Risker med byggfukt för förtillverkade betongytterväggar

Under byggtiden kan nederbörd tränga in både i ovankanten på förtillverkade betongytterväggar och genom fogar och anslutningar som inte färdigställts. Denna uppfuktning kan orsaka fuktskador som påverkar inomhusmiljön negativt. Högt vatteninnehåll i betongväggen kan också ge problem med fryssprängning på detaljer den första vintern, vilket riskerar vatteninträngning i ett senare skede. Här kan du läsa mer om riskerna med byggfukt under hantering av förtillverkade betongytterväggar.

Förtillverkade betongelement

När förtillverkade betongelement transporteras och monteras utsätts de ofta för nederbörd, och elementen har ofta olika isoleringstyper eller hålrum mellan isolering och betong där vatten kan ansamlas. Om elementens kanter och genomföringar inte väderskyddas när de hanteras är sannolikheten därför hög att vatten tränger in i elementet.

Vattnet kan rinna i och mellan isolering och betongskiva, ner till underliggande element eller ansamlas i väggen. Det kan även rinna ut i elementens skarvar eller vid andra genomföringar i elementet, exempelvis vid fönsteröppningar. Fuktkänslig isolering kan då drabbas av mikrobiologisk påväxt. Vattnet som rinner på betongen blir då basiskt och kan därför även ge dels kemisk nedbrytning av vissa material, dels etsningsproblem på glasytor.

Vid ångöppen isolering, till exempel mineralull, kan byggfukten från gjutningen även ge hög fuktbelastning på ytterskivan när innerskivan torkar ut från varmt till kallt. Då kan det bildas kondens på insidan av ytterskivan.

Mineralull används ofta i väggelement antingen som avskiljare för brand eller i väggelementens skarvar för att hantera toleranserna vid montaget, om mineralullen uppfuktas kan det ske både mikrobiologisk påväxt på mineralullen och nedbrytning av bindemedel. Detta kan i sin tur påverka inomhusmiljön i byggnaden, med emissioner och dålig lukt som följd.

Vatten som rinner genom ett väggelement kan orsaka skador på flera sätt:

• Vattnet kan fukta upp innerskivan i väggen, vilket i sin tur kan fukta upp material på väggens insida. Till exempel kan träfönsterkarmar fuktas upp och skadas.
• Vatten som rinner längs alkalisk betong gör att vattnet får högt pH-värde och därmed kan skada material som det rinner på. Ett exempel på det är när rinnande vatten leder till korrosion av glas.

Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.

Konsekvenser för byggnaden

Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:

• mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
• kemisk nedbrytning av material
• rostangrepp på metaller
• estetiska skador, till exempel etsningar på fönster- och fasadglas
• frostsprängning, vilket bland annat kan skapa otätheter.

Konsekvenser för inomhusmiljön

Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:

• besvärande lukt inomhus
• försämrad luftkvalitet inomhus.

Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.

Att tänka på när du gör en riskanalys

När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.

Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:

• väderförhållande under produktion
• väderskydd under produktion
• utformning av elementets kanter – hur vattenavledningen ser ut under transport, lagring och montage.

Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:

• kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmaterial
• konstruktionens förmåga att torka ut efter uppfuktning och behålla sina ursprungliga egenskaper
• hur vattnet som läckt in dräneras bort.

Läs mer om hur du gör en riskbedömning på webbsidan ”Riskbedömning i praktiken”, se länk i ”Relaterad information”.

Det här kan du göra för att minska risken

Här får du exempel på möjliga åtgärder som kan minska risken i olika skeden.

När byggnaden projekteras:

• Utforma elementen så att de klarar lätt nederbörd på ovankanten.
• Använd material som klarar eventuell uppfuktning.
• Utvärdera betongelements funktion vad gäller vattenutledning före, under och efter montage.
• Komplettera och riskbedöm valda projektspecifika detaljlösningar.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden byggs:

• Undvik att låta vatten tränga in mellan elementen – överväg väderskydd.
• Applicera inte fogar på uppfuktade element.
• Skapa goda förutsättningar vid montering för att uppnå tillräcklig vidhäftning av fogar.
• Komplettera och riskbedöm valda detaljlösningar och ta hänsyn till lokala förutsättningar.
• Komplettera vid behov handlingar med specifika kontroller för riskfyllda moment.

När byggnaden förvaltas:

• Kontrollera väderutsatta fogar på byggnaden med återkommande intervall i underhållsplanen.