Risker med byggfukt för förtillverkade betongytterväggar
Under byggtiden kan nederbörd tränga in både i ovankanten på förtillverkade betongytterväggar och genom fogar och anslutningar som inte färdigställts. Denna uppfuktning kan orsaka fuktskador som påverkar inomhusmiljön negativt. Högt vatteninnehåll i betongväggen kan också ge problem med fryssprängning på detaljer den första vintern, vilket riskerar vatteninträngning i ett senare skede. Här kan du läsa mer om riskerna med byggfukt under hantering av förtillverkade betongytterväggar.
Förtillverkade betongelement
När förtillverkade betongelement transporteras och monteras utsätts de ofta för nederbörd, och elementen har ofta olika isoleringstyper eller hålrum mellan isolering och betong där vatten kan ansamlas. Om elementens kanter och genomföringar inte väderskyddas när de hanteras är sannolikheten därför hög att vatten tränger in i elementet.
Vattnet kan rinna i och mellan isolering och betongskiva, ner till underliggande element eller ansamlas i väggen. Det kan även rinna ut i elementens skarvar eller vid andra genomföringar i elementet, exempelvis vid fönsteröppningar. Fuktkänslig isolering kan då drabbas av mikrobiologisk påväxt. Vattnet som rinner på betongen blir då basiskt och kan därför även ge dels kemisk nedbrytning av vissa material, dels etsningsproblem på glasytor.
Vid ångöppen isolering, till exempel mineralull, kan byggfukten från gjutningen även ge hög fuktbelastning på ytterskivan när innerskivan torkar ut från varmt till kallt. Då kan det bildas kondens på insidan av ytterskivan.
Mineralull används ofta i väggelement antingen som avskiljare för brand eller i väggelementens skarvar för att hantera toleranserna vid montaget, om mineralullen uppfuktas kan det ske både mikrobiologisk påväxt på mineralullen och nedbrytning av bindemedel. Detta kan i sin tur påverka inomhusmiljön i byggnaden, med emissioner och dålig lukt som följd.
Vatten som rinner genom ett väggelement kan orsaka skador på flera sätt:
- Vattnet kan fukta upp innerskivan i väggen, vilket i sin tur kan fukta upp material på väggens insida. Till exempel kan träfönsterkarmar fuktas upp och skadas.
- Vatten som rinner längs alkalisk betong gör att vattnet får högt pH-värde och därmed kan skada material som det rinner på. Ett exempel på det är när rinnande vatten leder till korrosion av glas.
Lär dig mer om hur fukt transporteras och beter sig i luft och material i webbutbildningen ”Fukt – Så funkar det”, se länk i ”Relaterad information”.
Konsekvenser för byggnaden
Om kritiska fukttillstånd överskrids kan byggnaden drabbas av exempelvis:
- mikrobiologisk påväxt på byggnadsmaterial
- kemisk nedbrytning av material
- rostangrepp på metaller
- estetiska skador, till exempel etsningar på fönster- och fasadglas
- frostsprängning, vilket bland annat kan skapa otätheter.
Konsekvenser för inomhusmiljön
Skador på byggnadsmaterialet kan ge upphov till föroreningar, som i sin tur kan nå och påverka inomhusmiljön via till exempel luftrörelser. Det kan leda till exempelvis:
- besvärande lukt inomhus
- försämrad luftkvalitet inomhus.
Läs mer om hur inomhusmiljön kan påverka personers hälsa kopplat till luftkvalitet och mikrobiologiska skador, se länk i ”Relaterad information”.
Att tänka på när du gör en riskanalys
När du gör en riskanalys behöver du värdera dels sannolikheten för att en skada inträffar, dels konsekvensen av skadan. Här nedan presenteras exempel på faktorer som påverkar sannolikhet respektive konsekvens.
Faktorer som påverkar sannolikheten för en skada:
- väderförhållande under produktion
- väderskydd under produktion
- utformning av elementets kanter – hur vattenavledningen ser ut under transport, lagring och montage.
Faktorer som påverkar konsekvensen av en skada:
- kritiskt fukttillstånd för ingående byggnadsmateria