Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Husägares och nyttjanderättshavares medgivande

Granskad:

För att bostadsanpassningsbidrag ska beviljas måste den som äger bostaden gå med på att anpassningen utförs. Även den eller de som innehar nyttjanderätten till exempelvis en hyreslägenhet där anpassningen ska utföras måste samtycka till att åtgärden utförs. Den som äger bostaden måste dessutom utfästa sig att inte kräva någon ersättning av sökanden eller den eller de som har nyttjanderätten till bostaden för att återställa anpassningen. 

Medgivande att anpassningen får utföras

10 §
  Om någon annan än sökanden helt eller till viss del äger bostaden eller gemensamma utrymmen eller tomt i anslutning till bostaden eller om någon annan än sökanden helt eller till viss del innehar bostaden med hyres- eller bostadsrätt eller annan nyttjanderätt, lämnas bostadsanpassningsbidrag endast om
   1. samtliga ägare och, i förekommande fall, nyttjanderättshavare har medgett att anpassningsåtgärderna får vidtas, och
   2. samtliga ägare har utfäst sig att inte kräva ersättning av sökanden eller nyttjanderättshavare för att återställa anpassningsåtgärderna.

Medgivande och utfästelse enligt första stycket behöver inte inhämtas av upplåtare av tomträtt.

Medgivande från hyresvärd, bostadsrättsförening eller annan ägare

Om sökanden innehar bostaden med hyresrätt, bostadsrätt eller någon annan nyttjanderätt, till exempel arrende, äger sökanden inte bostaden. Medgivande måste i sådana fall inhämtas från den som äger bostaden, gemensamma utrymmen eller tomt i anslutning till bostaden. Vanligtvis handlar det om en hyresvärd eller en bostadsrättsförening. Även i de fall bostaden finns i ett en- eller tvåbostadshus eller i en ägarlägenhetsfastighet som sökanden inte äger krävs medgivande från ägaren för att bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas. (Proposition 2017/18:80 sid. 75.)

Om sökanden är delägare i ett en- eller tvåbostadshus eller en ägarlägenhetsfastighet krävs medgivande från övriga delägare. Om sökanden själv är ensam ägare till fastigheten behövs inget medgivande från en eventuell make/maka/sambo som bor tillsammans med sökanden på fastigheten.

Medgivandet från ägaren ska vara skriftligt

Medgivandet måste vara skriftligt. Kommunen kan inte fatta ett positivt bidragsbeslut innan det finns ett sådant skriftligt medgivande i ärendet. Det framgår av 4 § Boverkets föreskrifter (2018:12).

Medgivande att åtgärderna får utföras från ägare och nyttjanderättshavare

4 §    Sökanden ska före kommunens beslut att bevilja bidrag inkomma till kommunen med skriftligt underlag som visar att det finns ett sådant medgivande från ägare och nyttjanderättshavare som avses i 10 § lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag om att anpassningsåtgärderna får utföras.

Inget krav på medgivande från upplåtare av tomträtt

Något medgivande från den som upplåter tomträtt behövs inte. Det har inte bedömts vara nödvändigt med hänsyn till den starka rättsställning som innehavare av tomträtt har (proposition 2017/18:80 sid. 76).

Vilka omfattas av medgivandet?

Ett medgivande som formuleras helt enligt skrivningarna i 10 § 1 lagen om bostadsanpassningsbidrag kommer att lyda att ägaren medger att anpassningsåtgärderna får utföras. Ett sådant medgivande från ägaren säger inget angående om någon annan än bidragstagaren får använda anordningen. I samband med Boverkets översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag lät Boverket utreda vilka möjligheter det finns för bidragstagaren att låta någon annan använda anpassningsanordningen.

Enligt utredningen är det skillnad mellan anpassningar inne i bostaden och anpassningar i allmänna utrymmen. 

När det gäller anpassningar inne i bostaden är det upp till bidragstagaren att avgöra om någon annan ska få använda dem. 

För anpassningar i allmänna utrymmen, en trapphiss i trapphuset till exempel, torde medgivandet vara förbehållet bidragstagaren. Trots att bidragstagaren blir ägare till trapphissen kan han eller hon inte bestämma att någon annan ska få använda trapphissen utan att först skaffa husägarens samtycke, om någon hushållsmedlem eller en granne skulle vilja använda hissen.

Om sökanden avlider 

Om den som beviljats bostadsanpassningsbidrag avlider efter att anpassningsåtgärden har utförts är utgångspunkten att dödsboet efter bidragstagaren blir ägare till anpassningsåtgärden.

Sådana anpassningar som utförts i bostaden kan fortsätta att användas av en efterlevande make eller maka som är ensam dödsbodelägare eller har övriga dödsbodelägares samtycke.

När det gäller anpassningar i allmänna utrymmen har efterlevande make eller maka ingen rätt att få använda anpassningen, till exempel en trapphiss, om medgivandet är utformat precis enligt 10 § 1 lagen om bostadsanpassningsbidrag. Om den efterlevande  har ärvt trapphissen och själv önskar använda den behövs ett nytt medgivande från den som äger huset. Husägaren har dock rätt att i stället montera ned hissen. Se mer om detta nedan under "Vad innebär utfästelsen?" 

Medgivande från den som innehar nyttjanderätten till exempelvis en hyreslägenhet eller en bostadsrättslägenhet

När sökanden bor i en bostad som innehas med hyresrätt, bostadsrätt eller någon annan nyttjanderätt, men inte helt och hållet själv innehar denna nyttjanderätt, behövs (förutom medgivande från ägaren) dessutom ett medgivande från den eller de som innehar nyttjanderätten (ibland kanske tillsammans med sökanden). Om ett medgivande av det här slaget saknas kan bostadsanpassningsbidrag inte beviljas.

Om sökanden är ensam kontraktsinnehavare behövs inget medgivande från en eventuell make/maka/sambo som bor tillsammans med sökanden i bostaden.

I lagtexten används begreppet "nyttjanderättshavare" för att utesluta andra rättighetshavare som exempelvis servituts- och ledningsrättshavare (proposition 2017/18:80 sid. 75).

Medgivandet från nyttjanderättshavare ska vara skriftligt 

Medgivandet måste vara skriftligt. Kommunen kan inte fatta ett positivt bidragsbeslut innan det finns ett sådant skriftligt medgivande i ärendet. Det framgår av 4 § Boverkets föreskrifter (2018:12).

Medgivande att åtgärderna får utföras från ägare och nyttjanderättshavare

4 §    Sökanden ska före kommunens beslut att bevilja bidrag inkomma till kommunen med skriftligt underlag som visar att det finns ett sådant medgivande från ägare och nyttjanderättshavare som avses i 10 § lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag om att anpassningsåtgärderna får utföras.

Utfästelse att inte kräva ersättning för att återställa åtgärderna

10 §
  Om någon annan än sökanden helt eller till viss del äger bostaden eller gemensamma utrymmen eller tomt i anslutning till bostaden eller om någon annan än sökanden helt eller till viss del innehar bostaden med hyres- eller bostadsrätt eller annan nyttjanderätt, lämnas bostadsanpassningsbidrag endast om
   1. samtliga ägare och, i förekommande fall, nyttjanderättshavare har medgett att anpassningsåtgärderna får vidtas, och
   2. samtliga ägare har utfäst sig att inte kräva ersättning av sökanden eller nyttjanderättshavare för att återställa anpassningsåtgärderna.

Medgivande och utfästelse enligt första stycket behöver inte inhämtas av upplåtare av tomträtt.

För bostadsanpassningsbidrag krävs dessutom att samtliga ägare utfäster sig att inte kräva någon ersättning för att återställa anpassningsåtgärderna. 

Sökanden eller en anhörig till sökanden som är nyttjanderättshavare ska inte behöva betala ersättning för återställning vid en flytt eller i annat fall som kan krävas av en hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare enligt jordabalken respektive bostadsrättslagen (1991:614). (Proposition 2017/18:80 sid. 76.)

Om sökanden är ensam nyttjanderättshavare räcker det att utfästelsen avser att inte kräva någon ersättning av just sökanden.

Men om sökanden inte innehar nyttjanderätten till någon del alls eller innehar den tillsammans med någon annan eller några andra måste utfästelsen avse alla nyttjanderättshavare. Det är alltså inte bara sökanden som ska skyddas från ersättningskrav som kan bli aktuella enligt bestämmelser i 12 kapitlet jordabalken (kallas hyreslagen) och bostadsrättslagen (1991:614) om det saknas en utfästelse.

Vad innebär utfästelsen?

Vad innebär ägarens utfästelse enligt 10 § att inte kräva ersättning för att återställa anpassningsåtgärderna? I samband med Boverkets översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag lät Boverket utreda denna fråga.

Utredaren drog slutsatsen att utfästelsen torde innebära följande:

  • Att sökanden får lämna kvar anpassningsåtgärden.
  • Vill hyresvärden eller bostadsrättsföreningen ta bort anpassningsåtgärden när behovet upphört så kan den inte kräva någon ersättning av bidragstagaren för att återställa den.  Det vill säga för att nedmontera den och eventuellt spackla, måla och liknande för att åtgärda skador i samband med nedmonteringen.
  • Det är väldigt tveksamt att utfästelsen, enligt lagtextens ordalydelse, skulle innebära en rätt för bidragstagaren att själv ombesörja nedmonteringen, till exempel om han eller hon skulle vilja ta med sig anpassningsåtgärden till en ny bostad. 
  • Om bidragstagaren vill nedmontera sin anpassningsåtgärd måste ägaren informeras. 

En hyresgäst eller en bostadsrättshavare som beviljats bostadsanpassningsbidrag för en stoltrapphiss i husets entré kan alltså inte bara ta den med sig när han eller hon flyttar. Ägaren behöver informeras och kan ha rätt till ersättning för att laga eventuella skador som uppstår i samband med nedmonteringen.

Om behovet av anpassningsåtgärden upphör eller om hyresgästen eller bostadsrättshavaren flyttar, och inte önskar ta med sig anpassningsåtgärden, innebär utfästelsen att hyresvärden eller bostadsrättsföreningen inte kan kräva att hyresgästen eller bostadsrättshavaren monterar ned anpassningsåtgärden eller betalar ägaren för att göra det.  

Om sökanden har avlidit

Om den som beviljats bostadsanpassningsbidrag avlider efter att anpassningsåtgärden har utförts är utgångspunkten att dödsboet efter bidragstagaren blir ägare till anpassningsåtgärden. Som framgått ovan kan sådana anpassningar som utförts i bostaden fortsätta att användas av till exempel en efterlevande make eller maka som är ensam dödsbodelägare eller har övriga dödsbodelägares samtycke. Om behovet upphör också för den efterlevande kan ägaren av huset inte kräva ersättning av den efterlevande för att återställa anpassningen.  

När det gäller anpassningar i allmänna utrymmen har efterlevande make eller maka ingen rätt att få använda anpassningen, till exempel en trapphiss, om medgivandet är utformat precis enligt 10 § 1 lagen om bostadsanpassningsbidrag. Om den efterlevande  har ärvt trapphissen och själv önskar använda den behövs ett nytt medgivande från ägaren av huset. Husägaren har rätt att i stället montera ned hissen. Men husägaren kan då inte kräva ersättning för kostnaderna i samband med det. En utfästelse enligt 10 § 2 skyddar inte bara bidragstagaren från ersättningsanspråk för återställning utan även andra nyttjanderättshavare och hushållsmedlemmar.

Utfästelsen att inte kräva ersättning ska vara skriftlig

Utfästelsen ska vara skriftlig. Kommunen kan inte fatta ett positivt bidragsbeslut innan det finns en skriftlig utfästelse i ärendet. Det framgår av 5 § Boverkets föreskrifter (2018:12) om bostadsanpassningsbidrag.

Utfästelse att inte kräva ersättning för att återställa anpassningsåtgärderna

5 §    Sökanden ska före kommunens beslut att bevilja bidrag även inkomma till kommunen med skriftligt underlag som visar att det finns en sådan utfästelse från ägare som avses i 10 § lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag om att inte kräva ersättning av sökanden eller nyttjanderättshavare för att återställa anpassningsåtgärderna.

Inget krav på utfästelse från upplåtare av tomträtt

Någon utfästelse från den som upplåter tomträtt behövs inte. Det har inte bedömts vara nödvändigt med hänsyn till den starka rättsställning som innehavare av tomträtt har (proposition 2017/18:80 sid. 76).

Särskilt om ägarlägenhetsfastighet

Med ägarlägenhetsfastighet avses en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet. Det framgår av 1 kapitlet 1 a § jordabalken. Äganderätten till en ägarlägenhetsfastighet kan jämställas med att vara ägare till en fastighet med ett en- eller tvåbostadshus. (Proposition 2017/18:80 sid. 73.)

I hus med ägarlägenhetsfastigheter ägs varje lägenhet av en fastighetsägare. De gemensamma utrymmena kan dock vara en gemensamhetsanläggning som ägs av alla deltagande fastighetsägare. I dessa fall avses med begreppet "ägare" samtliga fastighetsägare. Medgivande kan i sådana fall behöva krävas från samtliga fastighetsägare för att bostadsanpassningsbidrag ska kunna lämnas för en anpassningsåtgärd i ett gemensamt utrymme i anslutning till en ägarlägenhetsfastighet. (Proposition 2017/18:80 sid. 75-76.) I så fall krävs även att samtliga fastighetsägare utfäster sig att inte kräva ersättning för att återställa anpassningsåtgärderna.

Exempel på lagtextens innebörd om sökanden bor i en hyreslägenhet

Förklaring av medgivande och utfästelse när sökanden bor i en hyreslägenhet. Klicka på bilden för att se den i ett större format. Illustration: Boverket/Altefur Development

Om bara sökanden står på hyreskontraktet behövs inga medgivanden från andra personer som bor i lägenheten, till exempel från en eventuell make/maka/partner/sambo som bor tillsammans med sökanden. Är det flera personer som står på hyreskontraktet måste alla medge att åtgärderna får utföras.

Hyresvärden måste också medge att åtgärderna får utföras. Hyresvärden måste också utfästa sig att inte kräva ersättning av sökanden för att återställa åtgärderna. Om sökanden inte är nyttjanderättshavare alls eller nyttjanderättshavare tillsammans med andra ska hyresvärdens utfästelse även avse dessa nyttjanderättshavare.

Observera att i de olika exemplen så har det förutsatts att den som inte har ingått något skriftligt hyresavtal inte heller har ingått något muntligt sådant med hyresvärden.

Vem inhämtar medgivande och utfästelse?

Enligt 4 och 5 §§ Boverkets föreskrifter om bostadsanpassningsbidrag är det sökanden som ska inkomma till kommunen med det skriftliga underlaget om att åtgärderna får utföras och att något krav inte kommer ställas på att återställa anpassningsåtgärderna.

I propositionen till lagen om bostadsanpassningsbidrag uttalas att det är sökanden som ska visa att förutsättningarna för att få bostadsanpassningsbidrag är uppfyllda. Det åligger därför, anförs det i propositionen, i första hand sökanden att inhämta medgivande och utfästelse från ägaren att inte kräva ersättning. Detta hindrar inte att sökanden ger kommunen fullmakt att inhämta dessa uppgifter. (Proposition 2017/18:80 sid. 76.) I propositionen nämns endast medgivande från ägaren i detta sammanhang. Motsvarande gäller dock eventuella nyttjanderättshavare som måste kontaktas om sökanden inte är ensam nyttjanderättshavare till exempelvis en hyreslägenhet eller en bostadsrättslägenhet.

I handläggningsguiden, "Fastighetsägarens medgivande", kan du läsa om vad kommunen ska göra om sökanden inte kommer in med medgivande och utfästelse till kommunen. Du finner texten under artikelrubriken "Om medgivande och utfästelse saknas".

Kommunens serviceskyldighet

Boverkets föreskrifter kan inte läsas isolerade. Vid handläggningen av ärenden om bostadsanpassningsbidrag måste även hänsyn tas till förvaltningslagen (2017:900). Till exempel bestämmelsen om serviceskyldighet i 6 §.

På grund av till exempel sjukdom klarar en del inte av att själva göra allt det som krävs för att göra en ansökan om bostadsanpassningsbidrag. Ibland finns det kanske en anhörig eller god man som kan hjälpa till. Men om det inte gör det kan sökanden behöva kommunens hjälp för att inte tvingas avstå från en anpassning på grund av att han eller hon inte klarar av att göra ansökan själv.  Hur mycket hjälp varierar från person till person. Det beror också på hur omfattande ansökan och anpassningsprojektet är. 

Mer information om kommunens serviceskyldighet och utredningsansvar finns i handläggningsguiden, avsnittet "Ansökan". Det finns en länk dit under "Relaterad information".

Krav på medgivande och utfästelse även vid periodiskt boende

Bestämmelserna om medgivande och utfästelse att inte kräva ersättning är tillämpliga även när sökanden ansöker om bostadsanpassningsbidrag för så kallat periodiskt boende. Det vill säga för att anpassa någon annans bostad där sökanden ska vistas för att någon har åtagit sig att regelbundet under vissa perioder svara för omvårdnaden av sökanden. (Proposition 2017/18:80, sid. 76.)

Om hyresvärden eller bostadsrättsföreningen säger nej

Om hyresvärden eller bostadsrättsföreningen inte lämnar något medgivande eller inte vill utfästa sig att inte kräva någon ersättning för att återställa anpassningsåtgärderna kan bidrag alltså inte beviljas.

När Boverkets föreskrifter (2018:12) om bostadsanpassningsbidrag ännu bara var på förslagsstadiet och ute på remiss yttrade sig Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Enligt DO kan diskrimineringslagens (2008:567) bestämmelser vara tillämpliga om en fastighetsägare vägrar att lämna sitt medgivande på annat än sakliga grunder. Du finner en länk till DO:s webbplats i "Relaterad information".

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen