Byggnadsnämndens förvaltning

Byggnadsnämnden ska till sin hjälp ha tillgång till utbildad och kompetent personal för att utföra sina uppgifter. Tjänstemännen arbetar ofta på en förvaltning som bereder ärenden åt nämnden och utför nämndens arbetsuppgifter.

Byggnadsnämndens förvaltning kan ha olika namn som till exempel samhällsbyggnadsförvaltningen eller stadsbyggnadskontoret. Nämndens verksamhet handlar, förutom om de konkreta ärendena, mycket om förebyggande information och rådgivning. Nämndens personal måste därför ha kompetens att förmedla information på ett sätt som gör den tillgänglig och begriplig för såväl den enskilde som olika aktörer.

Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska byggnadsnämnden ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp och i övrigt ha tillgång till personal i den omfattning och med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden på ett tillfredsställande sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 7 §

Byggnadsnämnden ska ha tillgång till personal med sådan kompetens och utbildning att nämnden kan verka för att planering och byggande sker enligt de kvalitetskrav som samhället sätter upp. Nämnden behöver ha tillgång till personal med sakkunskap inom bland annat följande områden:

  • gällande lagstiftning, regler och normer,
  • byggnadsgestaltning,
  • byggnadsfunktion,
  • arkitekturhistoria,
  • byggnadsteknik,
  • installationsteknik, och
  • tillgänglighetskrav.

Förutom ett stort fackkunnande bör nämndens personal ha kompetens att ge information och råd på ett sätt som är tillgängligt och begripligt för den enskilde. Personalens kompetens ska även omfatta en förståelse för hur de regelsystem som styr planering och byggande är uppbyggda, och syftet med dem, så att de kan förklara regler och praxis.

Nämndens tjänstemän bör ha en sådan helhetssyn att de i sin handläggning av ärenden kan tillgodose olika krav av funktionell, social, teknisk och ekonomisk art. Samtidigt ska de se till att byggnader med mera får en estetiskt tilltalande utformning. Samma helhetssyn gäller vid såväl nyproduktion som i ärenden som rör det befintliga byggnadsbeståndet. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 308-310)

Egen personal, personal från andra kommuner samt konsulter

Byggnadsnämnden kan få tillgång till kompetens på flera olika sätt. Nämnden kan ha anställd personal i en förvaltning knuten direkt till nämnden, genom samverkansavtal anlita personal i en annan kommun eller anlita externa resurser, till exempel konsulter.

Personal från andra kommuner - extern delegering

Genom kommunal avtalssamverkan kan en kommun anlita personal i en annan kommun att handlägga och fatta beslut, så kallad extern delegering. Vid extern delegering av ärenden gäller bestämmelserna i kommunallagen om delegering, jäv, begränsningar av möjligheten till delegering, vidaredelegering, brukarmedverkan och anmälan av beslut. Möjligheten till extern delegering omfattar enbart anställda i den andra kommunen.

Kommunallag (2017:725) 9 kap 37 §

Den kommun som genom avtalssamverkan överlåter utförande av en uppgift har fortfarande kvar det övergripande ansvaret för uppgiften. Den ansvariga nämnden i den överlåtande kommunen är fortsatt ansvarig för att verksamheten bedrivs enligt lag och fullmäktiges riktlinjer och ansvarar för brister i den verksamhet som samverkan avser. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 29)

Kommunallag (2017:725) 6 kap 6 §

När en anställd i en annan kommun får delegation beslutar den på den delegerande kommunens vägnar och beslutet är formellt sett fattat av den kommunen. Beslutet kan därmed överklagas på samma sätt och av samma krets som de beslut som fattas av en anställd i den delegerande kommunen. Detta betyder också att det är den delegerande kommunen som ansvarar för beslutet vid en eventuell skadeståndstalan. (jfr prop. 2017/18:151 sid. 35)

Konsulter

Om kommunen anlitar konsulter för arbete inom verksamheten är det viktigt att det inte uppstår någon jävsituation och att offentlighetsprincipen inte sätts ur spel. Det kan innebära vissa praktiska problem att anlita konsulter. Om till exempel allmänheten vill utnyttja sin rätt att ta del av offentliga handlingar, kanske dessa inte alltid finns tillgängliga på kommunen om ärendet hanteras hos en konsult. Kanske redovisar konsulten inte heller all den dokumentation som egentligen hade varit av värde för allmänheten att ta del av. Att använda konsulter istället för egen personal ställer alltså höga krav på kommunens förmåga att göra bra upphandlingar och skriva avtal som innebär att eventuella svårigheter klaras ut på förhand.(jfr prop. 1985/86:1 sid 308-310, 794)

Arkitektutbildad person

I PBL finns det en yrkeskategori som lagen ställer krav på att byggnadsnämnden har tillgång till och det är en person med arkitektutbildning. Det ansvar och de befogenheter som kommunerna har enligt PBL kräver att de har en arkitektutbildad person. För övrig kompetens anses det ligga i kommunens eget intresse att hålla en hög standard. (jfr prop. 1985/86:1 sid 309)

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 7 §

Titeln arkitekt är inte skyddad och kan användas av personer med olika utbildningar och bakgrunder. Kravet i PBL handlar dock inte om en viss titel utan om att nämnden ska ha tillgång till minst en person utbildad inom arkitektur. Många anställda på byggnadsnämndernas förvaltningar har idag en arkitektutbildning såsom planeringsarkitekt, fysisk planerare eller landskapsarkitekt. En kommun uppfyller lagkravet på tillgång till arkitektutbildad personal om någon anställd har utbildning som arkitekt, landskapsarkitekt, planeringsarkitekt eller fysisk planerare.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej