kontrakt minskar markant jämfört med BME 2022, och där motsvarar minskningen cirka 18 procent färre andrahandslägenheter i år.

Kommuner samarbetar med hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden

De flesta kommuner samarbetar med hyresvärdar för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. I årets enkät svarar 224 kommuner att de samarbetar med kommunala bostadsföretag och 93 kommuner svarar att de samarbetar med privata hyresvärdar. 44 kommuner svarar att de inte har något sådant samarbete.

Något fler män än kvinnor bor med socialt kontrakt

I årets enkät finns det en fråga som handlar om kön och åldersfördelning. Utifrån svar från de 103 kommuner som besvarat frågan är det flest män som bor i bostäder med socialt kontrakt. Procentuellt uppgår männens andel till 56 procent. Kommunernas svar visar också att de största grupperna som bor i lägenheter med sociala kontrakt är män och kvinnor 35–64 år, vilket inte är så konstigt eftersom denna kategori har stor åldersmässig spännvidd. Däremot är det tydligt att det är flest män i samtliga åldersgrupper.

Närmare 3 700 barn bor i andrahandslägenheter med sociala kontrakt

Kommunerna beräknar att det den 1 januari 2023 fanns cirka 1 700 hushåll med hemmavarande barn i bostäder med socialt kontrakt. I dessa hushåll ingick cirka 3 700 hemmavarande barn. Ungefär hälften av de 1 700 hushållen, 805, bestod av ensamstående kvinnor med hemmavarande barn under 18 år. I BME 2020 beräknade kommunerna att det bodde cirka 5 000 barn i kommunernas andrahandslägenheter.

Andrahandskontrakt som en väg in på den ordinarie bostadsmarknaden

Ett av målen med kommunernas bostadslösningar är att underlätta för personer att långsiktigt etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Av de 259 kommuner som hyr ut lägenheter i andra hand svarar 135 att de alltid har som mål att dessa avtal ska övergå i vanliga hyreskontrakt. 90 kommuner svarar att det är målet i vissa fall.

Kommuner med målsättning att omvandla andrahandskontrakt till förstahandskontrakt har sammanlagt uppgett att 1 700 hushåll fick ta övar sitt hyreskontrakt under år 2022. 

Fler kommuner har andrahandsuthyrning utan biståndsbeslut

På senare år har det blivit allt vanligare att något annat kommunalt organ än socialtjänsten träder in som ställföreträdande förstahandshyresgäst för de bostadsbehövandes räkning. På frågan om det finns andrahandsuthyrning utan biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen svarar 99 kommuner ja och 169 svarar nej, medan 22 kommuner inte har besvarat frågan. Jämfört med föregående år svarar nu 23 fler kommuner ja på denna fråga, medan antalet kommuner som svarar nej har minskat med 20 kommuner. Det har alltså blivit vanligare att kommuner använder bostadslösningar utanför socialtjänstlagens biståndsbeslutade bostadsinsatser.

Kommunerna är osäkra på vilka personer eller hushåll som har denna avtalsform men uppskattningsvis fanns det 1 januari 2023 cirka 3 700 andrahandsuthyrda lägenheter, baserat på uppgifter från 81 kommuner.

På frågan om kommunen hyr ut bostäder i andra hand utan biståndsbeslut till nyanlända personer som anvisats kommunen enligt bosättningslagen har 81 kommuner svarat ja och 15 kommuner har svarat nej.

Närmare hälften av kommunerna har direktägda bostäder

En del av kommunernas sociala boendelösningar utgörs av direktägda bostäder. Direktägda bostäder är bostäder som inte ägs av kommunen via något allmännyttigt kommunalt bostadsbolag, utan som kommunen har förvärvat direkt och som är registrerade med kommunens organisationsnummer. Vanligen fungerar dessa bostäder som genomgångsbostäder.

På frågan om kommunen direktäger bostäder, till exempel i form av bostadsrätter eller småhus svarar 135 kommuner att de gör det. Av dessa uppger 130 kommuner ett bestämt antal. Baserat på kommunernas bedömningar finns det sammanlagt cirka 8 300 bostäder som ägs direkt av kommunerna fördelat på de 130 kommuner som uppgett antal i enkäten. Det är i år 23 kommuner som inte har besvarat frågan. Samtliga siffror är i stort sett desamma som förra året.

5 kommuner anger att de har köpt in enskilda hyresbostäder, bostadsrätter eller småhus under 2022 för att tillgodose behovet av bostäder för personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Det rör sig om mellan 1 och 7 bostäder per kommun. 259 kommuner anger att de inte gjort det och resterande har inte svarat.

Direktägda bostäder hyrs ut i andra hand utan biståndsbeslut

105 kommuner svarar på frågan om hur stor andel av de direktägda bostäderna som används av personer som inte är berättigade till en biståndsbeslutad boendelösning enligt socialtjänstlagen. Av dessa uppger 44 kommuner att 60–100 procent av dessa bostäder upplåts till personer som inte bedöms ha behov av en boendeinsats enligt 4 kap. § 1 eller § 2 SoL. I 42 kommuner upplåts samtliga direktägda bostäder till personer som har fått en boendeinsats genom ett SoL-beslut. Däremellan finns det några kommuner som upplåter en del av bostäderna till dem som inte har fått ett biståndsbeslut samt till de som har det.

Om vi tittar på storleken på det ägda beståndet så ligger Uppsala kvar i toppen. Kommunen uppger att de har 1 000 direktägda lägenheter, vilket är flest i landet. Näst flest direktägda bostäder har Eskilstuna med 800 lägenheter och tredje flest lägenheter har Stockholm med 600. I Uppsala används 60 procent av de direktägda bostäderna till personer eller hushåll som inte är berättigade till en bostadsinsats genom bistånd enlig socialtjänstlagen. I Eskilstuna används alla bostäder till hushåll som inte är berättigade till bistånd, medan endast 20 procent av Stockholms 600 bostäder är uthyrda efter biståndsbeslut.

Flest direktägda bostäder finns i större högskolekommuner

Det största sammanlagda antalet direktägda bostäder finns i kommungruppen högskoleorter med fler än 75 000 invånare. I denna grupp, som består av 17 kommuner, finns det ungefär 4 000 direktägda bostäder, vilket är en ökning med nästan 1 500 bostäder jämfört med förra året. Detta antal utgör mer än 50 procent av alla direktägda bostäder i landet. Därefter kommer kommunerna i Storstockholm, där det också skett en ökning men inte lika kraftig som i de större kommunerna. I Storstockholm har antalet direktägda bostäder ökat från cirka 1 700 förra året till 1 900 den 1 januari 2023, vilket utgör närmare 20 procent av den totala mängden direktägda bostäder. Flest direktägda bostäder har Stockholms stad med 600, näst flest finns i Danderyd (255) och som nummer tre följer Vallentuna med 247 direktägda bostäder.

Lund, med sina 245 direktägda bostäder, toppar listan i kommungruppen Stormalmö. Noterbart är att rikets tredje största stad, Malmö, endast har 43 bostäder i egen ägo den 1 januari 2023, vilket är en kraftig minskning jämfört med för två år sedan då 400 lägenheter rapporterades som direktägda. Näst flest direktägda bostäder har Lomma kommun. Förutom Vellinge, som uppger 30 bostäder, har kommunerna i Stormalmö mycket få bostäder som ägs av kommunen själv.

I gruppen kommuner med färre än 25 000 invånare finns det sammanlagt cirka 800 direktägda bostäder. Topp tre på listan är Vansbro kommun med 97 bostäder, Hammarö med 84 bostäder och Vaggeryd med 67 bostäder i egen ägo. Av de 173 kommuner som ingår i denna kommungrupp uppger 100 att de inte direktäger några bostäder, medan 15 inte har lämnat något svar.

Samverkan med kommunens allmännyttiga bostadsbolag vanligaste vräkningsförebyggande åtgärden

På frågan om kommunen arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder svarar 244 ja, medan 34 kommuner svarar nej. 12 kommuner har inte lämnat något svar. Kommunerna som svarar att de arbetar vräkningsförebyggande får även svara på hur de arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder. Den vanligaste vräkningsförebyggande åtgärden är att samverkan sker med kommunens allmännyttiga bostadsföretag, vilket 186 kommuner har svarat. Den näst vanligaste åtgärden är att kommunen arbetar med särskilda vräkningsförebyggande åtgärder för barnfamiljer (145), följt av att det finns fastlagda rutiner för det vräkningsförebyggande arbetet (135), att det finns ansvariga personer i kommunen som arbetar med vräkningsförebyggande åtgärder (124) och att samverkan sker med privata fastighetsägare (97). 50 kommuner har svarat att kommunen gör annat för att förebygga vräkning.

Avhysningar drabbar hushåll med och utan barn

Det förekommer att hushåll som beviljats en bostadslösning i form av ett andrahandskontrakt med särskilda villkor, bryter mot villkoren och blir avhysta. 84 kommuner anger att det förekommit avhysningar av hushåll utan barn under 2022, och 17 kommuner anger att det förekommit avhysningar av hushåll med barn. 140 kommuner svarar att inga sådana avhysningar skett. Det handlar om strax över 200 hushåll utan barn som har avhysts och 30 hushåll med barn som har avhysts under 2022. I BME 2020 redovisades att 235 hushåll utan barn och 24 med barn blev avhysta under 2019.

Andra åtgärder mot hemlöshet: rådgivning, bo-skola och samordnare

Flera kommuner motverkar eller avhjälper hemlöshet genom att erbjuda bostadsrådgivning, bostadscoacher, budget- och skuldrådgivning samt hjälp med budgetsanering (detta alltså utöver att tillhandahålla bostäder). Syftet med insatserna är att hushållen så småningom ska kunna teckna egna förstahandskontrakt. Vissa kommuner använder korttidshyreskontrakt för att minska antalet barn i akut hemlöshet. I Stockholm finns det möjlighet att tillhandahålla genomgångsbostäder med hyreskontrakt på maximalt fem år genom den bostadssociala stiftelsen SHIS. Andra insatser för socialt utsatta inkluderar härbärge, dagverksamhet och mötesplatser som arbetar motiverande och uppsökande.

Förutom regelbundna möten med hyresvärdar har några kommuner en så kallad bo-skola där bostadssökande kan lära sig mer om hur det är att bo i hyresrätt. Andra kommuner har anställt boendesamordnare, även kallade boendelotsar, som fungerar som en länk mellan hyresvärd och hyresgäst. En del kommuner uppger att de har akut- eller jourlägenheter för personer som snabbt behöver tak över huvudet, till exempel i samband med våld. Kommuner kan även gå i borgen för hyresgäster.