Angränsande begrepp till bygg- och bogemenskaper

Det finns flera angränsande begrepp till bygg- och bogemenskaper. De förväxlas ibland och kan vara svåra att hålla i sär.

Byggrupper – ett mer övergripande begrepp

Begreppet byggrupper används ibland synonymt med byggemenskap men kan också ses som ett något vidare begrepp än byggemenskap. Det kan då omfatta även grupper som tar hjälp av en professionell byggaktör för att förverkliga sin idé. Det viktiga är att de som ska bo i huset är delaktiga i processen och har ett starkt inflytande över utformningen av huset och utemiljön med mera.

Begreppet byggherregemenskap förekommer också och kan vara synonymt med byggemenskap, men kan också innebära att en eller flera av medlemmarna i gruppen inte själva ska bo i huset utan deltar som långsiktiga investerare och ser delägarskapet i det färdiga huset som en kapitalplacering.

Självbyggeri – med insats av eget arbete

Självbyggeri är ett begrepp som från början var kopplat till egnahemsrörelsen på 1920-talet och som då gick ut på att det skulle göras ekonomiskt möjligt för fler hushåll att skaffa sig ett egnahem, genom att själv bidra med betydande arbetsinsatser vid bygget.

Som begreppet används idag kan det avse en möjlighet för det enskilda hushållet att själv stå för de invändiga åtgärderna i huset, alternativt anlita egna hantverkare för att utföra arbetet. Syftet är dels att kunna sätta personlig prägel på huset, dels att hålla nere köpeskillingen.

Men det finns också exempel på självbyggeri som mer liknar den ursprungliga idén. Då handlar det om att låta mindre resursstarka hushåll, t.ex. unga, äldre eller nyanlända, bygga småhus åt sig själva, i grupp och med starkt inslag av utbildning. Avsikten är också att stärka lokala samhällsnätverk på platsen.

Kollektivhus – mer fokus på gemensamma aktiviteter

Begreppet kollektivhus sätter fokus på utformningen av huset, i kombination med att boendet innebär vissa organiserade gemensamma aktiviteter. Varje kollektivhusförening avgör själv vad som ska ingå i det kollektiva. Ofta är det obligatoriskt att i någon utsträckning delta i fastighetsskötseln och i gemensam matlagning. Alla hushåll har en egen lägenhet och därutöver del i ett större kök och andra gemensamma utrymmen.

Kollektivhus har oftast tillkommit genom en process som liknar en byggemenskap, med en hög grad av brukarinflytande under byggprocessen. De flesta av de drygt 50 kollektivhus som finns i Sverige växte fram under 1980-talet, i första hand i de större städerna. Idag ökar intresset på nytt. Föreningen Kollektivhus NU bildades 2005 och sedan dess har det bildats flera paraplyorganisationer för kollektivhusföreningar i olika städer. Se länkar i "Relaterad information".

Boendekollektiv – mer som är gemensamt

I ett boendekollektiv (kallas även klusterboende eller bara kollektiv) går gränsen för den privata sfären vid dörren till det egna rummet. Man har ett eget rum, eventuellt med toalett, i en gemensam lägenhet och delar alltså vardagsrum, kök och kanske även badrum med övriga boende.

Kooperativ hyresrätt – en upplåtelseform

Kooperativ hyresrätt är en upplåtelseform som är ett mellanting mellan hyresrätt och bostadsrätt. Den som bor med kooperativ hyresrätt är medlem i och hyr sin lägenhet av en kooperativ hyresrättsförening. Föreningen kan antingen äga huset eller blockförhyra lägenheterna av en professionell fastighetsägare, till exempel ett allmännyttigt bostadsföretag.

Förutom månadshyran betalar varje hushåll en årlig medlemsavgift till föreningen. Vid inflyttning betalas en upplåtelseinsats, som fungerar ungefär som en deposition och återfås vid avflyttning. Den som vill flytta säger upp sin lägenhet, som då återgår till föreningen för fortsatt uthyrning. Det går alltså inte att sälja sin lägenhet utan man får tillbaka sin upplåtelseinsats från föreningen och den tillträdande hyresgästen erlägger sin upplåtelseinsats till föreningen.

Föreningen ansvarar för den ekonomiska förvaltningen och bestämmer hur höga hyror som behöver tas ut för att klara drift och yttre underhåll. Ansvaret för det inre underhållet i lägenheten ligger på det enskilda hushållet. Om föreningen äger huset ansvarar den själv för fastighetsförvaltningen och får köpa in de tjänster som behövs. Vid blockförhyrning kan föreningen avtala med fastighetsägaren om hur ansvaret ska fördelas. I båda fallen kan viss grad av eget arbete från medlemmarnas sida bidra till att hålla nere kostnaderna och därmed hyrorna.

Läs mer i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej