På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Boverkets föreskrifter om takmonterade persontransportanordningar

Granskad:

I Boverkets föreskrifter finns krav och regler för takmonterade persontransportanordningar när det gäller utförande och installation, kontroll samt skötsel och underhåll.

Vilka anordningar omfattas?

Takmonterade persontransportanordningar som omfattas av Boverkets föreskrifter definieras som takmonterade anordningar som manövreras av passageraren. Taklyftar i form av patientlyftar omfattas inte då de inte manövreras av passageraren.

4 §    Med anordning avsedd för transport avses i byggnad takmonterad transportanordning som manövreras av passageraren, rulltrappa och rullramp som är motordriven och transporterar personer eller personer och gods mellan olika av- eller påstigningsplatser, placerade i samma eller olika nivåer. Likaså avses linbaneanläggningar för persontransport enligt tillämpningsområdet i Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2016/424 av den 9 mars 2016 om linbaneanläggningar och om upphävande av direktiv 2000/9/EG 1.

Författningen omfattar inte patientlyftar. (BFS 2018:2).

Allmänt råd Patientlyftar manövreras inte av passageraren, till skillnad från i taket monterad transportanordning.

Med linbana avses en linbaneanläggning där de transporterande anordningarna är upphängda på och drivs av en eller flera linor.

Med släplift avses en linbaneanläggning där passagerarna med lämplig utrustning släpas längs ett preparerat spår.

Med smålift avses en enklare typ av släplift. Draglinans uppåtgående part förutsätts vid smålift ej vara uppburen av mellanstolpar och linrullar samt vara lågt belägen, normalt i midjehöjd. Vidare förutsätts att de transporterade personerna dras fram genom att de håller direkt i draglinan eller i medbringarhandtag kopplade till linan. (BFS 2018:2).

1 EUT L 81, 31.3.2016, s.1(Celex 32016R0424).

Generell information om krav och regler för motordrivna anordningar finns i Boverkets föreskrifter. Länk finns i "Relaterad information".

Utförande och installation

För takmonterade persontransportanordningar gäller att de ska vara utförda och installerade så att de ger tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn. För att uppfylla detta ska de vara installerade och utförda i enlighet med

  • Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (BFS 2011:12)
  • Boverkets byggregler (BFS 2011:6) och
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3).

Takmonterade persontransportanordningar där en rullstol används för att lyfta personer får bara installeras i privat miljö. Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, 2 kap. 1 §, första stycket.

1 §    Motordriven anordning ska vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn.

Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordningen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla kraven i denna författning.

Allmänt råd För att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven i denna författning kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder även i andra delar av anordningen. ( BFS 2016:2).

Dessutom ska vid större ändring av en hiss eller utbyte av en väsentlig del i hissen nedanstående punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. Med större ändring av hissen eller utbyte av väsentlig del i hissen menas ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen.

  • 1.  Manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i hisskorgen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2.
  • 2.  Korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en korgöppning, gäller kravet för samtliga öppningar.
  • 3.  Kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9.
  • 4.  God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt punkterna 4.8 och 4.9.
  • 5.  Skydd mot överbelastning av hissen enligt punkten 1.4.1 ska finnas. Detta krav gäller dock endast vid byte av hela hisskorgen.

Vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri ska dessutom kraven i följande punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport.

  • a)  Beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås och dörrkontakter ska finnas enligt punkten 1.6.4 d.
  • b)  Fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen. Detta krav gäller inte hissar vars fria utrymmen är utförda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973) eller enligt motsvarande senare tillämpliga regler.
  • c)  Anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare ska finnas enligt punkten 4.4.
  • d)  Tillräcklig belysning i hisschakt och maskinutrymme för skötsel, underhåll och kontroll ska finnas enligt punkten 1.1 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:3) om maskiner, bilaga 1, punkten 1.1.4.

De ovan nämnda kraven i punkterna 1–5 och a–d ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången har påbörjats. (BFS 2016:2).

Allmänt råd Generella krav på drift- och skötselutrymmen, utrymmen för maskineri och tillhörande utrustning, tillträdesvägar till dessa utrymmen och lyftanordningar för maskindelar finns även i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och om Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns närmare krav på utformning av arbetsplatser, t.ex. drift- och personalrum för linbaneanläggningar. Vid ändring av hissar är kravet uppfyllt om den del som installeras uppfyller tillämpliga krav i bilaga 5:1. Ytterligare krav tillkommer dock för säkerhetskomponent som första gången släpps ut på marknaden eller om ändringen av hissen är så omfattande att den kan betraktas som en ny hiss. Exempel på lämpligt utformade tillgänglighetsanpassade manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt utrustning i hisskorgen finns i SS-EN 81-70 (1), avsnitt 5.3.2 och 5.4. Se även de ytterligare krav i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 3:144 som gäller hissar i publika lokaler. Andra säkerhetsanordningar, t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan enligt 2 kap. 2 § i denna författning endast godtas om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämplig av varsamhetsskäl eller om tillgänglighetskraven för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte kan uppfyllas. Om en fotocellanordning installeras bör denna ha en sådan funktion att anordningen vid aktivering och under reducerad hastighet inom stannplanszonen inte stannar hisskorgen förrän korgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Likaså bör fotocellanordningen ha en sådan funktion att en schaktdörr endast kan öppnas om hisskorgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Denna funktion gäller för alla stannplan oavsett om passagerarna har valt att åka till dem eller inte. Fotocellanordningen bör skydda mot riskerna vid korgöppningen från golvnivå upp till minst 1,8 m höjd och bör bestå av ett flertal övervakade fotocellpar placerade i korgöppningen. Att fotocellerna är övervakade innebär att hissen inte kan startas om fotocellanordningen inte fungerar på avsett sätt. Likaså bör man beakta de maximala retardationskrafter som passagerarna utsätts för om fotocellanordningen aktiveras och att hisskorgens förflyttning innan den stannar, kan ske utan fara för passagerarna. Detta innebär normalt att det är olämpligt att installera fotocellanordningar på hissar med märkhastigheter över 0,65 m/s, men detta kan gälla även för hissar med lägre märkhastighet. Om en korggrind installeras och denna har en spaltbredd överstigande 20 mm mellan sina spjälor, bör grinden kompletteras med fotocellanordning utförd enligt ovan. Denna anordning placeras på korgen utanför grinden. Exempel på lämpligt utformade kommunikationssystem finns i
SS-EN 81-28 och i SS-EN 81-70.
I avsnitten 5.2.5.7 och 5.2.5.8 i SS-EN 81-20:2014 (1), framgår de mått och dimensioner på utrymmen och säkerhetsavstånd som behövs för det fria utrymmet för att förebygga risken att personer som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämda. I SS-EN 81-21 (1), avsnitten 5.5 och 5.7 finns exempel på andra åtgärder för att åstadkomma nämnda utrymmen och säkerhetsavstånd. Dessa lösningar kan användas även vid ändring av en hiss, trots att sådan ändring undantas i standardens tillämpningsområde. Det är kraven i bilaga 5:1, punkten 2.2 i denna författning som ska uppfyllas efter ändringsåtgärder. För att underlätta evakuering av passagerare bör exempelvis hissen vara försedd med lämplig anordning eller så bör det finnas lämplig utrustning för att enkelt lossgöra en hisskorg när dess fånganordning har aktiverats. (BFS 2018:2).

15 §    Persontransportanordningar som monteras i taket ska vara utförda och installerade i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) och Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

Om en rullstol utgör den personlyftande delen av transportanordningen, får denna bara installeras i privat miljö.

Allmänt råd Vid takmonterade persontransportanordningar där den personlyftande delen utgörs av en rullstol, ingår även stolen i anordningen.

Takmonterade persontransportanordningar omfattas av krav på CE-märkning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om maskiner samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna (AFS 2008:3) och EU:s maskindirektiv (2006/42/EG).

Ändring eller utbyte av viss del

Vid ändring eller utbyte av viss del ska den ändrade eller utbytbara delen ska uppfylla samma krav som för en ny motordriven transportanordning.

1 §    Motordriven anordning ska vara utförd och installerad så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn.

Vid ändring av en motordriven anordning eller utbyte av viss del av anordningen ska den ändrade eller utbytta delen uppfylla kraven i denna författning.

Allmänt råd För att den ändrade eller utbytta delen ska uppfylla kraven i denna författning kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder även i andra delar av anordningen. ( BFS 2016:2).

Dessutom ska vid större ändring av en hiss eller utbyte av en väsentlig del i hissen nedanstående punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport. Med större ändring av hissen eller utbyte av väsentlig del i hissen menas ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri samt byte av hisskorgens inredning eller av hela hisskorgen.

  • 1.  Manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt övrig utrustning i hisskorgen, ska vara användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt punkterna 1.6.1 och 1.6.2.
  • 2.  Korgdörr ska vara utförd enligt punkterna 3.1 och 4.1 i hissar som saknar dörr vid en korgöppning. I de fall hissen har fler än en korgöppning, gäller kravet för samtliga öppningar.
  • 3.  Kommunikationssystem ska möjliggöra en permanent förbindelse med en service för snabbt avhjälpande enligt punkterna 4.5 och 4.9.
  • 4.  God belysning och nödbelysning ska finnas i hisskorg enligt punkterna 4.8 och 4.9.
  • 5.  Skydd mot överbelastning av hissen enligt punkten 1.4.1 ska finnas. Detta krav gäller dock endast vid byte av hela hisskorgen.

Vid ändring eller byte av hissens styrsystem, apparatställ eller maskineri ska dessutom kraven i följande punkter i bilaga 5:1 uppfyllas på befintliga hissar med hisskorg avsedda för persontransport.

  • a)  Beröringsskydd mot elektriska elchocker från en schaktdörrs dörrlås och dörrkontakter ska finnas enligt punkten 1.6.4 d.
  • b)  Fritt utrymme ska finnas eller andra åtgärder vidtas enligt punkten 2.2 för att förebygga risken att en person som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämd av hisskorgen. Detta krav gäller inte hissar vars fria utrymmen är utförda enligt Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar nr 92 (1973) eller enligt motsvarande senare tillämpliga regler.
  • c)  Anordning för att underlätta evakuering av innestängda passagerare ska finnas enligt punkten 4.4.
  • d)  Tillräcklig belysning i hisschakt och maskinutrymme för skötsel, underhåll och kontroll ska finnas enligt punkten 1.1 och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2008:3) om maskiner, bilaga 1, punkten 1.1.4.

De ovan nämnda kraven i punkterna 1–5 och a–d ska vara uppfyllda senast tre månader efter att ändringsarbetet eller utbytet första gången har påbörjats. (BFS 2016:2).

Allmänt råd Generella krav på drift- och skötselutrymmen, utrymmen för maskineri och tillhörande utrustning, tillträdesvägar till dessa utrymmen och lyftanordningar för maskindelar finns även i avsnitt 3:4 Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd samt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om Användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4) och om Användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2006:6). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2) finns närmare krav på utformning av arbetsplatser, t.ex. drift- och personalrum för linbaneanläggningar. Vid ändring av hissar är kravet uppfyllt om den del som installeras uppfyller tillämpliga krav i bilaga 5:1. Ytterligare krav tillkommer dock för säkerhetskomponent som första gången släpps ut på marknaden eller om ändringen av hissen är så omfattande att den kan betraktas som en ny hiss. Exempel på lämpligt utformade tillgänglighetsanpassade manöverorgan i hisskorg och vid stannplan samt utrustning i hisskorgen finns i SS-EN 81-70 (1), avsnitt 5.3.2 och 5.4. Se även de ytterligare krav i Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 3:144 som gäller hissar i publika lokaler. Andra säkerhetsanordningar, t.ex. fotocellanordning eller korggrind i stället för korgdörr, kan enligt 2 kap. 2 § i denna författning endast godtas om installation av korgdörr medför oskäliga kostnader, är olämplig av varsamhetsskäl eller om tillgänglighetskraven för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga inte kan uppfyllas. Om en fotocellanordning installeras bör denna ha en sådan funktion att anordningen vid aktivering och under reducerad hastighet inom stannplanszonen inte stannar hisskorgen förrän korgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Likaså bör fotocellanordningen ha en sådan funktion att en schaktdörr endast kan öppnas om hisskorgens golv befinner sig i nivå med stannplanet. Denna funktion gäller för alla stannplan oavsett om passagerarna har valt att åka till dem eller inte. Fotocellanordningen bör skydda mot riskerna vid korgöppningen från golvnivå upp till minst 1,8 m höjd och bör bestå av ett flertal övervakade fotocellpar placerade i korgöppningen. Att fotocellerna är övervakade innebär att hissen inte kan startas om fotocellanordningen inte fungerar på avsett sätt. Likaså bör man beakta de maximala retardationskrafter som passagerarna utsätts för om fotocellanordningen aktiveras och att hisskorgens förflyttning innan den stannar, kan ske utan fara för passagerarna. Detta innebär normalt att det är olämpligt att installera fotocellanordningar på hissar med märkhastigheter över 0,65 m/s, men detta kan gälla även för hissar med lägre märkhastighet. Om en korggrind installeras och denna har en spaltbredd överstigande 20 mm mellan sina spjälor, bör grinden kompletteras med fotocellanordning utförd enligt ovan. Denna anordning placeras på korgen utanför grinden. Exempel på lämpligt utformade kommunikationssystem finns i
SS-EN 81-28 och i SS-EN 81-70.
I avsnitten 5.2.5.7 och 5.2.5.8 i SS-EN 81-20:2014 (1), framgår de mått och dimensioner på utrymmen och säkerhetsavstånd som behövs för det fria utrymmet för att förebygga risken att personer som befinner sig i schaktgropen eller schakttoppen blir klämda. I SS-EN 81-21 (1), avsnitten 5.5 och 5.7 finns exempel på andra åtgärder för att åstadkomma nämnda utrymmen och säkerhetsavstånd. Dessa lösningar kan användas även vid ändring av en hiss, trots att sådan ändring undantas i standardens tillämpningsområde. Det är kraven i bilaga 5:1, punkten 2.2 i denna författning som ska uppfyllas efter ändringsåtgärder. För att underlätta evakuering av passagerare bör exempelvis hissen vara försedd med lämplig anordning eller så bör det finnas lämplig utrustning för att enkelt lossgöra en hisskorg när dess fånganordning har aktiverats. (BFS 2018:2).

Åtgärder ska noteras i en journal som ska hållas tillgänglig för kontrollorganet vid kontroll. Om ändringen har väsentlig betydelse för säkerheten krävs det revisionsbesiktning av ett ackrediterat kontrollorgan innan anläggningen får tas i bruk igen.

2 §    Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att det förs en journal. Vid varje tillfälle då åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll görs, ska i journalen antecknas

  • 1.  datum,
  • 2.  åtgärdernas omfattning, och
  • 3.  vem som utfört åtgärderna.

Av journalen ska även framgå

  • 1.  om anordningen har ändrats,
  • 2.  ändringens omfattning,
  • 3.  om ändringen har föranlett revisionsbesiktning,
  • 4.  datum när ändringen gjorts,
  • 5.  vem som utfört ändringen, och
  • 6.  i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 2 kap. 2 § har gjorts mindre avsteg från 2 kap. 1 § andra stycket.

Av journalen ska det även framgå andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroller.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten.

Allmänt råd Exempel på andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroll av motordrivna anordningar är
  • 1.  kopia av det senaste besiktningsprotokollet,
  • 2.  vilka skötselinstruktioner som har tillämpats,
  • 3.  anordningens driftsintensitet,
  • 4.  driftstopp och orsak till det, och
  • 5.  inträffade olycksfall eller tillbud.
För hissar kan sådana andra uppgifter även vara
  • 1.  typ av larmanordning,
  • 2.  larmmottagarens namn och telefonnummer m.m.

25 §    En anordning som har ändrats på ett sätt som är av väsentlig betydelse för säkerheten ska revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk.

Allmänt råd
  • 1.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är
  • a)  utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  • b)  ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.
  • 2.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos hissar är
  • a)  ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelsebana,
  • b)  ändring av dörrlås eller byte till annan typ,
  • c)  ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastighetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ,
  • d)  ändring av antal linor eller dess dimensioner, och
  • e)  ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva.
  • 3.  I fråga om hydrauliska och linhydrauliska hissar även
  • a)  ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypbackventil eller byte till annan typ, och
  • b)  annan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ.
  • 4.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos rulltrappor och rullramper är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ,
  • b)  ändring av trappans eller rampens längd, och
  • c)  byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion.
  • 5.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, och
  • b)  ändring av maskineri eller byte till annan typ.
  • 6.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är
  • a)  ändring av märkhastighet eller tranportsträcka,
  • b)  ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler,
  • c)  ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning,
  • d)  ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,
  • e)  ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och
  • f)  ändring av linklämmor eller byte till annan typ.
Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar. (BFS 2016:2).

Kontroll

Takmonterade persontransportanordningar som omfattas av Boverkets föreskrifter ska kontrolleras av ett ackrediterat kontrollorgan om de inte omfattas av något av undantagen från kontroll.

Första besiktning

Första besiktning ska göras innan anordningar får tas i bruk om installationen inte ingår i bestyrkandet mot maskindirektivet.

6 §    Innan en anordning tas i bruk ska den kontrolleras (första besiktning) såvida den inte omfattas av undantag enligt 28 §, 30 § eller 31§.

Vid den första besiktningen ska kontrollorganet undersöka om anordningen uppfyller kraven i 2 kap.

Den första besiktningen ska omfatta både konstruktionskontroll och installationskontroll.

7 §    Konstruktionskontroll ska omfatta följande:

  • 1.  Kontroll av om anordningen är lämplig för avsett ändamål samt av dess placering i byggnaden eller på fastigheten, allt med hänsyn till säkerhet och hälsa.
  • 2.  Granskning av ritningar, kopplingsscheman, uppgifter om laster, material och ytbehandling.
  • 3.  Kontroll av att möjligheterna att utföra underhåll och fortlöpande tillsyn på ett säkert sätt har beaktats.
  • 4.  Kontroll av beräkningar, säkerhetsanalyser och -rapporter, i den omfattning som behövs för att kunna bedöma hållfastheten, stabiliteten och säkerheten i övrigt.
  • 5.  Kontroll av instruktioner för användning, drift, räddning, fortlöpande tillsyn och underhåll.

8 §    Installationskontroll ska omfatta kontroll av

  • 1.  att rätt anordning installerats för det ändamål, med den belastning och hastighet som den är avsedd för, samt att den placerats riktigt i byggnaden eller på fastigheten, allt med hänsyn tagen till säkerhet och hälsa,
  • 2.  att anordningen är installerad i enlighet med tillhörande dokumentation,
  • 3.  infästningar av anordningen i bärande byggnadsdelar,
  • 4.  utrymmen och utrustning som tillhör anordningen,
  • 5.  att byggnadsdelar, installationer eller andra föremål inte påverkar anordningen på sådant sätt att det kan inverka menligt på anordningens säkerhet,
  • 6.  funktionen hos säkerhets- och skyddsanordningarna,
  • 7.  funktionen av anordningen i övrigt, och
  • 8.  att instruktioner för användning, drift, räddning, fortlöpande tillsyn och underhåll är tillgängliga.

Kontroll av lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar enligt första stycket 6 ska utföras både med och utan nödvändig belastning. Samtliga värden som mäts vid prov och som är av betydelse för kommande kontroller ska noteras i journal, (se 4 kap. 2 §).

Vid kontroll av lastbärande anordningar enligt första stycket 7 ska kontrollen utföras med nödvändig belastning.

Allmänt råd Vilka säkerhets- och skyddsanordningar för hissar som bör funktionskontrolleras anges i allmänt råd till 20 §. Exempel på värden som är av betydelse för kommande kontroller av linbanor och släpliftar är
  • 1.  bromssträcka och bromstid vid belastad anordning,
  • 2.  bromssträcka och bromstid vid obelastad anordning,
  • 3.  fjäderspänning eller klämkraft hos bromsar,
  • 4.  dragkraft vid vilken linklämmor glider på linan,
  • 5.  data och karakteristik hos drag- och bärlinor.
Nödvändig belastning bör normalt motsvara anordningens märkdata.

28 §    Anordningar som enligt ett bestyrkande överensstämmer med ställda krav är undantagna från första besiktning i de avseenden som framgår av bestyrkandet.

Allmänt råd Anordningar som har bestyrkts att de överensstämmer med alla tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning är helt undantagna från krav på konstruktionskontroll, bortsett från linbaneanläggningar för persontransport enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar. Normalt behöver en anordning inte heller installationskontrolleras, om det av försäkran om överensstämmelse framgår att även installationsfasen omfattas av bestyrkandet och försäkran har utfärdats efter att anordningen har installerats. Exempelvis är normalt hissar, vilka uppfyller kraven i bilaga 5, helt undantagna från krav på första besiktning. Exempel på hissar vilka kan behöva installationskontrolleras är brandbekämpningshissar, räddningshissar och andra hissar, vilkas funktion är beroende av ett brandlarms- eller branddetekteringssystem. (BFS 2018:2).

Återkommande besiktning

Återkommande besiktning ska alltid utföras för takmonterade persontransportanordningar med ett besiktningsintervall på två år.

Lista med besiktningsintervall för i taket monterade persontransportanordningar
Besiktning Intervall
Återkommande besiktning 2 år

Revisionsbesiktning

Revisionsbesiktning ska göras om en motordriven anordning ändras på ett sätt som har väsentlig betydelse för säkerheten. Besiktningen ska göras innan anordningen tas i bruk igen. Boverkets föreskrifter anger exempel på ändringar som har väsentlig betydelse för säkerheten.

25 §    En anordning som har ändrats på ett sätt som är av väsentlig betydelse för säkerheten ska revisionsbesiktas innan den åter tas i bruk.

Allmänt råd
  • 1.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är
  • a)  utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  • b)  ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.
  • 2.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos hissar är
  • a)  ändring av märkhastighet, märklast, hisskorgens massa eller rörelsebana,
  • b)  ändring av dörrlås eller byte till annan typ,
  • c)  ändring av kontrollsystem, gejder, dörr, maskineri, drivskiva, hastighetsbegränsare, buffert, fånganordning eller blockeringsanordning eller byte till annan typ,
  • d)  ändring av antal linor eller dess dimensioner, och
  • e)  ändrad linföring på drivskiva eller omsvarvning av denna skiva.
  • 3.  I fråga om hydrauliska och linhydrauliska hissar även
  • a)  ändring av nedfartsspärr, rörbrottsventil, strypventil eller strypbackventil eller byte till annan typ, och
  • b)  annan ändring än ovan av system för skydd mot fritt fall, sänkning med för hög hastighet eller ofrivillig sjunkning eller byte till annan typ.
  • 4.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos rulltrappor och rullramper är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ,
  • b)  ändring av trappans eller rampens längd, och
  • c)  byte av typ av kamplatta eller ändring av kammars funktion.
  • 5.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos motordrivna portar och liknande anordningar är
  • a)  ändring av kontrollsystem eller byte till annan typ, och
  • b)  ändring av maskineri eller byte till annan typ.
  • 6.  Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos linbaneanläggningar är
  • a)  ändring av märkhastighet eller tranportsträcka,
  • b)  ökat antal medbringare, stolar, korgar eller gondoler,
  • c)  ändring eller byte till annan typ av kontrollsystem, maskineri, bromsar, drivskiva, vändskiva, rullbatteri, hastighetsbegränsare eller fånganordning,
  • d)  ändring av typ av bär- eller draglina, dess antal eller dimensioner,
  • e)  ändrad linföring på drivskiva, vändskiva eller rullskivor eller omsvarvning av dessa skivor och
  • f)  ändring av linklämmor eller byte till annan typ.
Exempel på ändring av väsentlig betydelse för säkerheten hos släpliftar är dessutom byte av kortbyglar till långbyglar. (BFS 2016:2).

Exempel på ändringar av väsentlig betydelse för säkerheten hos alla anordningar är

  1. utbyte av befintlig motordriven anordning mot annan ny eller begagnad anordning, såvida inte utbytet medför krav på första besiktning eller att anordningen undantas från revisionsbesiktning i 30 och 31 §§, och
  2. ändring av verksamhet i byggnaden eller annan ändring av byggnaden som väsentligt kan påverka den motordrivna anordningens säkerhet, t.ex. genom ändrat sätt att använda anordningen.

Undantag från kontroll

För takmonterade persontransportanordningar gäller undantag från krav på kontroll enbart första besiktning. Helt undantagna från krav på första besiktning är motordrivna anordningar som är bestyrkta och CE-märkta mot maskindirektivet och där installationen ingår i bestyrkandet.

28 §    Anordningar som enligt ett bestyrkande överensstämmer med ställda krav är undantagna från första besiktning i de avseenden som framgår av bestyrkandet.

Allmänt råd Anordningar som har bestyrkts att de överensstämmer med alla tillämpliga krav som fastställts i relevant harmoniserad gemenskapslagstiftning är helt undantagna från krav på konstruktionskontroll, bortsett från linbaneanläggningar för persontransport enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/424 om linbaneanläggningar. Normalt behöver en anordning inte heller installationskontrolleras, om det av försäkran om överensstämmelse framgår att även installationsfasen omfattas av bestyrkandet och försäkran har utfärdats efter att anordningen har installerats. Exempelvis är normalt hissar, vilka uppfyller kraven i bilaga 5, helt undantagna från krav på första besiktning. Exempel på hissar vilka kan behöva installationskontrolleras är brandbekämpningshissar, räddningshissar och andra hissar, vilkas funktion är beroende av ett brandlarms- eller branddetekteringssystem. (BFS 2018:2).

Drift, tillsyn, skötsel och underhåll

Ägaren eller den som annars ansvarar för en takmonterad persontransportanordning ska se till att den bland annat sköts och underhålls så att den ger ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa. I första hand bör instruktionerna som tillhör anordningen följas. Skötsel och underhåll bör utföras av någon som har kompetens för uppgiften.

Journal ska föras över åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll. Ägaren eller den som annars ansvarar för anordningen ska se till att detta görs och att journalen hålls tillgänglig för kontrollorgan och tillsynsmyndigheten.

1 §    Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning ska se till att anordningen drivs, fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredsställande skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll, tillsyn och kontroll.

Allmänt råd Anordningens tillhörande instruktioner om drift, fortlöpande tillsyn, skötsel och underhåll bör följas. Om dessa instruktioner saknas eller inte är aktuella, kan reglerna i 4 kap. 3–6 §§ och SS-EN 13015 + A1:2008 (1), Underhåll av hissar och rulltrappor – Regler för underhållsinstruktioner vara vägledande vid framtagning eller uppdatering av instruktionerna. Anordningens ägare eller den som annars ansvarar för en motordriven anordning bör se till att den som utför skötsel, underhåll och fortlöpande tillsyn har kompetens för uppgiften. Det företag eller den organisation som utför eller svarar för skötsel och underhåll bör kunna uppvisa följande:
  • 1.  Att det företag som kopplar in eller ur anordningen till elnätet är registrerat hos Elsäkerhetsverket.
  • 2.  Att den som utför arbetet har dokumenterad kunskap om den aktuella anordningen och har informerats om gällande föreskrifter.
  • 3.  Att den person som utför heta arbeten (svetsning) har den dokumenterade kunskap, behörighet och tillstånd som krävs enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (exempelvis AFS 1992:9).
  • 4.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar sina arbetsinstruktioner inom företaget eller organisationen.
  • 5.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man hanterar upptäckta brister i utförandet av skötsel och underhåll och avvikelser från arbetsinstruktionerna inom företaget eller organisationen.
  • 6.  Att det finns dokumenterade rutiner för hur man för journaler inom företaget eller organisationen.
(BFS 2018:2).

2 §    Den som äger eller annars ansvarar för anordningen ska se till att det förs en journal. Vid varje tillfälle då åtgärder för tillsyn, skötsel och underhåll görs, ska i journalen antecknas

  • 1.  datum,
  • 2.  åtgärdernas omfattning, och
  • 3.  vem som utfört åtgärderna.

Av journalen ska även framgå

  • 1.  om anordningen har ändrats,
  • 2.  ändringens omfattning,
  • 3.  om ändringen har föranlett revisionsbesiktning,
  • 4.  datum när ändringen gjorts,
  • 5.  vem som utfört ändringen, och
  • 6.  i förekommande fall, i vilka avseenden det med stöd av 2 kap. 2 § har gjorts mindre avsteg från 2 kap. 1 § andra stycket.

Av journalen ska det även framgå andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroller.

Journalen ska hållas tillgänglig för ackrediterat kontrollorgan vid kontrollen och för tillsynsmyndigheten.

Allmänt råd Exempel på andra uppgifter som är nödvändiga för att genomföra kontroll av motordrivna anordningar är
  • 1.  kopia av det senaste besiktningsprotokollet,
  • 2.  vilka skötselinstruktioner som har tillämpats,
  • 3.  anordningens driftsintensitet,
  • 4.  driftstopp och orsak till det, och
  • 5.  inträffade olycksfall eller tillbud.
För hissar kan sådana andra uppgifter även vara
  • 1.  typ av larmanordning,
  • 2.  larmmottagarens namn och telefonnummer m.m.
Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen