På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Luftkvalitet inomhus

Granskad: 

Luftkvaliteten inomhus ska vara god i rum där folk vistas mer än tillfälligt och tillfredsställande i övriga rum. Det är ventilationens uppgift att föra bort föroreningar som finns i inomhusluften och tillföra luft för att ersätta luft som har förts bort från byggnaden med hänsyn till den verksamhet som bedrivs i byggnaden.

Luftens kvalitet inomhus bestäms bland annat av ventilationssystemets utformning samt luftens distribution, luftutbyteseffektivitet, tillfört uteluftsflöde och bortfört frånluftsflöde samt filterkvalitet.

6:21 Allmänt

Byggnader och deras installationer ska utformas så att de kan ge förutsättningar för en god luftkvalitet i rum där människor vistas mer än tillfälligt. Kraven på inneluftens kvalitet ska bestämmas utifrån rummets avsedda användning. Luften får inte innehålla föroreningar i en koncentration som medför negativa hälsoeffekter eller besvärande lukt.

Allmänt råd Regler om luftkvalitet och ventilation ges även ut av Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten. Vid projektering är det viktigt att ta hänsyn till hur nedsmutsningen av luften varierar över tid och i byggnaden. Nedsmutsning som kan förväntas vara lokal och tillfällig kan tas omhand med punktutsugning, t.ex. köks- och badrumsventilation med forceringsmöjlighet. Material som inte avger stora mängder föroreningar eller emissioner bör väljas i första hand för att undvika ökat behov av luftväxling. (BFS 2014:3).
6:211 Tillämpningsområde

Dessa regler gäller för samtliga rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt.

6:1 Allmänt

Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft- och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur- och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas.

Allmänt råd Med begreppet hälsa avses hälsa på det sätt det anges i PBL och omfattar bl.a. miljöbalkens (1998:808) begrepp när det gäller hälsa ur medicinsk och hygienisk synvinkel.
1:6 Terminologi

Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter och allmänna råd, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

När utforma används i dessa föreskrifter och allmänna råd innebär detta projekterade och utförda, dvs. byggnadens slutliga utformning.

När publik lokal används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas en lokal dit allmänheten har tillträde.

När kommunikationsutrymme används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas ”utrymme i byggnad som används främst till förflyttning”.

När kulturvärden används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga, konstnärliga och arkitektoniska värden.

När studentbostad används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas bostäder avsedda för studerande vid universitet eller högskola.

Med plan avses i dessa föreskrifter och allmänna råd våningsplan, källarplan eller vindsplan.

Med våningsplan avses golvplanet i en våning.

Med källarplan avses golvplanet i varje del av en källare som är avgränsad med på varandra följande bjälklag samt ytterväggar.

Med vindsplan avses golvplanet i en vind.

Källarplan eller vindsplan kan samtidigt vara våningsplan. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på kommunikationsutrymmen är korridorer, hallar, passager, ramper, trappor och kommunikationsytor i rum. Byggnaders rum eller avskiljbara delar av rum delas in på följande sätt
  • -   rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i mer än tillfälligt, exempelvis utrymmen för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila, och
  • -   rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i tillfälligt, exempelvis rum för förvaring av livsmedel i bostäder, rum för personlig hygien, driftutrymmen, garage, kommunikationsutrymmen, bostadsförråd och kulvertar. (BFS 2013:14).

Varför ventilera bort föroreningar i inomhusluft

Ventilationen ska hålla mängden luftburna föroreningar och fukt inomhus på en acceptabel nivå. Många luftföroreningar kommer från människor och olika verksamheter som bedrivs inomhus. Även exempelvis byggnadsmaterial, inredning, textilier, maskiner, strålning och föroreningar från mark kan förorena luften. Föroreningar kan vara gasformiga eller i form av partiklar som damm med mera. Den förorenade luften transporteras genom ventilation ut ur byggnaden, och motsvarande mängd ren luft måste då tillföras byggnaden. Luftens renhet kan vid behov säkerställas genom exempelvis filtrering. Luften som tillförs rum får värmas, kylas eller befuktas i vissa fall. Tillförsel av luft ska ske på ett sätt så att det inte äventyrar den termiska komforten i vistelsezonen, det vill säga lufthastighet och temperatur.

6:22 Egenskaper hos luft som tillförs rum

Byggnader ska utformas och deras installationer ska utformas och placeras så att halten av föroreningar i tilluften inte är högre än gällande gränsvärden för uteluft.

Luft som tillförs rum får inte behandlas på ett sätt som medför att luften efter behandlingen är av sämre kvalitet än den uteluft som tillförs ventilationssystemet. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Miljökvalitetsnormer för vissa föroreningar i utomhusluft finns i luftkvalitetsförordningen (2010:477). Kvaliteten på luften som tillförs byggnaden bör säkerställas genom lämplig placering och utformning av uteluftsintag, intagskammare, tilluftsrening eller dylikt. Uteluftsintagen bör placeras så att påverkan från avgaser och andra föroreningskällor minimeras. Hänsyn tas till höjd över mark, väderstreck och avstånd från trafik, avluftsöppningar, spillvattenledningarnas luftningar, kyltorn och skorstenar. Rekommendationer om placering och avstånd mellan avluftsöppning och uteluftsintag finns i Energi- och Miljötekniska Föreningens riktlinjer R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav.
6:23 Radon i inomhusluften

Årsmedelvärdet av aktivitetskoncentrationen av radon i inomhusluften får inte överstiga 200 Bq/m3. (BFS 2016:6).

Allmänt råd Mätning av radon i bostäder – metodbeskrivning och Metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser ges ut av Strålsäkerhetsmyndigheten. Kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor ges ut av Folkhälsomyndigheten. Åtgärder för att begränsa inläckage av markradon bör utföras. Exempelvis kan tätning av genomföringar i byggnaden vara en sådan åtgärd. Byggnaden bör även i övrigt göras så lufttät som möjligt mot marken. Radonboken – Förebyggande åtgärder i nya byggnader, Formas, kan användas som vägledning. (BFS 2014:3).
6:252 Luftdistribution
6:42 Termisk komfort

Byggnader och deras installationer ska utformas, så att termisk komfort som är anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid normala driftsförhållanden.

Allmänt råd Byggnader bör vid DVUT utformas så att
  • -   den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli 18 ºC i bostads- och arbetsrum och 20 ºC i hygienrum och vårdlokaler samt i rum för barn i förskolor och för äldre i servicehus och dylikt,
  • -   den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rummets vistelsezon beräknas bli högst 5K, och
  • -   yttemperaturen på golvet under vistelsezonen beräknas bli lägst 16 ºC (i hygienrum lägst 18 ºC och i lokaler avsedda för barn lägst 20 ºC) och kan begränsas till högst 26 ºC.
Dessutom bör lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s under uppvärmningssäsongen och lufthastigheten i vistelsezonen från ventilationssystemet inte överstiga 0,25 m/s under övrig tid på året.

Lämpliga luftflöden för luftkvalitet inomhus

För att uppnå rätt luftkvalitet ska ventilationsbehovet och lämpliga luftflöden bedömas och projekteras utifrån aktuella föroreningar från byggmaterial, personbelastning, lukt, fukt och emissioner. Krav och rekommendationer om specifika luftflöden för arbetslokaler, bostäder, allmänna lokaler, idrottshallar med mera kan man hitta i Arbetsmiljöverkets och Folkhälsomyndighetens föreskrifter, råd, anvisningar och vägledningar. Ta del av dessa under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

6:25 Ventilation

Ventilationssystem ska utformas så att erforderligt uteluftsflöde kan tillföras byggnaden.

Ventilationssystem ska också kunna föra bort hälsofarliga ämnen, fukt, besvärande lukt, utsöndringsprodukter från personer och byggmaterial samt föroreningar från verksamheter i byggnaden i den utsträckning sådana olägenheter inte förs bort på annat sätt. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Vid projektering av byggnaders ventilationsflöden bör hänsyn tas till påverkan av personbelastning, verksamhet, fukttillskott, materialemissioner samt emissioner från mark och vatten. Vid val av luftfilter för ventilationsanläggningar kan SS-EN ISO 16890:2017 användas som vägledning. Andra sätt att föra bort olägenheter på än genom ventilation kan vara att använda filter eller avfuktare. Regler om effektiv elanvändning finns i avsnitt 9:6. Regler om skydd mot brandspridning via luftbehandlingsinstallationer finns i avsnitt 5:526 och 5:533. Regler om bullerskydd finns i avsnitt 7. (BFS 2018:4).

När kontrolleras luftflöden

Luftflöden kan kontrolleras inom ramen för byggherrens egenkontroll, genom exempelvis entreprenörens kontroller under arbetet och inför slutbesiktning samt vid funktionskontroll (OVK).

1 §
  För att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat enligt 8 kap. 25 § plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnads ägare se till att funktionen hos ventilationssystemet i byggnaden kontrolleras innan systemet tas i bruk för första gången (första besiktning) och därefter regelbundet vid återkommande tillfällen (återkommande besiktning).

En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning.

2 §
  Vid den första besiktningen ska det kontrolleras att
   1. funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet överensstämmer med gällande föreskrifter,
   2. systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden,
   3. instruktioner och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som ska sköta systemet, och
   4. systemet i övrigt fungerar på det sätt som är avsett.

3 §
  Vid varje återkommande besiktning ska det
   1. kontrolleras att funktionen och egenskaperna hos ventilationssystemet i huvudsak överensstämmer med de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk samt att kraven enligt 2 § 2-4 är uppfyllda, och
   2. undersökas vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra energihushållningen i ventilationssystemet och som inte medför ett försämrat inomhusklimat.

4 §
  Vid varje besiktning ska den som utför besiktningen föra protokoll och i protokollet anteckna
   1. resultatet av kontrollen,
   2. resultatet av undersökningen enligt 3 § 2, om besiktningen är en återkommande besiktning, och
   3. sådana uppgifter om luftflöden och om ventilationssystemets drifttider och installerade eleffekt som behövs för att kunna beräkna den mängd energi som används för ventilation av byggnaden.

5 §
  Den som har utfört besiktningen ska
   1. lämna ett exemplar av protokollet till byggnadens ägare och skicka ett exemplar till byggnadsnämnden, och
   2. utfärda ett intyg om att besiktningen har gjorts med uppgift om datum för besiktningen, resultatet av kontrollen och datum för nästa besiktning.

6 §
  Byggnadens ägare ska anslå besiktningsintyget på en väl synlig plats i byggnaden.

7 §
  Om byggnadens ägare har anledning att misstänka att ventilationssystemet inte uppfyller de krav som avses i 2 § 1 eller 3 § 1, ska ägaren snarast möjligt vidta de åtgärder som behövs för att kraven ska vara uppfyllda.

Luftflöden och luftkvalitet i små bostäder

För att säkerställa god luftkvalitet i små bostäder bör man särskilt beakta behovet av uteluftsflöde och tilluftsflöde. För att undvika risk för drag i små bostäder bör dimensioneringen av frånluftsflöden anpassas till bostadens planlösning och utformning. Typlösningar för frånluften för ventilationens grundflöde i sådana bostäder kan skilja sig åt beroende på om matlagningsplatsen finns i ett separat kök, om matlagningsplatsen är integrerad med rummet för sömn och vila och daglig samvaro eller om matlagningsplats helt saknas i den enskilda bostaden. I de två sistnämnda fallen kan bortföring av föroreningar och fukt ske med hjälp av frånluft från hygienrummet. Det behövs således inte något grundflöde för frånluft från rummet för sömn och vila och daglig samvaro, även om där finns en matlagningsplats. Däremot ska tillfälliga föroreningar från matlagningen, såsom matos och fukt, tas om hand så att god uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen. Detta kan ske med till exempel ventilation med forceringsmöjlighet.

3:224 Bostäder om högst 35 m2

Bostäder med en BOA om högst 35 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek.

I sådana bostäder får utrymmena för funktionerna

  • a)  daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och
  • b)  daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis.

(BFS 2016:6).

Allmänt råd I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter brett,
  • b)  utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och
  • c)  platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred.
I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter bred, och
  • b)  inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred.
Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt 3:227 (BFS 2016:6).
6:251 Ventilationsflöde

Ventilationssystem ska utformas för ett lägsta uteluftsflöde motsvarande 0,35 l/s per m2 golvarea. Rum ska kunna ha kontinuerlig luftväxling när de används.

I bostadshus där ventilationen kan styras separat för varje bostad, får ventilationssystemet utformas med närvaro- och behovsstyrning av ventilationen. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s per m2 golvarea då ingen vistas i bostaden och 0,35 l/s per m2 golvarean då någon vistas där.

Allmänt råd Kraven avseende ventilationsflöde bör verifieras genom beräkning och mätning. Vid projektering av uteluftsflöden bör hänsyn tas till att flödet kan komma att minska på grund av smuts i ventilationskanaler, ändring av tryckfall över filter m.m. För självdragsventilation kan Boverkets handbok Självdragsventilation, användas som vägledning.

För andra byggnader än bostäder får ventilationssystemet utformas så att reducering av tilluftsflödet, i flera steg, steglöst eller som intermittent drift, är möjlig när ingen vistas i byggnaden.

Allmänt råd Efter en period med reducerat luftflöde bör normalt luftflöde anordnas under så lång tid som krävs för att åstadkomma en omsättning av luftvolymen i rummet innan det åter används.

Reduktion av ventilationsflöden får inte ge upphov till hälsorisker. Reduktionen får inte heller ge upphov till skador på byggnaden och dess installationer orsakade av t.ex. fukt.

6:252 Luftdistribution
6:2521 Tilluft

Tilluft ska i första hand tillföras rum eller avskiljbara delar av rum för daglig samvaro samt för sömn och vila.

Allmänt råd Regler om termisk komfort med avseende på drag finns i avsnitt 6:42.
6:2522 Luftföring i rum

Ventilationssystemet ska utformas så att hela vistelsezonen ventileras vid avsedda luftflöden.

Allmänt råd Föreskriftens krav kan anses uppfyllt om
  • -   det lokala ventilationsindexet är minst 90 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 114, eller
  • -   luftutbyteseffektiviteten är minst 40 % vid användande av Nordtestmetod NT VVS 047.
6:2523 Överluft

Spridning av illaluktande eller ohälsosamma gaser eller partiklar från ett rum till ett annat ska begränsas. Avsiktlig luftföring får endast anordnas från rum med högre krav på luftkvalitet till rum med samma eller lägre krav på luftkvalitet.

Allmänt råd Kraven på luftkvalitet är vanligen lägre i t.ex. kök och hygienrum jämfört med rum för daglig samvaro samt rum för sömn och vila.
6:2524 Frånluft

Frånluft ska i första hand tas från rum med lägre krav på luftens kvalitet. Vid dimensionering av frånluftsflöden i hygienrum och kök ska hänsyn tas till fuktbelastning och förekomst av matos. Ventilation i kök ska utformas så att god uppfångningsförmåga uppnås vid matlagningsplatsen.

Allmänt råd Om olägenheter till viss del förs bort på annat sätt än genom ventilation är föreskriftens krav på god uppfångningsförmåga hos ventilationen uppfyllt om ventilationen har god förmåga att fånga upp de olägenheter som inte förs bort på annat sätt. Ett frånluftsdon med tillräcklig kapacitet bör vara placerat ovanför matlagningsplatsen. Regler om avluft finns i avsnitt 6:72. Regler om ljud från byggnadens installationer finns i avsnitt 7:2. (BFS 2014:3).

Liksom för större bostäder gäller att föroreningar i hygienrummet kan tas om hand antingen genom vädring eller genom forcerad ventilation. Vädring och forcerad ventilation kan dock inte helt ersätta allmän ventilation, utan är tänkt att användas tillfälligt för höga luftföroreningar eller fukt.

6:253 Vädring

Rum eller avskiljbara delar av rum i bostäder avsedda för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila samt rum för personhygien, ska ha möjlighet till forcerad ventilation eller vädring. Vädring ska kunna ske genom ett öppningsbart fönster eller vädringslucka. Dessa ska kunna öppnas mot det fria eller mot en enskild inglasad balkong eller uteplats, som har öppningsbart fönster eller vädringslucka mot det fria. (BFS 2016:6).

Veta mer
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (2015:7) om hygieniska gränsvärden. Regler som gäller för arbetslokaler.
  • prEN 16789-1:2015 "Energy performance of buildings – Part 1: Indoor environment input parameters for design and assessment of energy performance of buildings indoor air quality, thermal environment, lighting and acoustics". Preliminär standard där luftkvalitet indelas i fyra olika kategorier.
  • SS EN 16211:2015 " Luftbehandling - Testmetoder Insitu mätningar av luftflöden"
  • Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer T9:2007, Formas, ISBN 978-91-540-6001-6. Handbok med samma innehåll som standarden ovan.
  • Ventilation, Byggvägledning 7; En handbok i anslutning till Boverkets byggregler, utgåva 5. Hans Severinsson, Svensk Byggtjänst. ISBN 978-91-7333-706-9.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen