På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Risker med fogar mellan förtillverkade betongytterväggar

Granskad:

Fogar mellan byggdelar kan ge problem med att regn läcker in, vilket i sin tur kan bero på exempelvis fel utförande eller bristande underhåll när fogarna åldras. Här kan du läsa mer om riskerna med fogar mellan förtillverkade betongytterväggar.

Fogar mellan förtillverkade betongytterväggar

Illustration av en skadad fog mellan betongplattor där problem med vidhäftning framkommer.
Exempel på en skadad fog. Problem med vidhäftning när fogytan exempelvis inte primats ordentligt, vilket gör att fogen släpper från betongen. Illustration: Boverket/Altefur Development

De fogar som finns i skarvarna mellan förtillverkade betongelement kan orsaka fuktskador till följd av inläckande regnvatten om de inte utformas och utförs på rätt sätt och med material som gör att fogens egenskaper upprätthålls över tid. Själva fogen i sig ingår i ett fogsystem, vilket innebär att fogmaterial, vidhäftningsytor, bakomliggande material, luftspalter och dränering samverkar för att dels ta upp rörelser i konstruktionen, dels vara väderskyddande.

En fog måste utformas med någon typ av tvåstegstätning för att den ska vara fuktsäker. Tvåstegstätade fogsystem med mjukfog utformas exempelvis med tryckutjämnande, dränerande och ventilerande rör, så kallade TDV-rör, eller genom överlappning mellan de olika elementen i en vertikalfog. Fogsystemet ska dels minska sannolikheten för läckage, dels dränera ut eventuellt läckage eller kondensvatten.

Illustration av en skadad fog mellan betongplattor med brott i fogmassan.
Exempel på en skadad fog. Brott i fogmassa till följd av exempelvis felaktig fogbredd, felaktig fogmassa eller gammal fog vars egenskaper försämrats. illustration: Boverket/Altefur Development

En extra känslig punkt där fel kan förekomma är fogkryssen, alltså den punkt där elementens horisontala och vertikala fogar möts. Här bör vatten helst ledas ut bakom fogarna både uppifrån och från sidled. En sådan lösning kan dock vara svår att utforma, det är därför viktigt att studera hur mötet mellan olika element ska utformas under projekteringen när man har möjlighet att anpassa elementen.

Det förekommer att enstegstätade fogar utan dränering används, där man förlitar sig på att fogen är så tät i sig själv att läckage inte uppstår. Men täthet är svårt att uppnå och upprätthålla över tid. Därför är sannolikheten hög att regnvatten ändå läcker in och inte dräneras ut.

Andra problem som kan förekomma vid fogning är exempelvis:

Illustration av en skadad fog mellan betongplattor där det är brott i betongen invid fogen.
Exempel på en skadad fog. Brott i betong invid fogen till följd av dålig draghållfasthet i betongen. Illustration: Boverket/Altefur Development
  • vidhäftningsproblem
  • föråldrade fogar, vilket försämrar deras egenskaper
  • felaktig bredd eller fel djup i fogen i förhållande
    till den rörelse som ska tas upp.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiskt fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

  • mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
  • rostangrepp på armering
  • sprickor i betong till följd av rostangrepp
  • frostsprängning i betong
  • estetiska skador, till exempel fuktfläckar i innertak och väggar.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

  • besvärande lukt inomhus
  • försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

  • fogens tryckutjämnande och dränerande förmåga
  • fogens elasticitet, bredd och tjocklek i förhållande till den rörelse som ska tas upp
  • fogens vidhäftningsförmåga till underlaget
  • temperatur- och väderförhållanden vid fogningsarbetet
  • hur vind- och regnutsatt fasaden är och hur mycket av nederbörden som är snö.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

  • kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial som fuktas upp
  • konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan göras för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.
  • Dimensionera fogen med hänsyn till de irreversibla rörelser (exempelvis krympning av betong) och cykliska rörelser (exempelvis temperaturrörelser) som ska tas upp. Inkludera övriga väsentliga montage- och elementtoleranser.
  • Överväg tvåstegstätningsprincip vid fogutformning.
  • Detaljprojektera foglösningen, exempelvis vad gäller fogbredd, fogkryss, anslutning till glaspartier samt fogar i anslutning till väggkrön.
  • Utred vilken fogmassa som är bäst lämpad för avsedd fog. Ta hänsyn till exempelvis åldringsegenskaper.

När byggnaden byggs:

  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.
  • Kontrollera att anvisningar finns för hur vattenutledande funktion ska uppfyllas.
  • Utför provmontage vid behov.
  • Kontrollera fogbredd, fogytans hållfasthet och vidhäftningsmöjlighet innan fogningen påbörjas.
  • Vidta åtgärder om du konstaterar brister, exempelvis uppsågning för att bredda fog eller slipning av fogytor. Kontrollera att täckande skikt över armering upprätthålls.
  • Kontrollera att väderförutsättningarna för fogning uppfylls.
  • Kontrollera efter fogning att eventuella tryckutjämnande, dränerande och ventilerade rör (TDV-rör) inte är igensatta eller felmonterade.

När byggnaden förvaltas:

  • Kontrollera fogar på byggnaden årligen, och då huvudsakligen fogar i utsatt läge.
  • Undersök fogens utformning och brister innan du väljer metod för renovering.
  • Undvik att applicera ny fogmassa på befintlig fogmassa.
  • Undvik att understiga minsta täckande skikt för armeringen om fogar behöver breddas, för att undvika korrosionsskador.
  • Överväg åtgärder på fogar i samband med andra arbeten på byggnaden.
  • Ta hänsyn till att fogar från perioden 1956–1973 kan innehålla PCB-baserad mjukgörare som kräver särskild hantering.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen