På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Delar som strategin kan kompletteras med

Beroende på vilka behov och utmaningar din kommun står inför, kan det behövas en arkitekturstrategi som går lite djupare i vissa frågor. Strategin kan i vissa delar behöva fungera som stöd för handläggare i planering- och byggprocessen kring hur olika delar i kommunen kan utvecklas utifrån specifika värden.

Som en del av arkitekturstrategin kan din kommun behöva fördjupa sig i hur olika delar i kommunen kan utvecklas utifrån skilda värden och utmaningar. Det kan handla om att beskriva och lyfta specifika rumsliga kopplingar och sammanhang, olika platsers nuvarande värden och kvaliteter, hur de ska utvecklas och vilken typ av förändring de tål. Det kan också handla om att mer specifikt beskriva grönområden och parker, en tätorts eller stadens olika stadsdelar. Med utgångspunkt i denna kunskap kan du som arbetar med att ta fram en arkitekturstrategi diskutera med kollegor och andra aktörer kring olika miljöers utvecklingsbehov. En sådan fördjupande beskrivning hänger samman med de behov som ni ser att arkitekturstrategin behöver fylla eller möta.

Du kan få stöd i hur du kan definiera syftet med strategin på sidan ”Nyttan” som du hittar i menyn och sidan ”Analysera behovet” som du hittar i menyn under ”Process”.

Kommunens olika miljöer kan finnas beskrivna i översiktsplanen. Det kan också finnas kunskaps- eller planeringsunderlag som beskriver platser, byggnader och miljöer i kommunen. Då blir det viktigt att ni tar ställning till vilka delar av detta material som ni kan utgå ifrån, hänvisa till eller kanske behöver sammanfatta för att öka tydligheten i arkitekturstrategin.

Du kan läsa mer på sidan ”Kunskapsunderlag” som du hittar i menyn.

När du tar fram en arkitekturstrategi som innehåller mer geografiskt kopplade ställningstagande kan det vara lämpligt att göra strategin som en ändring av översiktsplanen genom tillägg. Då blir dialogen med de som bor och verkar i kommunen tydlig enligt plan- och bygglagens, PBL, formella process och viktig kunskap från medborgarna kommer strategin till nytta.

Du kan läsa mer på sidan ”Tillägg eller fristående” som du hittar i menyn under ”Process”.

Landsbygden

En stads eller tätorts omgivande landsbygds karaktär varierar beroende på natur- och kulturgeografiska förutsättningar och bebyggelsetradition. Landsbygden inom en kommun är ofta inte homogen utan varierar i uttryck och förutsättningar. Din kommun kan behöva ta ställning till detta och definiera olika miljöer med olika förutsättningar som också kräver olika förhållningssätt.

En viktig utgångspunkt är hur din kommun långsiktigt vill utveckla landsbygden och hur detta kan ske med hänsyn till landskapet. Det kan handla om hur ortsstrukturen ska utvecklas, till exempel om den ska vara sammanhängande, koncentreras längs stråk och till befintliga orter eller kanske som en ny framväxande by. Det kan också handla om behovet av att skapa en ökad variation av boendemöjligheter, utveckla servicetillgången eller bevara kulturmiljöer. Dessa frågor finns ofta beskrivna i översiktsplanen.

En viktig fråga är hur ny bebyggelse kan förhålla sig till den befintliga miljön gestaltningsmässigt. Det kan handla om byggnadsform, material, färg, täthet, höjdskala, men också om faktorer som bebyggelsemönster, placering i landskap, mötesplatser och väg- och gatustruktur. Det kan också handla om var och hur verksamhetsområden placeras, till exempel i tätortsranden, samhällets entréer eller fritt i landskapet. Och hur placeringen av lastnings- och uppställningsytor sker och hur man arbetar på ett medvetet sätt med grönska, belysning och skyltning för att skapa så bra miljöer som möjligt.

En annan intressant fråga att lyfta och fundera på i arkitekturstrategin är om det kan skapas mervärden för bygden när projekt, stora som små, ska genomföras. Hur ser en sådan process ut och vilka mervärden kan det handla om? När projekt som till exempel ombyggnation av busshållplatsen eller bytorget ska göras, finns det då andra värden som samtidigt kan skapas för att denna livsmiljö ska bli bättre gestaltad? Kan entréplatsen gestaltas till en mötesplats när livsmedelsbutiken byggs om? Vilka aktörer behöver engageras?

Exempel på frågor att ta ställning till i arkitekturstrategin

  • Vad vill kommunen långsiktigt när det gäller utveckling av ortsstrukturen och hur ska utformningen ske med hänsyn till platsen och landskapet?
  • Vilka karaktärsdrag och kvaliteter är unika för olika platser, miljöer och för landskapet i stort?
  • Hur bör ny bebyggelse gestaltningsmässigt förhålla sig till befintlig bebyggelse?
  • Hur kan mervärden skapas för bygden när projekt, stora som små, ska genomföras?
  • Hur vill kommunen att mötet mellan stad och landsbygd ska utformas och utvecklas?
  • Vilka bebyggelsemiljöer är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt?

I exemplet ”Örebro – strategi både för stad och land” på sidan ”Exempel” som du hittar i menyn kan du läsa mer om varför och hur Örebro valde att lyfta landsbygdens arkitektur i sin strategi. Här finns också exemplet ”Avesta-Fagersta-Norberg – ett gemensamt program för landsbygden”, där du får tips på hur kommunen kan ta fram en vägledning för den som vill bygga nytt eller bygga om på landsbygden.

Tätorter och stadsdelar

En stad eller tätort består av en mångfald av olika delar. Det kan finnas gemensamma karaktärsdrag men också många olikheter. Olikheterna beror på var de är lokaliserade, vilken inre struktur och karaktär de har. De beror även på vilket innehåll i form av bostäder, service och arbetsplatser, offentliga rum, parker och grönområden, kultur och fritidsaktiviteter som finns eller vilken närhet dessa funktioner har till andra delar av staden, tätorten eller landsbygden och dess arbetsplatser, service och utbud.

De olika delarna som bygger upp helheten är dessutom sprungna ur olika tider och utifrån olika karaktärer och förutsättningar. De kan ha olika sociala relationer och mönster som bidrar till deras karaktär och identitet. I en stad kan delarna bestå av kvartersstaden, villastaden, grannskapsstaden, trafikseparerade bostadsområden, grupphusområden med småhus från 1970- och 80-talen, verksamhetsområden, äldre och nyare institutionsområde. Förutsättningarna för utveckling ser därmed väldigt olika ut och det kan vara en komplex utmaning att se till och ta hänsyn till de olika värden som finns. Detta kan din kommun behöva beskriva och förhålla sig till.

Exempel på frågor att ta ställning till i arkitekturstrategin

  • Vilka värden finns vad gäller sammanhang, karaktärsdrag, bebyggelsestruktur, offentliga rum och detaljer? Hur ska dessa bevaras eller utvecklas?
  • Finns det särskilda stråk eller platser där extra stor omsorg behöver läggas vid gestaltningen?
  • Hur ser befintliga stadsdelars kvaliteter och behov ut? Vilka tillägg och förändringar är möjliga?
  • Vilka kvaliteter och karaktärsdrag eftersträvar vi i nya stadsdelar och hur kopplas de samman med befintliga stadsdelar och omgivande landsbygd?
  • Finns det attraktiva, stimulerande och trygga offentliga rum för alla målgrupper?
  • Stimulerar de offentliga rummen och gatustråken till en grannskapskänsla eller tydlig stadsdelsidentitet?
  • Hur kan ny bebyggelse anpassas och förhålla sig gestaltningsmässigt till befintlig miljö?

I exemplet ”Örebro – strategi både för stad och land” på sidan ”Exempel” som du hittar i menyn kan du få stöd i hur du kan fördjupa dig kring olika tätorter eller stadsdelar för att arkitekturstrategin ska kunna fungera som ett handläggningsstöd i utvecklingen av dessa områden.

Metoder för analys av värden stad och landsbygd

Metoder för att identifiera och analysera värden i staden och på landsbygden

Det finns flera olika modeller och metoder för att analysera och beskriva platser och miljöer, där ortsanalys är ett sätt. Du kan läsa mer om Boverkets vägledningar och stöd kring orts- och landskapsanalyser på sidan Metoder att tydliggöra kulturvärden. Här finns även en checklista över olika karaktärsdrag. Länk finns under ”Relaterad information”.

Du hittar också stöd på Kunskapsbanken vad gäller god färg, form och materialverkan, varsamhet och förvanskning på sidan Utformningskravet god form-, färg- och materialverkan. Länk finns under ”Relaterad information”.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej