På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Risker med skador och brister på takets tätskikt

Granskad:

Tätskiktet i ett terrassbjälklag eller ett låglutande tak kan skadas både vid produktion eller förvaltning, vilket kan orsaka inläckage av nederbördsvatten och fuktskador i flera delar av byggnaden. Här kan du läsa mer om riskerna med skador på tätskiktet för dessa typer av bjälklag.

Skador på tätskikt

Schematiska figurer över olika typer av takbjälklag med tätskikt på olika nivåer. Övre figuren: Rättvänt tak – tätskiktet sitter i utomhusklimat på isoleringens ovansida. Mellersta figuren: Omvänt tak – tätskiktet sitter varmt på isoleringens undersida. Nedre figuren: Duotak – tätskiktet sitter mellan två isolerskikt. Observera att figurerna är schematiska och på inget sätt detaljerat visar hur ett terrassbjälklag ska utformas. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Tätskiktet i ett terrassbjälklag och låglutande tak kan skadas både vid produktion och förvaltning. En skada på tätskiktet kan orsaka att nederbördsvatten läcker in i byggnaden, vilket i sin tur kan ge stora fuktskador. Nederbörd som tränger in kan dessutom ofta transporteras långt i sidled innan det blir synligt inomhus, och läckaget kan därför vara svårt att både hitta och åtgärda.

Den bärande konstruktionen för ett låglutande tak eller ett terrassbjälklag kan vara lätt eller tung, till exempel av trä eller av betong. På bjälklaget under en terrass kan tätskiktet dessutom vara placerat på olika sätt i förhållande till isoleringen, vilket påverkar sannolikheten för att skador kan uppstå på tätskiktet.

Sannolikheten för att tätskiktet skadas beror bland annat på dels hur åtkomligt tätskiktet är, dels hur känsligt tätskiktet är för mekanisk påverkan. För ett öppet exponerat tätskikt finns risk för skador både i byggskedet och i förvaltningsskedet. Vid ett dolt tätskikt, till exempel ett omvänt tak eller ett duotak ligger däremot tätskiktet väl skyddat, vilket minskar risken för skador under fastighetens förvaltningsskede.

Tätskiktet kan även skadas vid snö- och isröjning, frostsprängning, temperaturrörelser, ojämnheter i tätskiktets underlag, rörelser i infästningsdetaljer eller bristfälliga genomföringar med dålig beständighet. Sannolikheten för att tätskiktet skadas ökar även med tiden, eftersom materialets egenskaper förändras.

Eftersom ett låglutande tak i princip är horisontellt kan vatten som läcker in transporteras långt i sidled innan det upptäcks på insidan av byggnaden. Det gör att läckaget är svårt att härleda och åtgärda. Detta gäller framför allt tak där tätskiktet är dolt under till exempel en terrass, vid duotak eller vid omvänt tak.

Förvaring av byggnadsmaterial eller rester av byggmaterial och installationer på taket är exempel på sådant som ökar sannolikheten för att det ska uppstå skador på tätskiktet både under och efter byggnation. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

  • mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
  • röta som kan leda till försvagningar och förändringar i trämaterial
  • rostangrepp på metaller
  • estetiska skador, som missfärgning och fuktfläckar på innertak och väggar.

Konsekvenser för inomhusmiljön

När vatten fryser till is expanderar det. I rännor, framför allt fyrkantsrännor, kan rörelsen ge upphov till spänningar och rörelser. Det ger i sin tur rörelser i anslutning till tätskiktet som kan leda till otätheter. Illustratör: Boverket/Altefur Development

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar som sedan kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan i sin tur leda till exempelvis:

  • besvärande lukt inomhus
  • försämrad luftkvalitet inomhus
  • överkänslighet mot vissa ämnen.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

  • tätskiktets exponering och utsatthet för exempelvis gångtrafik och snöskottning
  • rörelser i tätskiktets underlag och tätskiktets förmåga att ta upp rörelser
  • transport och lagring av byggnadsmaterial på taket under produktion och förvaltning av byggnaden
  • ytjämnheten på bjälklaget under tätskiktet
  • infästningar och deras utförande.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

  • konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
  • byggnadens utformning under takbjälklaget.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

  • Ta hänsyn till rörelser i bjälklag och anslutande byggdelar vid val av tätskikt.
  • Bedöm behovet av förstärkning av tätskiktet vid hårt belastade ytor, till exempel ytor som ska trafikeras eller gångstråk.
  • Komplettera och riskbedöm valda detaljlösningar och ta hänsyn till lokala förutsättningar.
  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

  • Skydda exponerade tätskikt vid transport och förvaring.
  • Kontrollera och dokumentera montage av tätskikt i anslutning till brunnar och plåtar, framför allt vid inbyggda tätskikt.
  • Provtryck tätskiktet före inbyggnad.
  • Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden förvaltas:

  • Tänk på att gångtrafik, snöskottning och annan aktivitet på taket kan skada exponerade tätskikt.
  • Kontrollera besiktningsbara tätskikt regelbundet.

 

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen