Barns rättigheter i regional planering
Regional planering skapar förutsättningar för kommunöverskridande samhällsstrukturer. Strukturerna har betydelse för barns livsmiljöer och därmed ska barns rättigheter beaktas i planeringen. Intresseområden som särskilt berör barn i regional planering är bebyggelse, infrastruktur, kollektivtrafik och grönstruktur. Eftersom regionplanen är på en övergripande nivå kan regionen behöva göra särskilda insatser för att göra planförslaget begripligt för barn och skapa förståelse för hur de berörs av planen.
Regional planering skapar strukturer för barns livsmiljöer
Regionerna har ett regionalt utvecklingsansvar och många av de frågor som ligger inom regionens ansvarsområde gällande planering och samhällsutveckling har inverkan på barn och ungdomar. Den regionala planeringen kan till exempel ge ställningstaganden kring bebyggelsestruktur, bostadsförsörjning, grön- och blåstruktur, kultur, rekreation och turism, infrastruktur, transportsystem och kollektivtrafik, energi, klimat och miljö. Regional planering kan utjämna kommunala skillnader och skapa förutsättningar för övergripande strukturer som främjar barns jämlika livsmiljöer.
Hur den fysiska miljön formas på regional nivå är viktig för hur barn och unga kan utvecklas och leva sina liv. Platsernas betydelse för barn i regionen kan variera med ålder, kön, intressen och andra förutsättningar. Fysisk planering kan tillgodose barns behov i den regionala planeringen genom till exempel hur grönstruktur hänger samman, vart de regionala noderna finns, hur trafikplanering ordnas och var barn och unga kan ta sig via kollektivtrafik.
De intresseområden som regionerna ansvarar för ger förutsättningar för kommunernas utveckling och hur barn och ungas livsmiljöer ordnas. Genom regional planering kan ett rumsligt regionalt perspektiv skapas som kommunerna kan ta stöd av när det gäller barns rättigheter i den fysiska miljön. Enligt artikel 12 i barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Barn bör därför komma till tals i arbetet med att ta fram olika regionala planeringsunderlag, som till exempel den regionala utvecklingsstrategin. (Artikel 12, Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter)
Region Kronoberg arbetar med barns rättigheter på flera olika sätt. När beslut ska fattas som påverkar barn och unga används barnrättsbaserade beslutsunderlag. Regionen har tre nivåer av prövning av barnets bästa. Till respektive nivå finns beslutsunderlag samt instruktion till prövningen.
I sammanställningen av exempel i den här vägledningen finns det mer information om Region Kronobergs arbete för barns rättigheter.
Regionplanen synliggör regionens samlade vilja för barns rättigheter
Enligt PBL är regionplanen vägledande för efterföljande kommunal planering. Region Stockholm och Region Skåne är de regioner som för närvarande ska upprätta en regionplan enligt PBL, men även andra regioner kan välja att arbeta med regional fysisk planering enligt PBL. Regionplanen synliggör regionens samlade vilja och skapar förutsättningar för fysiska strukturer som sträcker sig över kommungränser så som transportinfrastruktur, bebyggelsestruktur och grönstruktur. Det är strukturer som har stor betydelse för barns livsmiljöer och därmed ska barns rättigheter beaktas i planeringen.
1 §
Regional fysisk planering ska ske i Stockholms län, i Skåne län och i Hallands län. Regionen ansvarar för denna planering.
Regionen ska
1. utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö,
2. upprätta ett förslag till regionplan enligt 2-4 §§ eller förslag till ändring av en sådan plan,
3. anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen,
4. lämna underlag om regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö till länsstyrelsen, andra berörda regioner och de kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och andra myndigheter som berörs,
5. yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet under granskningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller sig till regionplanen,
6. verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses, och
7. verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter.
Regionen ska lämna regeringen de uppgifter om den regionala fysiska planeringen som regeringen begär. Lag (2022:929) .
Regionplanen är vägledande främst för kommunala samarbeten, kommunernas översiktsplanering och också ett underlag för länsstyrelserna i deras bedömning om kommunerna har samordnat sig kring relevanta frågor i tillräcklig utsträckning.
Regionens mål om barns livsmiljöer
I regionplanen ska det framgå hur planen har samordnats med flera andra regionala dokument. PBL hänvisar till den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram men även kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning, samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet. Utöver dessa kan det också finnas andra policys, strategier eller liknande måldokument som uttrycker regionens mål och ambitioner när det gäller barns rättigheter som behöver beaktas i arbetet med regionplanen. En dialog med andra delar av regionens organisation är betydelsefull för att få kännedom om det finns tidigare ställningstaganden om barns rättigheter kopplat till den fysiska miljön.
3 §
Av regionplanen ska det framgå
1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt
2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt
5 kap. miljöbalken har följts,
2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
3. hur planen är avsedd att genomföras.
Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.
Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .
Barns rättigheter i processen att upprätta eller ändra en regionplan
Processen för att upprätta eller ändra en regionplan är huvudsakligen densamma som för processen för en översiktsplan. Vägledning för barns rättigheter i översiktsplaneprocessen kan vara stöd för hur barns rättigheter kan beaktas i processen för att ta fram en regionplan.
Barns rättigheter i översiktsplanering
5 §
Bestämmelserna i 3 kap. 7 § 2 och 3 och 8-18 a §§ om samråd och granskning gäller i tillämpliga delar också i fråga om förslag till regionplan eller förslag till ändring av en sådan plan. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen. Granskningstiden ska dock vara minst tre månader. Lag (2020:76) .
Planeringsfrågorna i en regionplan är dock på en mer övergripande nivå än en översiktsplan. Det kan innebära att ett planförslag kan vara svårbegripligt för barn och hur de påverkas av planen. Regionen kan behöva göra särskilda insatser för att skapa intresse och förståelse för hur barn och unga berörs av planförslaget.
Barns delaktighet i regional planering
Barn och unga berörs i högsta grad av beslut beträffande olika typer av markanvändning i en regionplan och i planeringen bör regionen därmed ta hänsyn till barnperspektivet. Barn har kunskap om sin närmiljö och kan ofta bidra med perspektiv som vuxna inte har någon erfarenhet av.
Anordna dialog med barn och unga
Överklagan och laglighetsprövning för regionplan
Beslutet om att anta en regionplan kan överklagas om regionplanen inte har tagits fram på ett lagenligt sätt eller om beslutet har fattats av någon annan instans inom regionen än regionfullmäktige. Grundprincipen för laglighetsprövning är att varje medlem i en svensk region har rätt att överklaga regionens beslut. PBL har inga särregler för barns rätt att överklaga.
1 §
Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):
1. kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,
2. kommunfullmäktiges beslut om planeringsstrategi för översiktsplanering,
3. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,
4. kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,
5. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,
6. kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning,
7. kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnadsnämnden,
8. kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal,
9. regionfullmäktiges beslut om regionplan, och
10. regionfullmäktiges beslut om aktualitetsprövning av regionplan. Lag (2020:76) .
1 §
Varje medlem av en kommun eller en region har rätt att få lagligheten av kommunens eller regionens beslut prövad genom att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de samverkande kommunerna och regionerna.
Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem av de kommuner eller regioner som ingår i kommunalförbundet samt av förbundsmedlemmarna. Lag (2019:835) .
4 §
Ett beslut överklagas skriftligt.
I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundas på.
Överklagandet ska ges in till förvaltningsrätten.
8 §
Ett överklagat beslut ska upphävas, om
1. det inte har kommit till på lagligt sätt,
2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller regionen,
3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller
4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning.
Första stycket 3 och 4 gäller inte beslut enligt 11 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 12 och 13 §§ och beslut om att använda medel från en resultatreserv enligt 14 §.
Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något annat beslut. Lag (2023:642) .
I svensk rätt saknar personer under 18 år rätt att väcka talan vid domstol (jfr dir. 2022:35, sid 6). Sverige har inte heller tillträtt tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Barns rättigheter att klaga och kräva sin rätt ska ses över genom en utredning som regeringen har tillsatt.
Genomförandet av barns rättigheter i regionplanen
Regionplanen ska innehålla en redovisning om hur planen är avsedd att genomföras. Regionen är beroende av kommunerna för genomförandet av regionplanen eftersom det är kommunerna som har planeringsansvar enligt PBL. Under processen är det således angeläget att ha en kontinuerlig dialog med kommunerna för att förankra åtgärder i planförslaget. Genom att tillsammans och med olika utgångspunkter lyfta utmaningar är det möjligt att se nya perspektiv och hitta nya lösningar för barns behov. Det ökar möjligheten att åtgärderna fullföljs och att barns rättigheter tillgodoses även i den kommunala planeringen.
3 §
Av regionplanen ska det framgå
1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt
2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt
5 kap. miljöbalken har följts,
2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
3. hur planen är avsedd att genomföras.
Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.
Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .