På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

För rättelse av att ha byggt utan startbesked krävdes återställande genom rivning

Granskad:

Mark - och miljööverdomstolen dom 2014-01-08 mål nr P 7235-13

Boverkets referat

Plan- och bygglagen (PBL, 2010:900) tillämpades i detta mål. Huvudfråga i målet var om rättelse i den mening som anges i PBL 11 kap 54 § hade vidtagits, vilket hade resulterat i att byggsanktionsavgift inte skulle kunna tas ut. I målet hade en byggnadsnämnd meddelat bygglov och informerat sökanden både om att startbesked krävdes innan byggåtgärderna påbörjades, samt om att bevis om att byggfelsförsäkring tecknats skulle uppvisas innan startbesked kunde ges. Sökanden hade dock påbörjat byggnadsarbetena utan startbesked och ungefär en månad senare uppvisat bevis om byggfelsförsäkring, varefter startbesked meddelades. Nämnden beslutade om byggsanktionsavgift. Sökanden överklagade beslutet och åberopade att man vidtagit rättelse eftersom man i efterhand uppfyllt vad som krävdes för att få startbesked. Länsstyrelsen ansåg att rättelse inte hade skett. Mark- och miljödomstolen bedömde dock att rättelse kan ske på andra sätt än endast genom rivning, och att detta hade skett genom att sökanden uppvisat bevis om byggfelsförsäkring och fått startbesked. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det inte visats i målet att byggnaden återställts till de grundarbeten som omfattades av gällande startbesked. Rättelse ansågs därför inte ha skett. Domstolen konstaterade också att de regler om byggsanktionsavgift som började tillämpas den 1 juli 2013 inte hade lett till en lindrigare påföljd om de tillämpats i det här fallet. Nämndens beslut att ta ut byggsanktionsavgift fastställdes därför. Domen har vunnit laga kraft.

54 §
  En byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan om sanktion eller ingripande enligt detta kapitel har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med tillsynsmyndigheten.

Boverkets kommentar

Frågan om vad som utgör rättelse enligt PBL 11 kap 54 § för att bygga utan startbesked har länge diskuterats. Lagens förarbeten ger ingen ledning. Enligt det här domslutet är rättelse för att ha byggt utan startbesked återställande genom rivning eller annat återställande av de åtgärder som omfattas av startbeskedet. Att man i efterhand uppfyllt vad som krävts för att få startbesked, och även meddelats startbesked, betyder inte att rättelse vidtagits.

Domskälen diskuterar inte en mer långtgående tillämpning av 9 kap 2 § plan- och byggförordningen. Konsekvensen av att rättelse inte görs ska ju enligt den paragrafen vara att sanktionsavgiften dubbleras, upp till 50 prisbasbelopp om rättelse inte görs. Detta skulle innebära att den byggherre som har fått startbesked och betalat sanktionsavgift fortfarande inte anses ha gjort rättelse, och därmed skulle fortsätta drabbas av sanktionsavgifter upp till 50 prisbasbelopp. Byggherren skulle i så fall stå inför valet att antingen riva det som byggts eller tvingas betala en mycket hög sanktionsavgift. En sådan konsekvens framstår som orimlig i förhållande till reglernas syfte. Eftersom domstolen inte går längre i sitt resonemang än att konstatera att rättelse inte skett i det aktuella fallet, finns det dock utrymme att tolka regeln annorlunda.

2 §
  Om en byggsanktionsavgift har beslutats för en överträdelse och den avgiftsskyldige därefter inte vidtar rättelse, ska en ny avgift för överträdelsen tas ut. Varje sådan ny avgift tas ut med dubbla det belopp som togs ut senast i enlighet med detta kapitel. Den sammanlagda avgiften för överträdelsen får dock uppgå till högst 50 prisbasbelopp.

En ny avgift får beslutas endast om den avgiftsskyldige har fått skälig tid att vidta rättelse. Förordning (2013:308).

Ett mer praktiskt synsätt vore att när nämnden tagit ut sanktionsavgift för överträdelsen att ha byggt utan startbesked, förutsatt att rättelse inte skett, och sedan utfärdat startbesked i efterhand där det är möjligt, har kravet på rättelse och vidare sanktioner enligt 9 kap 2 § förlorat sitt syfte. Den enskilde får då ett kännbart straff, men utsätts inte för orimligt höga sanktionsavgifter eller tvingas riva det som byggts trots att nämnden bedömt att startbesked i efterhand kan lämnas. En jämförelse kan göras med 9 § viteslagen (1985:206), enligt vilken det bl.a. framgår att vite inte ska tas ut om ändamålet med vitet förlorat sin betydelse.

I situationen där nämnden bedömer att startbesked i efterhand inte kan lämnas, bör ny tid för rättelse meddelas. Om rättelse i form av återställande då inte vidtas, kan det bli aktuellt att tillämpa 9 kap 2 §.

Det kan även tilläggas att MÖD, liksom MMD och länsstyrelsen, bedömde att ett muntligt startbesked inte uppfyller PBL:s krav och därmed inte får någon betydelse i ett bygglovsärende. För att ett startbesked ska vara giltigt ska det alltså vara skriftligt.



Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen