Att involvera barn och unga

När planering sker som kommer att påverka barn och ungas utemiljöer är det lämpligt att involvera dem i planeringsprocessen genom medborgardialog och samråd. Barn är inte sakägare, men är experter på sin egen närmiljö och har viktig kunskap som bör tas tillvara i planeringen.

Att involvera barn och unga i den fysiska planeringen

Det finns olika beprövade metoder för samverkan med barn och unga i planering, utformning respektive förvaltning av utemiljöer som berör dem. Det är relativt vanligt med dialogmetoder. Men det finns också användbara metoder som bygger på att barn och unga är informanter, det vill säga får hjälp att uttrycka sina åsikter och lämna information utan att det för den skull handlar om renodlad dialog.

Oavsett vilken metod man väljer så är det viktigt att barnen får överblick och förstår varför de involveras i planeringen. Det betyder mycket för barn och unga när de får träffa politiker och kommunala tjänstemän, och får respons när de tar kontakt. Att elever får möta kommunens tjänstemän och politiker och får diskutera med dem,är betydelsefullt för barnen.

Att tänka på när barn och unga ska involveras i en process:

  • Varför ska barn och unga bidra i en process och hur ska deras bidrag användas? Börja med att berätta det för barnen.
  • På vilket sätt ska barn och unga involveras? Ska barnen informeras eller ska deras kunskap hämtas in i dialog? På vilket sätt ska deras synpunkter få påverka besluten?
  • Hur ska återkopplingen till barn och unga se ut om hur deras åsikter eller idéer har använts?
  • I vilken utsträckning kan barnens delaktighet resultera i en konkret förändring i miljön? Barn ser inte ritningar eller text som ett godtagbart resultat av att ha varit delaktig, utan vill se en konkret förändring.
  • Hur ska uppgiften avgränsas och anpassas till åldersgruppen? Val av metod och arbetssätt.
  • Processledaren ska ha tillräckligt med tid för att planera och genomföra samverkan med utgångspunkt i deltagarnas möjligheter att påverka planeringen. Tid ska också finnas att återkoppla till deltagarna.
  • Om delaktighetsprocessen ska integreras i skolan ordinarie verksamhet bör man börja planera ett år i förväg.

Läs mer om medborgardialog eller boendeinflytande på www.boverket.se.

Skolan som en arena för samverkan

Det är i många fall lämpligt att samarbeta med skolan eftersom man här når de flesta barn och unga. Planerare och arkitekter behöver skapa kontakt med verksamheten, det vill säga skolans ledning, berörda lärare, barn och elever. Det är viktigt att vara ute i god tid så att samrådsprojektet kan förankras hos skolledning och ges möjlighet att vävas in i den pedagogiska verksamheten.

Ibland kan det också vara skolan som av eget intresse tar kontakt med planerare på berörda kommunala förvaltningar, till exempel gatu-, fastighets-, stadsmiljö-, skol- och parkförvaltningar eller motsvarande. I vissa kommuner finns upparbetade rutiner mellan skolan och olika kommunala förvaltningar.

Det är angeläget att klarlägga ansvarsförhållandena för den fysiska miljöns utformning, förvaltning och skötsel innan berörda aktörer involveras.

Samverkan med skolan om detaljplanen i Östersund

I Östersund involverades barn och unga tidigt i planeringsprocessen genom samarbete med skolan och förskolan. Det gav en väl utformad plan som tog hand om barnens utemiljö och planprocessen gick snabbare.

Stadsdelen Torvalla i Östersund skulle byggas ut med bostäder. Marken var en stor del av skolans och förskolans närmiljö som användes för undervisning, lek och rekreation. Kommunens planerare beslöt då att involvera barnen i planeringsarbetet och kontaktade skolan och förskolan. Barnen arbetade fram egna bilder, kartor och modeller över hur de såg att området skulle kunna bebyggas och deras närmiljö utvecklas. Arbetet blev som ett projekt i skolan och flera ämnen involverades. Med detta underlag kunde kommunens planerare göra en barnkonsekvensanalys och därefter planlägga delar av området för bostäder och delar av det som naturmark för skolans och de boende. Barnen tog också upp säkerhetsrisker i trafikmiljön som trafikförvaltningen kunde ta bort.

Barnkartor i GIS – planeringsunderlag med barnens perspektiv

Planerarens främsta verktyg är kartan och det som syns på kartan kommer också med i planeringen. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala har utvecklat en metod för att ta tillvara barns och ungas kunskap om sin miljö med hjälp av en GIS-applikation som används för att visa barns och ungas landskap på kartor.

Barnen får svara på frågor om sin utemiljö genom att direkt vid datorn rita in och skriva kommentarer kring var de bor, vilka vägar de använder sig av till skolan och på fritiden, vilka platser de brukar vara på utomhus, favoritplatser, farliga platser, otrevliga platser samt om de har konkreta förslag på förbättringar i utemiljön. Lärarna får också frågor om hur de använder utemiljön i undervisningen.

Metoden bygger på att en handledare är med på plats och stöttar barnen om det behövs. Handledaren kan vara en stadsplanerare, trafikplanerare, folkhälsostrateg, lärare eller fritidspedagog. Mötet med barnen och den information de lämnar leder till kompetenshöjning hos handledaren. På längre sikt ger detta en mer självklar roll för barnens åsikter i stadsplaneringsprojekt.

Det är viktigt är att all information som samlats in sprids till berörda förvaltningar – det är många tjänstemannakategorier som kan ha nytta av den kunskap barnen lämnar vidare i sitt dagliga arbete. Det är likaså viktigt att återkoppla till de barn och unga som deltagit i processen om hur deras information tagits till vara. Det har stor betydelse för barnens och skolans tilltro till att deras medverkan är på allvar.

Barnkartor i GIS kan leda till kunskapsunderlag för att utveckla och förvalta stadens utemiljö på sätt som är positivt för barns utveckling och ansvarstagande (Berglund och Nordin 2010).

Barnkartor i GIS förvaltas av SLU, som kan bistå kommuner som vill använda metoden med utbildning av projektledare och handledare. Metoden har bland annat prövats i Örebro, Hällefors, Täby och Falun kommun. En ny version av GIS-applikationen förbereds för surfplattor vilket kommer att underlätta genomförandet.

Se även information om barnkartor i GIS på SLUs webbplats

Barnkonsekvensanalys – ett viktigt verktyg i planeringen

Barnkonsekvensanalysen (BKA) är ett verktyg för att tidigt synliggöra vilka konsekvenser planering, utformning eller förvaltning får för barn och unga. Det handlar om att anlägga ett barnperspektiv på förändringen, men också om att fånga barnets perspektiv på sin fysiska och sociala miljö.

Om det är barnen som ställer frågan, eller om det är någon som företräder barnen som formulerar perspektivet. Inför en barnkonsekvensanalys är det viktigt att själv ha klart för sig denna skillnad i perspektiv. En dialog med barn och unga i planeringen bör självklart utgå från barnens perspektiv. Men det är viktigt att resultatet framförs på ett professionellt sätt till beslutsfattare i ett dokument som kan vara en barnkonsekvensanalys inför planering och beslutsfattande. Allra bäst är det ifall barn, unga och beslutsfattare kan föra en dialog innan dokumentet upprättas och beslut fattas.

Andra som kan bidra till att öka kunskapen om barns och ungas behov och skolans arbetsmiljö är folkhälsoplanerare och skyddsombud, fritidsförvaltning och utbildningsförvaltning eller motsvarande.

Följande frågor kan vara bra att ställa sig i arbetet med barnkonsekvensanalysen:

  • Vilka barn berörs av beslutet?
  • Vilka konsekvenser är mest relevanta att belysa?
  • Vilken kunskap om frågorna finns eller bör tas fram?
  • Vilken kunskap kommer från barnen själva respektive från företrädare för barnen?
  • Finns det särskilda problem eller intressekonflikter med att beakta barnets bästa i förslaget? Motivera varför ett eventuellt annat intresse väger tyngre än barnets bästa.
  • Hur får barn och deras företrädare komma till tals? Hur bereder vi barn möjlighet att komma med synpunkter utifrån sina förutsättningar?
  • Vilka konsekvenser fick beslutet/åtgärden?
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej