På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Avvikelse- gemensamt behov eller allmänt intresse

Granskad: 

Efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut ökar byggnadsnämndens möjlighet att ge bygglov för åtgärder som avviker från detaljplanen. Då kan avvikelser godtas för åtgärder som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.

Förutsättningarna för att godta en sådan avvikelse är att

  • genomförandetiden har gått ut,
  • avvikelsen tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse,
  • avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte,
  • avvikelsen tillsammans med andra avvikelser inte är allt för omfattande,
  • avvikelsen inte begränsar någon rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen, och
  • avvikelsen inte medför betydande miljöpåverkan.

31c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

Det finns ingen generell rätt till avvikelser från detaljplan. Om en avvikelse är godtagbar eller inte förutsätter en samlad bedömning i det enskilda bygglovsärendet, både när det gäller åtgärdens lämplighet och i vilken utsträckning den kan anses rymmas inom planens syfte. Godtagbara avvikelser ska enbart ha en så begränsad påverkan att en planändring inte behövs. En avvikelse får därför inte medföra inskränkningar i grannars möjligheter att i framtiden utnyttja sin mark. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56)

Bestämmelsen är utformad så att bygglov ”får” ges om förutsättningarna är uppfyllda. Det innebär att byggnadsnämnden har ett visst handlingsutrymme att bedöma om avvikelsen ska medges eller inte.  (MÖD 2018-04-19 mål nr P 7633-17)

31c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

I en dom ansåg Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, att byggnadsnämnden har haft stöd för att avslå en ansökan om bygglov trots att en avvikelse hade kunnat medges. Ansökan avsåg en återvinningsstation som skulle placeras på ett torg.  Torget omgavs av tre flerbostadshus och det fanns även två uteserveringar vid torget. MÖD ansåg att åtgärden avvek från detaljplanen men att den kunde godtas eftersom den var förenlig med planens syfte och tillgodosåg ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse. Enligt nämnden skulle dock återvinningsstationen dominera platsen på ett sätt som förändrade torgets karaktär. Folklivet och det lokala näringslivet skulle hämmas och i stället för att stödja lokalområdet skulle torget bli en vändplan för lämning och hämtning av sopor. Domstolen konstaterade att bygglov ”får” ges om förutsättningarna för avvikelsen är uppfyllda. MÖD ansåg att det var kommunens uppgift att väga de två allmänna intressena, placering av en återvinningsstation och allmänhetens tillgång till ett torg, mot varandra. Det fanns inte skäl att ifrågasätta kommunens bedömning att den sökta åtgärden skulle påverka torgmiljön på ett olämpligt sätt. En placering av en återvinningsstation kan inte heller anses bunden till en viss plats. Intresset av att placera återvinningsstationen på torget kunde därför inte anses väga tyngre än det allmänna intresset av ett tilltalande stadsrum. MÖD ansåg därför att nämnden haft stöd för att avslå ansökan om bygglov. (MÖD 2018-04-19 mål nr P 7633-17)

I ett annat rättsfall prövades om ett 30 meter högt telekommunikationstorn och ett teknikskåp tillgodosåg ett allmänt intresse. Byggnadsnämnden hade avslagit bygglovsansökan. Tornet skulle uppföras på mark som i detaljplanen var kvartersmark för småindustri. Det fanns även en planbestämmelse som angav att marken endast får bebyggas med enklare förrådsbyggnader och skärmtak. MÖD konstaterade att det aktuella telekommunikationstornet är en teknisk anläggning vilket ryms inom användningsbestämmelsen småindustri i den aktuella detaljplanen. Tornet avvek dock från detaljplanebestämmelsen om att marken endast fick bebyggas med enklare förrådsbyggnader och skärmtak. MÖD konstaterade att en anläggning som utgör en del av det nationella mobilnätet och uppförs på en plats som medger täckning av det behövande området är ett allmänt intresse. Det fanns inte skäl att ifrågasätta byggherrens uppgifter om att det aktuella området ur radioteknisk synpunkt är lämpligt för uppförandet av tornet. MÖD bedömde därför att tornet tillgodosåg ett allmänt intresse. Domstolen ansåg även att åtgärden var förenlig med detaljplanens syfte.  MÖD konstaterade att bygglov ”får” ges om förutsättningarna för avvikelsen är uppfyllda. Plan- och bygglagen, PBL, bygger på att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten och kommunen har stor frihet att styra bebyggelseutvecklingen. I detta fall hade nämnden i sitt bygglovsbeslut hänvisat till att det i översiktsplanen uttrycktes ett intresse att i framtiden kunna använda området för annat ändamål än småindustri. Något detaljplanearbete hade dock inte påbörjats. Enligt MÖD hade kommunen inte visat att det fanns ett annat så starkt allmänt intresse av marken att det övervägde det allmänna intresset av telekommunikationstornet. MÖD ansåg därför att det fanns möjlighet att ge bygglov. (MÖD 2016-06-14 mål nr P 11236-15)

Vid prövning bör särskilt övervägas i vilken utsträckning och på vilket sätt en avvikelse kan få prejudicerande effekter. En åtgärd som kan vara godtagbar på en fastighet, kan leda till en oacceptabel miljöförändring om åtgärden upprepas på flera fastigheter i området. Detta innebär att en åtgärd som i och för sig skulle kunna godtas som en avvikelse kan anses som olämplig på grund av risken för prejudicerande effekter och därför kan nekas av byggnadsnämnden. I sådana fall kan det vara lämpligt att i stället ändra planen så att samtliga fastigheter behandlas på ett likartat sätt. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56 och prop. 2013/14:126 sid. 185)

Genomförandetiden har gått ut

En förutsättning för att denna typ av avvikelse från detaljplanen ska kunna medges är att detaljplanens genomförandetid har gått ut. Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Genomförandetiden kan vara mellan 5 och 15 år. Om det inte framgår hur lång genomförandetiden är i detaljplanen så är den automatiskt 15 år. Genomförandetiden räknas från den dag då detaljplanen har fått laga kraft om inte annat framgår av detaljplanen. Kommunen har möjlighet att förskjuta genomförandetiden. Det innebär att genomförandetiden börjar löpa först vid den tidpunkt som kommunen har bestämt i planen, till exempel 2 år efter att detaljplanen har fått laga kraft.  Genomförandetiden kan förnyas genom en ändring av detaljplanen. Om det inte framgår någon ny genomförandetid i en ändring av detaljplanen gäller den ursprungliga genomförandetiden även i fortsättningen.

31c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

21 §
  I detaljplanen ska kommunen ange en genomförandetid. Tiden ska bestämmas så att det finns rimliga möjligheter att genomföra planen, men tiden får inte vara kortare än fem år och inte längre än femton år.

Tiden räknas från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Om någon del av planen får genomföras tidigare på grund av ett förordnande enligt 13 kap. 17 § tredje stycket, räknas tiden från den dag då genomförandet får påbörjas. Detta gäller dock inte om kommunen i planen har bestämt att tiden ska räknas från en senare tidpunkt eller bestämt olika tider för skilda områden av planen.

22 §
  Om en detaljplan ändras, ska planens genomförandetid gälla också för den fråga som ändringen avser.

Om planen vid ändringen inte innehåller någon uppgift om genomförandetid, ska kommunen med tillämpning av 21 § bestämma en särskild genomförandetid för den fråga som ändringen avser.

Någon genomförandetid ska dock inte gälla eller bestämmas för en sådan fråga som innebär upphävande av en del av detaljplanen eller av en detaljplanebestämmelse. Lag (2015:668) .

23 §
  Om detaljplanen saknar uppgift om genomförandetidens längd, ska längden anses vara femton år. Om planen saknar uppgift om när tiden ska börja räknas, ska den räknas enligt 21 § andra stycket.

24 §
  Innan genomförandetiden har gått ut får den förlängas med högst fem år i sänder. Efter det att genomförandetiden har gått ut, får den förnyas med högst fem år i sänder.

En förlängning eller förnyelse får avse ett visst område av detaljplanen.

I en annan dom ansåg MÖD att en återvinningstation som placerades på kvartersmark som var avsedd för parkering var ett allmänt intresse och avvikelsen hade därför kunnat godtas.  Genomförandetiden för den aktuella detaljplanen hade dock inte gått ut. Av den anledningen kunde inte avvikelsen godtas och bygglov kunde därför inte ges. (MÖD 2017-11-02 mål nr P 3452-17)

Tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse
Åtgärden som avvikelsen avser måste tillgodose ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.

31c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

Angeläget gemensamt behov

Att åtgärden ska tillgodose ett angeläget gemensamt behov innebär att det ska vara väsentligt för flera människor att åtgärden genomförs. Det kan exempelvis vara en åtgärd som blir en fördel för de som bor i ett flerbostadshus.  Det kan till exempel vara ett förråd för cyklar och barnvagnar, en tvättstuga eller ett miljöhus. Att behovet ska vara gemensamt innebär att åtgärden inte enbart ska vara till nytta för en eller några få personer. En åtgärd som tillgodoser ett behov för ett enstaka en- eller tvåbostadshus kan inte medges med stöd av denna bestämmelse. Om åtgärden avser att tillgodose ett angeläget behov som är gemensamt för boende i flera en- eller tvåbostadshus, bör det emellertid vara möjligt att medge en avvikelse. Ett exempel på en sådan åtgärd är gemensamma förråd eller garage som uppförs för att användas av flera husägare gemensamt. (jfr prop. 2013/14:126 sid.182)

Att det gemensamma behovet ska vara angeläget innebär att åtgärden medför väsentliga fördelar för de som får nytta av åtgärden. Denna bedömning behöver göras utifrån förhållandena i det enskilda fallet, och enbart det faktum att ingen motsätter sig åtgärden bör inte vara tillräckligt för att lov som avviker från planen ska kunna ges. (jfr prop. 2013/14:126 sid.182)

I ett rättsfall prövade MÖD om en parkeringsanläggning till ett flerbostadshus var en avvikelse som tillgodosåg ett gemensamt behov. Ärendet gällde rivningslov för två garage samt bygglov för parkeringsplatser och tillhörande stödmurar. Vissa parkeringsplatser samt stödmurarna skulle placeras på prickmark. Resterande parkeringsplatser skulle placeras på mark betecknad med GS, område för garageändamål, sammanbyggda hus. Domstolen konstaterade att murarna stred mot detaljplanen eftersom de låg på prickmark. De parkeringsplatser som skulle anordnas på mark betecknad med GS stred också mot detaljplanen enligt domstolen. Dessutom fanns en planbestämmelse som angav att för varje påbörjad 200 m2 bruttovåningsyta skulle det anordnas minst en parkeringsplats och en garageplats. Domstolen ansåg att planbestämmelserna vad gäller antalet garageplatser inte uppfylldes innan åtgärden utfördes. Åtgärden skulle innebära att planbestämmelsen om antalet garageplatser i ännu mindre grad skulle uppfyllas. Även i denna del stred alltså åtgärderna mot detaljplanen. MÖD konstaterade dock att åtgärden skulle medföra att antalet uppställningsplatser för bilar utökades och därmed möjligheten för de boende att få parkeringsplats för eget fordon eller tillgång till besöksparkering. Domstolen ansåg därför att den sökta åtgärden skulle komma merparten av de boende i flerfamiljshusen tillgodo och medföra väsentliga fördelar för dem. Eftersom murarna behövdes för att kunna anlägga parkeringsplatserna ansåg MÖD att åtgärderna skulle ses i ett sammanhang. MÖD ansåg att avvikelserna från detaljplanen kunde godtas eftersom de var förenliga med detaljplanens syfte och tillgodosåg ett angeläget gemensamt behov för de boende. Bygglov skulle därför beviljas. (MÖD 2017-01-24 mål nr P 969-16)

MÖD har i en annan dom konstaterat att fläktrum på taket på en skola var en avvikelse som tillgodosåg ett gemensamt behov. Ärendet gällde en tillbyggnad på taket med 5 fläktrum. Enligt detaljplanen fick byggnader på fastigheten uppföras till en höjd av högst åtta meter. Domstolen konstaterade att fläktrummen var av en sådan storlek och utformning att de skulle beaktas vid beräkningen av byggnadshöjden. Det innebär att byggnadens höjd översteg åtta meter och därmed inte överensstämde med detaljplanen. Domstolen ansåg dock att en ventilationsanläggning för en skola normalt får anses tillgodose ett angeläget gemensamt behov. Åtgärden ansågs även förenlig med detaljplanens syfte och bygglov skulle därför beviljas. (MÖD 2017-07-06 mål nr P 4472-17)

MÖD har i ett rättsfall ansett att en nybyggnad av ett flerbostadshus som avvek gällande byggnadshöjden inte tillgodosåg ett gemensamt behov. En tillbyggnad av en verkstadslokal som delvis placerades på prickmark ansåg MÖD inte heller tillgodosåg ett gemensamt behov. Samma bedömning gjorde MÖD för en infart till en förskola som placerades på parkmark. Ingen av dessa avvikelser kunde därför godtas med stöd av bestämmelsen.  (MÖD 2018-03-19 mål nr P 4761-17, MÖD 2018-04-19 mål nr P 8065-17 och MÖD 2015-04-15 mål nr P 8555-14)

Allmänt intresse

Att åtgärden ska tillgodose ett allmänt intresse innebär att den ska vara till nytta för samhället eller en bredare allmänhet. Det kan exempelvis vara väderskydd vid hållplatser, kiosker, toaletter, små förråd och transformatorstationer på olika allmänna platser. Motsvarande avvikelser bör även vara möjliga inom kvartersmark som är planlagd för olika offentliga verksamheter, till exempel friluftsliv, idrott, kultur, skola, hamnverksamhet eller större parkeringar. (jfr prop. 2013/14:126 sid.183)

I ett rättsfall prövade MÖD om en pumpstation för spillvatten tillgodosåg ett allmänt intresse. Pumpstationen skulle placeras på mark som enligt detaljplanen var parkmark och åtgärden var därför inte planenlig. Domstolen ansåg att pumpstationen var ett allmänt intresse och förenlig med planens övergripande syfte. Avvikelsen från detaljplanen kunde därför medges. (MÖD 2018-06-15 mål nr P 975-18/MÖD 2018:11)

I en dom ansåg MÖD att byggnadsnämnden har haft stöd för att avslå en ansökan om bygglov trots att en avvikelse hade kunnat medges. Ansökan avsåg en återvinningsstation som skulle placeras på ett torg.  Torget omgavs av tre flerbostadshus och det fanns även två uteserveringar vid torget. MÖD ansåg att åtgärden avvek från detaljplanen men att den kunde godtas eftersom den var förenlig med planens syfte och tillgodosåg ett angeläget gemensamt behov eller allmänt intresse. Enligt nämnden skulle dock återvinningsstationen dominera platsen på ett sätt som förändrade torgets karaktär. Folklivet och det lokala näringslivet skulle hämmas och i stället för att stödja lokalområdet skulle torget bli en vändplan för lämning och hämtning av sopor. MÖD ansåg att det allmänna intresset av ett tilltalande stadsrum vägde tyngre än intresset av att placera återvinningsstationen på torget. MÖD ansåg därför att nämnden haft stöd för att avslå ansökan om bygglov. (MÖD 2018-04-19 mål nr P 7633-17)

I ett rättsfall prövades om ett 30 meter högt telekommunikationstorn och ett teknikskåp tillgodosåg ett allmänt intresse. Tornet skulle uppföras på mark som i detaljplanen var kvartersmark för småindustri. Det fanns även en planbestämmelse som angav att marken endast får bebyggas med enklare förrådsbyggnader och skärmtak. MÖD konstaterade att det aktuella telekommunikationstornet är en teknisk anläggning vilket ryms inom användningsbestämmelsen småindustri i den aktuella detaljplanen. Tornet avvek dock från detaljplanebestämmelsen om att marken endast fick bebyggas med enklare förrådsbyggnader och skärmtak. MÖD konstaterade att en anläggning som utgör en del av det nationella mobilnätet och uppförs på en plats som medger täckning av det behövande området är ett allmänt intresse. Det fanns inte skäl att ifrågasätta byggherrens uppgifter om att det aktuella området ur radioteknisk synpunkt är lämpligt för uppförandet av tornet. MÖD bedömde därför att tornet tillgodosåg ett allmänt intresse. Domstolen ansåg även att åtgärden var förenlig med detaljplanens syfte och att det fanns möjlighet att ge bygglov. (MÖD 2016-06-14 mål nr P 11236-15)

I en annan dom prövade MÖD bygglov för uppförande av en 36 meter hög telemast och en teknikbod som skulle placeras på naturmark enligt gällande detaljplan. Åtgärden avvek från planen och byggnadsnämnden hade avslagit ansökan om bygglov. MÖD konstaterade att för att det allmänna intresset av väl fungerande telekommunikationer ska kunna tillgodoses utan att det kommunala planmonopolet onödigtvis urholkas, bör det krävas att den som ansöker om bygglov för en telemast eller liknande på mark som inte är planlagd för detta ändamål presenterar en utredning om möjliga alternativa placeringar. En sådan utredning gör det möjligt att väga det allmänna intresset av telekommunikation mot det allmänna intresset av den markanvändning som bestämts i detaljplanen. Enligt sökanden fanns ett behov av att öka kapaciteten för datatrafik i området. Domstolen hade ingen anledning att ifrågasätta detta. Sökande hade även uppgett att det inte fanns förutsättningar att tillgodose detta behov genom att placera masten på någon annan plats än den aktuella. Ett flertal alternativa lokaliseringar hade undersökts, men visat sig inte var möjliga att utnyttja, bland annat eftersom man inte lyckats teckna nödvändiga avtal med berörda fastighetsägare. Någon närmare förklaring till varför det inte hade gått att teckna sådant avtal hade dock inte lämnats. Frågan om det fanns förutsättningar att säkra nödvändig markåtkomst genom ledningsrätt hade inte heller berörts.  I brist på utredning och förklaringar från sökanden i dessa avseenden ansåg MÖD att det inte framgick att telemasten behövde uppföras på den sökta platsen för att det allmänna intresset av fungerande mobil telekommunikation skulle kunna tillgodoses. MÖD konstaterade därför att avvikelsen inte kunde godtas och att bygglov inte kunde ges. MÖD bedömde att det var av vikt för rättstillämpningen att domen fick överklagas till högsta instans och öppnade därför ventil för överklagande till Högsta Domstolen, HD. HD har gett prövningstillstånd men ärendet har ännu inte avgjorts. (MÖD 2019-12-19 mål nr P 10659-18)

MÖD har även prövat om bygglov kunde ges för en telemast och en teknikbod på prickmark. Platsen var planlagd för handel och både masten och boden skulle placeras på mark som inte fick bebyggas, så kallad prickmark. Domstolen konstaterade att åtgärderna stred mot detaljplanen både när det gällde markanvändningen och prickmarken. Med hänsyn till den valda placeringen och den begränsade yta som åtgärderna skulle uppta ansåg domstolen att åtgärderna inte inkräktade på möjligheterna att använda området för handel. MÖD bedömde därför att åtgärderna var förenliga med detaljplanens syfte. Ett väl fungerande nät för mobil telekommunikation är ett allmänt intresse, som många gånger kan motivera bygglov för telemaster och liknande anordningar på mark som är detaljplanelagd för andra ändamål. De aktuella åtgärderna syftade till att möta behovet av en förbättrad täckning och kapacitet för elektronisk kommunikation i området. Sökanden hade förklarat att behovet inte kunde mötas genom att en antenn placerades i en befintlig basstation eller på en tillräckligt hög byggnad. Domstolen ansåg att bygglov skulle ges eftersom de sökta åtgärderna var förenliga med detaljplanens övergripande syfte och tillgodosåg ett allmänt intresse. (MÖD 2020-03-03 mål nr P 7339-19)

MÖD har i ett rättsfall ansett att en nybyggnad av ett flerbostadshus som avvek gällande byggnadshöjden inte tillgodosåg ett allmänt intresse. En tillbyggnad av en verkstadslokal som delvis placerades på prickmark ansåg MÖD inte heller tillgodosåg ett allmänt intresse. Samma bedömning gjorde MÖD för en infart till en förskola som placerades på parkmark. Ingen av dessa avvikelser kunde därför godtas med stöd av bestämmelsen.  (MÖD 2018-03-19 mål nr P 4761-17, MÖD 2018-04-19 mål nr P 8065-17 och MÖD 2015-04-16 mål nr P 8555-14)

Förenlig med detaljplanens syfte

För att en sådan här avvikelse från detaljplanen ska kunna godtas måste avvikelsen vara förenlig med detaljplanens syfte. Detaljplanens syfte ska framgå av planbeskrivningen och en tydlig planbeskrivning underlättar vid bedömningen om avvikelsen är förenlig med syftet. Detaljplanens uttalade syfte måste alltid beaktas. Ett exempel kan vara om ett område är avsett för både friytor och parkering så kan parkfunktionen inte trängas ut för att parkeringsbehovet har ökat. Detaljplanens syfte kan även vara underförstått. Det kan exempelvis vara prickmark närmast gatan, så kallad förgårdsmark, vars syfte ofta är att lämna ett obebyggt område närmast gatan med hänsyn till trafiksäkerhet eller bebyggelsekaraktär. Detaljplanens syfte bör bedömas mot bakgrund av seden vid tiden för planläggningen. Om avvikelsen inte är förenlig med detaljplanens syfte kan inte bygglov ges. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56-57)

31b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

Tillsammans med andra avvikelser inte är alltför omfattande

Om det tidigare har godtagits avvikelser ska en samlad bedömning av den aktuella avvikelsen och de tidigare godtagna avvikelserna göras. Det innebär att även om den aktuella avvikelsen i sig skulle kunna vara acceptabel, kan bygglov inte ges om avvikelserna tillsammans är så omfattande att de inte hade kunnat godtas om avvikelserna hade prövats vid ett och samma tillfälle. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311)

31d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

Här kan du läsa mer om samlad bedömning

Begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet

En avvikelse från detaljplanen får inte godtas om den kan antas medföra en begränsning av en rättighet eller en pågående verksamhet i omgivningen.

31e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

Här kan du läsa mer om begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet

Betydande miljöpåverkan

En avvikelse från detaljplan får inte godtas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

31e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

Här kan du läsa mer om betydande miljöpåverkan

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen