Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bygglov för skyltar

Granskad:

Det krävs bygglov för att sätta upp en skylt inom område med detaljplan. Det finns dock vissa undantag från lovplikten. Utanför detaljplanelagt  kan bygglov krävas om kommunen har utökat bygglovsplikten i områdesbestämmelser.

Vad är en skylt?

Skylt är definierat i plan- och byggförordningen, PBF, som en tavla, bildskärm, skylt, flagga, ljusprojektion eller liknande med syfte att förmedla reklam, information eller liknande.

7 b §
  Med skylt avses i denna förordning en skylt, tavla, bildskärm, flagga, ljusprojektion eller liknande med syfte att förmedla reklam, information eller liknande.
Förordning (2017:102).

Skyltar finns många olika utföranden, här visas några exempel på vanliga skyltar.

Fasadskyltar

De vanligaste fasadskyltarna är enkelsidiga skyltar som sitter på fasaden. De finns i många olika utföranden exempelvis som målade bokstäver, lösa bokstäver, neon/diodskyltar, lösa bokstäver på skyltyta, hela skyltplattor, skivskyltar, skyltlådor, skylt på skyltfönster, reklamytor på fasad.

Foto på en husfasad med texten Nya Skafferiet målad på fasaden.
Fasadskylt – målade bokstäver. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Foto på neonskylt med texten Indiska på en fasad.
Fasadskylt – neonskylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Foto på skyltlåda på fasad med texten Mni-Livs.
Fasadskylt – skyltlåda. Foto: Klara Falk/Boverket

En annan variant på fasadskyltar är de dubbelsidiga skyltar som sticker ut från fasaden. Exempel på sådana skyltar är flaggskylt, flaggskylt som skyltlåda, pendelskylt och plogskylt.

Foto på svart pendelskylt av metall med texten Nya Skafferiet Rådhusgatan 9 hängandes ut från en husfasad..
Fasadskylt – pendelskylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Det finns även mjuka skyltar som fästs på fasaden. Exempel på mjuka skyltar är vepa och banderoll.

Foto av en röd vepa med vit text Rea på en husfasad.
Fasadskylt – vepa. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Fristående skyltar

Mindre fristående skyltar som är löst placerade på marken är vanliga i stadsmiljö, framförallt i stadskärnor. De har lite olika utföranden och namn som till exempel trottoarpratare, gatupratare, vippskylt och sandwichskylt.

Foto på gatupratare i svart metall med ett grafiskt tyg och texten AJ:s Tyger stående på en gata..
Fristående skylt – gatupratare. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Foto av två fristående skyltar. En sandwichskylt  och en vippskylt ståendes på en gata utanför en affärslokal.
Fristående skylt – sandwichskylt och vippskylt. Foto: Klara Falk/Boverket

Större fristående skyltar är vanliga i mer externa lägen i staden. Exempel på sådana skyltar är skyltpylon, stolpskylt, skylttavla på stolpar och reklamballong.

Foto av en hög blå skylt på stolpe med texten MIO utanför en möbelaffär..
Fristående skylt – stolpskylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Foto av en hög stolpe med tre skyltar med texten Köksforum, Carspect Bilbesiktning och , Marbodal vid ett köpcentrum.
Fristående skylt – stolpskylt. Foto: Kerstin Åkerwall/Boverket

Både i stadskärnor och i mer externa lägen förekommer fristående reklamytor eller reklamtavlor. De kan antingen vara helt fristående eller exempelvis placerade på en busskur. Exempel på sådana skyltar är affischtavlor, reklampelare, reklamtavlor med reklambudskap, bildväxlande skyltar och reklamballonger.

Foto på en reklamtavla med reklam för SAS ståendes på ett torg..
Fristående skylt – reklamtavla. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Foto på ett väderskydd på en busshållplats med en reklamtavla på ena gaveln med reklam för snus på tavlan.
Fristående skylt – reklamtavla. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Mjuka skyltar som vepor och banderoller finns inte bara på fasader utan det är även vanligt att de finns upphängda på till exempel staket, plank eller mellan träd.

Foto på en banderoll med reklam för däckservicevid uppsatt på ett staket vid en bilverkstad.
Fristående skylt – banderoll. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Bildskärmar

En bildskärm är en digital skärm som förmedlar reklam, information eller liknade. Den kan vara antingen fristående eller placerad på fasad.

Foto på en stor bildskärm med reklam för Kvinnojouren, ståendes på en svart container vid en affär.
Fristående bildskärm. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Informations- och orienteringstavlor

Informationstavlor förekommer till exempel vid kommungränser och vid infarter till städer. De vänder sig ofta till turister eller andra besökare. Vid infarter till industriområden, handelsområden eller bostadsområden finns ibland orienteringstavlor som vänder sig till besökare. Deras syfte är att hjälpa besökaren att hitta till rätt byggnad eller entré.

Foto på en orienteringstavla över ett bostadsområde uppsatt på en vägg.
Orienteringstavla. Foto: Klara Falk/Boverket

Flaggor

Flaggor med företagsnamn, företagsloggor och produktnamn, så kallade reklamflaggor, antingen på fristående flaggstänger eller på flaggstänger som är fästa i fasader eller på tak är en form av skylt. En variant på reklamflagga är fjäderflaggan som även kallas beachflagga.

Fjäderflagga. Foto: Kajsa Lind/Boverket
Reklamflaggor. Foto: Kerstin Åkerwall/Boverket

Ljusprojektioner

En skyltvariant är ljusprojektion på fasad eller annan yta.

Foto på en ljusprojektion på en restaurangbyggnad med texten Sjörök spis & bar..
Ljusprojektion. Foto: Klara Falk/Boverket

Byggskyltar

Vid större byggprojekt finns ofta så kallade byggskyltar. På dessa kan det stå vad som ska byggas, vem som bygger och för vem, vilka olika entreprenörer som anlitas och hur man kan köpa eller hyra en bostad eller lokal i den byggnad som byggs.

Foto på en skylt vid en byggarbetsplats med reklam för byggherren och entrepenörer.
Byggskylt. Foto: Kajsa Lind/Boverket

Trafikskyltar

I trafiken finns många olika skyltar, vägmärken och andra anordningar. De flesta av dessa skyltar och anordningar regleras i vägmärkesförordningen. På sjön finns det också skyltar, märken och andra anordningar. Sjövägmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten regleras i sjötrafikförordningen.

Foto på vägmärken som visar vart olika cykelvägar leder.
Vägmärken – lokaliseringsmärken. Foto: Klara Falk/Boverket
Foto på två förbudsmärken, överst högsta hastighet 20 km/h och under den parkering förbjuden.
Vägmärken - förbudsmärken. Foto: Klara Falk/Boverket

Andra skyltar

Det finns skyltar som vanligtvis inte uppfattas som skyltar men som trots det omfattas av skyltdefinitionen i PBF. En skylt behöver inte ha text utan kan bestå av enbart en logotyp. Andra exempel på sådana skyltar är namn på fastighetsägare eller larmbolag, gatunamn och gatunummer.

Skylt – logotyp. Foto: Klara Falk/Boverket
Foto av skylt med HSB:s logotype på en tegelfasad.
Skylt – logotyp. Foto: Klara Falk/Boverket

När krävs det bygglov?

Det krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt inom ett område som omfattas av detaljplan.

3 §
  I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt.

Trots första stycket krävs det inte bygglov för
   1. en skylt vars area är högst 1,0 kvadratmeter,
   2. en skylt för ett tillfälligt evenemang, om skylten är uppsatt under högst fyra veckor,
   3. en orienteringstavla vars area är högst 2,0 kvadratmeter,
   4. en skylt inomhus,
   5. valreklam i samband med val till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning,
   6. en nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande,
   7. ett vägmärke, en tilläggstavla eller annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och
   8. ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300).

Andra stycket 1 och 3 gäller inte om skylten eller orienteringstavlan placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2019:1085).

3 a §
  I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning om
   1. den avsedda användningen av anordningen kan ha betydande inverkan på omgivningen, eller
   2. anordningen placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2017:102).

Att sätta upp en skylt kan vara att montera den på en byggnad eller en annan anläggning eller fristående på marken. Det kan även vara att exempelvis montera den på ett plank, en mur, ett staket eller hissa upp den i en flaggstång.

Att flytta en skylt kan till exempel innebära att en befintlig skylt byter placering på byggnaden eller på marken.

Att ändra en skylt innebär till exempel att en befintlig skylt ändrar storlek eller utseende. Ändringar av utseende kan exempelvis vara att texten, färgen eller ljusstyrkan ändras. Alla ändringar kräver inte bygglov utan det är bara om ändringen är väsentlig som bygglov krävs.

Det finns dock vissa undantag från lovplikten bland annat beroende på skyltens storlek, placering, varaktighet och syfte. Vissa av undantagen gäller dock inte om skylten placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

3 §
  I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt.

Trots första stycket krävs det inte bygglov för
   1. en skylt vars area är högst 1,0 kvadratmeter,
   2. en skylt för ett tillfälligt evenemang, om skylten är uppsatt under högst fyra veckor,
   3. en orienteringstavla vars area är högst 2,0 kvadratmeter,
   4. en skylt inomhus,
   5. valreklam i samband med val till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning,
   6. en nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande,
   7. ett vägmärke, en tilläggstavla eller annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och
   8. ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300).

Andra stycket 1 och 3 gäller inte om skylten eller orienteringstavlan placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2019:1085).

3 a §
  I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning om
   1. den avsedda användningen av anordningen kan ha betydande inverkan på omgivningen, eller
   2. anordningen placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2017:102).

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Kommunen kan i detaljplan minska lovplikten. Inom områden med värdefull miljö kan kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser utöka lovplikten till att även gälla vissa av skyltarna som annars skulle varit undantagna från lovplikt.

4 §
  Bestämmelserna i 9 kap. 7 § första stycket 1 och tredje stycket plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov gäller även för skyltar och ljusanordningar. Förordning (2017:102).

4 a §
  Utöver det som följer av 3 och 3 a §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. det som kommunen i en detaljplan inom ett område som utgör en värdefull miljö har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra
      a) en sådan skylt som avses i 3 § andra stycket 1-4, eller
      b) en annan ljusanordning än en sådan anordning som avses i
3 a § 1,
   2. det som kommunen i områdesbestämmelser inom ett område som utgör en värdefull miljö har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra
      a) en skylt, dock inte en sådan skylt som avses i 3 § andra stycket 5-8, eller
      b) en ljusanordning, eller
   3. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde. Förordning (2017:102).

Undantag från lovplikt för vissa skyltar

Det finns vissa skyltar som inte kräver bygglov, det gäller följande skyltar:

  • en skylt vars area är högst 1,0 m2,
  • en skylt för ett tillfälligt evenemang, om skylten är uppsatt under högst fyra veckor,
  • en orienteringstavla vars area är högst 2,0 m2,
  • en skylt inomhus,
  • valreklam i samband med val till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning,
  • en nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande,
  • ett vägmärke, en tilläggstavla eller annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och
  • ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300)

3 §
  I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt.

Trots första stycket krävs det inte bygglov för
   1. en skylt vars area är högst 1,0 kvadratmeter,
   2. en skylt för ett tillfälligt evenemang, om skylten är uppsatt under högst fyra veckor,
   3. en orienteringstavla vars area är högst 2,0 kvadratmeter,
   4. en skylt inomhus,
   5. valreklam i samband med val till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning,
   6. en nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande,
   7. ett vägmärke, en tilläggstavla eller annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och
   8. ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300).

Andra stycket 1 och 3 gäller inte om skylten eller orienteringstavlan placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2019:1085).

3 a §
  I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning om
   1. den avsedda användningen av anordningen kan ha betydande inverkan på omgivningen, eller
   2. anordningen placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2017:102).

Skyltar vars area är högst 1,0 m2

En skylt kräver inte bygglov om den är högst 1,0 m2. För att veta om en skylt omfattas av detta undantag måste skyltens area bestämmas. Om skylten till exempel består av lösa bokstäver kan beräkningen göras på flera olika sätt. Det kan vara svårt att avgöra vad som ingår i en skylt särskilt om ett budskap är uppdelat i flera delar. Det finns inga förarbeten som förtydligar hur areaberäkningen ska gå till eller bedömningen om ett budskap består att en eller flera skyltar.

Det finns ingen begränsning i hur många skyltar som får sättas upp med stöd av undantaget. Inte heller hur nära varandra skyltarna får sitta.
Detta undantag gäller inte om skylten placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Skyltar för tillfälligt evenemang

Skyltar som är till för att informera om tillfälliga evenemang och sitter uppe under högst fyra veckor är undantagna från lovplikten. Exempel på tillfälliga evenemang är stadsfest, marknad, auktion, cirkus, konsert eller idrottstävlingar.

Undantaget borde inte kunna användas för till exempel reklam för försäljningskampanjer och liknande, genom att kalla det evenemang. För att veta om undantaget gäller måste en bedömning göras om skylten är till för ett tillfälligt evenemang eller inte.

Orienteringstavlor

Orienteringstavlor vars area är högst 2,0 m2 kräver inte bygglov. En orienteringstavlas syfte är att hjälpa besökaren att hitta till rätt plats, byggnad eller entré.

För att veta om en skylt omfattas av detta undantag måste skyltens area bestämmas. Det kan vara svårt att avgöra vad som ingår i en skylt särskilt om ett budskap är uppdelat i flera delar. Det finns inga förarbeten som förtydligar hur areaberäkningen ska gå till eller bedömningen om ett budskap består att en eller flera skyltar.

Det finns ingen begränsning i hur många skyltar som får sättas upp med stöd av undantaget. Inte heller hur nära varandra skyltarna får sitta.

Detta undantag gäller inte om skylten placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Skyltar inomhus

Skyltar som är placerade inomhus är undantagna från bygglov. Det innebär att skyltar inne i exempelvis köpcentrum, idrottshallar och resecentrum inte kräver bygglov. Inte heller skyltar inne i butiker eller i skyltfönster kräver bygglov. Skyltar som placeras på insidan av ett skyltfönster kräver alltså inte bygglov även om skylten vänder sig utåt. Om skylten däremot sätts på utsidan av glaset omfattas den inte av detta undantag från lovplikt.

Valreklam

Skyltar som sätts upp i samband med val till riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning kräver inte bygglov.

Vissa landsting får besluta att landstingsfullmäktige i stället ska betecknas regionfullmäktige och Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige i stället ska betecknas regionfullmäktige. Vid genomförande av val enligt vallagen ska dock beteckningen landstingsfullmäktige respektive kommunfullmäktige användas. Det innebär att detta undantag från lovplikt även innefattar val till regionfullmäktige eftersom det enligt vallagen är val till landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige.

4 §
  Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) i Gotlands kommun ska dock beteckningen kommunfullmäktige användas. Lag (2019:944) .

Kyrkovalet omfattas inte av undantaget.

Flaggor

En nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande kräver inte bygglov.

Med liknande flaggor avses exempelvis EU-flaggan, regionflaggor, landskapsflaggor, samiska flaggan och romska flaggan.

Vägmärken

Ett vägmärke, en tilläggstavla eller en annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen kräver inte bygglov. (Vägmärkesförordningen (SFS 2007:90))

Läs mer om vägmärken och andra anordningar på Transportstyrelsens webbplats under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Sjövägmärken

Ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen kräver inte bygglov. (Sjötrafikförordningen (SFS 1986:300))

Läs mer om sjövägmärken Transportstyrelsens webbplats under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Områden där undantaget från lovplikt inte gäller

Vissa av undantagen från lovplikt för skyltar gäller inte om skylten eller orienteringstavlan placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Det gäller:

  • skyltar med en area på högst 1 m2
  • orienteringstavlor med en area på högst 2 m2

3 §
  I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt.

Trots första stycket krävs det inte bygglov för
   1. en skylt vars area är högst 1,0 kvadratmeter,
   2. en skylt för ett tillfälligt evenemang, om skylten är uppsatt under högst fyra veckor,
   3. en orienteringstavla vars area är högst 2,0 kvadratmeter,
   4. en skylt inomhus,
   5. valreklam i samband med val till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet eller Sametinget, eller i samband med folkomröstning,
   6. en nationsflagga, flagga med kommunvapen eller liknande,
   7. ett vägmärke, en tilläggstavla eller annan anordning för anvisning av trafik enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och
   8. ett sjövägmärke eller en säkerhetsanordning för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300).

Andra stycket 1 och 3 gäller inte om skylten eller orienteringstavlan placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2019:1085).

3 a §
  I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning om
   1. den avsedda användningen av anordningen kan ha betydande inverkan på omgivningen, eller
   2. anordningen placeras på eller i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2017:102).

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Det är byggnadens eller bebyggelseområdets värden som avgör om ett visst objekt är särskilt värdefullt. Det behövs inget utpekande i förväg, men för att underlätta för både enskilda och byggnadsnämndens handläggare är det dock lämpligt att kommunen tar fram ett material som visar vilka byggnader och bebyggelseområden som kommunen bedömer är särskilt värdefulla. Detta material är dock inte juridiskt bindande. Byggnadsnämnden måste därför i varje enskilt fall ta ställning till om en viss byggnad eller ett visst område är särskilt värdefullt.

13 §
  En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.

Första stycket ska tillämpas också på
   1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
   3. allmänna platser, och
   4. bebyggelseområden.

Om det av en planbestämmelse i detaljplan framgår att ett område är särskilt värdefullt så får frågan anses vara avgjord. Det gäller exempelvis om en byggnad eller ett bebyggelseområde omfattas av bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud, då sådana bestämmelser enbart får omfatta sådan särskilt värdefull bebyggelse. Kommunen kan även som underlag för sin bedömning använda olika typer av material som till exempel kulturmiljöprogram, byggnadsinventeringar eller ställningstaganden i översiktsplanen. Om ett område är av riksintresse för kulturmiljövården tyder det på att området är ett särskilt värdefullt område.

16 §
  I en detaljplan får kommunen
   1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter,
   2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 §
tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§,
   3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §,
   4. bestämma att byggnader som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och
   5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på byggnadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. Lag (2014:900) .

På sidan om förvanskningsförbudet kan du läsa mer om vad som avses med en särskilt värdefull byggnad eller bebyggelseområde.

Förvanskningsförbudet

Ändrad lovplikt i detaljplan och områdesbestämmelser

Bygglov krävs inte om kommunen i detaljplan har beslutat om undantag från krav på bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt.

4 §
  Bestämmelserna i 9 kap. 7 § första stycket 1 och tredje stycket plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov gäller även för skyltar och ljusanordningar. Förordning (2017:102).

4 a §
  Utöver det som följer av 3 och 3 a §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. det som kommunen i en detaljplan inom ett område som utgör en värdefull miljö har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra
      a) en sådan skylt som avses i 3 § andra stycket 1-4, eller
      b) en annan ljusanordning än en sådan anordning som avses i
3 a § 1,
   2. det som kommunen i områdesbestämmelser inom ett område som utgör en värdefull miljö har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra
      a) en skylt, dock inte en sådan skylt som avses i 3 § andra stycket 5-8, eller
      b) en ljusanordning, eller
   3. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde. Förordning (2017:102).

7 §
  I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt ska gälla som undantag från kravet på bygglov krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
   1. inom ett område med detaljplan, genomföra en åtgärd på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen, eller
   2. inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser på det sätt som kommunen har bestämt i områdesbestämmelserna
      a) vidta en åtgärd som avser en komplementbyggnad,
      b) göra en liten tillbyggnad,
      c) göra en tillbyggnad till eller annan ändring av en industribyggnad, eller
      d) vidta en åtgärd som avser ett enkelt fritidshus, en kolonistuga eller annan liknande byggnad.

För att inom en sammanhållen bebyggelse vidta en åtgärd som avses i första stycket 2 a eller b krävs medgivande från berörda grannar för att åtgärden ska få vidtas utan bygglov, om ett sådant medgivande behövs med hänsyn till omfattningen av byggnadsverk i bebyggelsen.

Första och andra styckena gäller inte om en bygglovsprövning är nödvändig för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen.

Kommunen kan i områden som utgör en värdefull miljö, i detaljplan eller områdesbestämmelser utöka lovplikten för vissa skyltar. Om sådan planbestämmelse finns får uppsättningen, flyttningen eller den väsentliga ändringen inte ske utan bygglov.

4 a §
  Utöver det som följer av 3 och 3 a §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. det som kommunen i en detaljplan inom ett område som utgör en värdefull miljö har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra
      a) en sådan skylt som avses i 3 § andra stycket 1-4, eller
      b) en annan ljusanordning än en sådan anordning som avses i
3 a § 1,
   2. det som kommunen i områdesbestämmelser inom ett område som utgör en värdefull miljö har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra
      a) en skylt, dock inte en sådan skylt som avses i 3 § andra stycket 5-8, eller
      b) en ljusanordning, eller
   3. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en ljusanordning som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde. Förordning (2017:102).

8 §
  Utöver det som följer av 2-7 §§ krävs det bygglov i den utsträckning som framgår av
   1. föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
   2. det som kommunen för ett område som utgör en värdefull miljö
      a) i en detaljplan har bestämt i fråga om att vidta en åtgärd som avses i 4 § första stycket 3 eller 4 a-4 c §§,
      b) i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att underhålla eller ändra ett byggnadsverk eller bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 §,
   3. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att utanför en sammanhållen bebyggelse vidta åtgärder som avses i 6 § första stycket 1 och 2,
   4. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller liknande näring,
   5. det som kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att anordna eller väsentligt ändra anläggningar för sådana grundvattentäkter som avses i 11 kap.
11 § 1 miljöbalken,
   6. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om att i området färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial,
   7. det som kommunen i områdesbestämmelser har bestämt i fråga om att i området byta en byggnads färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller vidta någon annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende,
   8. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan tillbyggnad som avses i 5 a §,
   9. det som kommunen i en detaljplan har bestämt i fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 c §.

Första stycket 4 och 5 gäller endast om det finns särskilda skäl för en bygglovsprövning. Lag (2018:1324) .

Ändrad lovplikt

Skylt inom strandskyddat område

Oberoende av om en skylt kräver bygglov eller inte kan det krävas strandskyddsdispens om skylten placeras inom ett område som omfattas av strandskydd enligt miljöbalken.

13 §
  Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag.

Strandskyddet syftar till att långsiktigt
   1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och
   2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Lag (2009:532) .

14 §
  Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd
(strandskyddsområde).

Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften.

Ett beslut om att utvidga strandskyddsområdet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Lag (2009:532) .

15 §
  Inom ett strandskyddsområde får inte
   1. nya byggnader uppföras,
   2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt,
   3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller
   4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Lag (2009:532) .

16 §
  Förbuden i 15 § gäller inte
   1. byggnader, anläggningar, anordningar eller åtgärder som inte avser att tillgodose bostadsändamål, om de behövs för jordbruket, fisket, skogsbruket eller renskötseln och de för sin funktion måste finnas eller vidtas inom strandskyddsområdet,
   2. verksamheter eller åtgärder som har tillåtits av regeringen enligt 17 kap. 1, 3 eller 4 § eller som omfattas av ett tillstånd enligt denna balk eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken,
   3. byggande av allmän väg eller järnväg enligt en fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948) eller en fastställd järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, eller
   4. byggande och underhåll av en starkströmsledning enligt en nät-koncession för linje enligt ellagen (1997:857). Lag (2024:421) .

17 §
  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att förbuden i 15 § inte ska gälla kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad som vidtas
   1. inom 15 meter från huvudbyggnaden men inte närmare strandlinjen än 25 meter, och
   2. inom en tomtplats som har angetts i ett beslut om dispens. Lag (2009:532) .

18 §
  Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att upphäva strandskyddet i ett område, om
   1. det är uppenbart att området saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften,
   2. strandskyddet gäller vid en liten sjö eller ett litet vattendrag och områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten, eller
   3. området enligt plan- och bygglagen (2010:900) avses att omfattas av en detaljplan och
      a) behövs för byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller
      b) skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun.

Ett upphävande enligt första stycket 2 får göras endast om sjöns vattenyta har en storlek som uppgår till omkring en hektar eller mindre eller om vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Ett upphävande enligt första stycket 3 får göras endast om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset.

Bestämmelser om kommunens möjligheter att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i en detaljplan finns i 4 kap. 17 § plan- och bygglagen. Lag (2014:892) .

18 a §
  Länsstyrelsen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15 §, om det finns särskilda skäl och dispensen avser
   1. byggande av en försvarsanläggning, allmän väg eller järnväg, eller
   2. ett område som skyddas enligt andra bestämmelser i detta kapitel än bestämmelserna om miljöskyddsområde eller vattenskyddsområde och skyddet har beslutats av någon annan än en kommun. Lag (2011:392) .

18 b §
  Kommunen får i det enskilda fallet ge dispens från förbuden i 15 §, om det finns särskilda skäl och dispensen avser något annat än det som anges i 18 a § 1 och 2. Lag (2009:532) .

18 c §
  Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser
   1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
   2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,
   3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
   4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,
   5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller
   6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

I 18 d § finns bestämmelser om vad man får beakta som särskilda skäl utöver det som anges i första stycket, om prövningen gäller ett sådant område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 18 e §. Lag (2009:532) .

18 d §
  Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får man också beakta om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får man i stället beakta om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus. Lag (2009:532) .

18 e §
   /Upphör att gälla U:2024-09-11/
Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som
   1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden,
   2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt,
   3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften,
      a) i eller i närheten av tätorter,
      b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid Ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland,
      c) på Gotland, eller
      d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och
   4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Klockestrand vid Ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden.

En översiktsplan enligt 3 kap. 1 § plan- och bygglagen
(2010:900) ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett sådant område som avses i första stycket.
Översiktsplanen är inte bindande. Lag (2011:393) .

18 e §
   /Träder i kraft I:2024-09-11/
Med område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen avses vid tillämpningen av 18 d § ett område som
   1. är lämpligt för utvecklingen av landsbygden,
   2. är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt,
   3. endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften,
      a) i eller i närheten av tätorter,
      b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid Ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland,
      c) på Gotland, eller
      d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och
   4. inte är ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Klockestrand vid Ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden.

En aktuell översiktsplan enligt 3 kap. 1 och 25 §§ plan- och bygglagen (2010:900) ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett sådant område som avses i första stycket. Översiktsplanen är inte bindande. Lag (2020:75) .

18 f §
  Ett beslut om att upphäva eller ge dispens från strandskyddet ska inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna eller anläggningarna säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta gäller inte om en sådan användning av området närmast strandlinjen är omöjlig med hänsyn till de planerade byggnadernas eller anläggningarnas funktion.

I ett dispensbeslut ska det anges i vilken utsträckning mark får tas i anspråk som tomt eller annars användas för det avsedda ändamålet. Lag (2009:532) .

18 g §
  I fråga om strandskydd som har upphävts för ett område genom en bestämmelse i en detaljplan enligt plan- och bygglagen
(2010:900) eller för ett område som har avsetts att omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt samma lag gäller strandskyddet åter, om
   1. området upphör att omfattas av detaljplanen eller områdesbestämmelserna, eller
   2. detaljplanen eller områdesbestämmelserna ersätts med en ny detaljplan. Lag (2010:902) .

18 h §
  En dispens från strandskyddet upphör att gälla om den åtgärd som dispensen avser inte har påbörjats inom två år eller inte har avslutats inom fem år från den dag då dispensbeslutet vann laga kraft. Lag (2009:532) .

Markupplåtelse

Om skyltar inte placeras på egen mark krävs tillstånd från aktuell fastighetsägare.

Ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter

För placering av skylt på offentlig plats, såsom exempelvis gator och parkmark, inom detaljplanelagt område krävs tillstånd från polismyndigheten. Kommunen kan dessutom ta beslut om lokala ordningsföreskrifter. I dessa kan det finnas regler för till exempel skyltar, affischer, banderoller, ljusanordningar, markiser och flaggor.

1 §
  En offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte utan tillstånd av Polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget. Tillstånd behövs dock inte, om platsen tas i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och utan att inkräkta på någon annans tillstånd.

I fråga om allmänna vägar gäller kravet på Polismyndighetens tillstånd endast sådana åtgärder som inte är reglerade i väglagen (1971:948). Lag (2014:590) .

2 §
  Med offentlig plats enligt denna lag avses
   1. allmänna vägar,
   2. gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål,
   3. områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamn-
verksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt
   4. andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden, om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, skall jämställas med offentliga platser vid tillämpning av 3 kap.
och av lokala föreskrifter, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten.

Om ett område eller utrymme som avses i första stycket är tillgängligt för allmänheten endast under vissa tider, är det offentlig plats under dessa. Detsamma gäller områden som omfattas av en föreskrift enligt andra stycket.

8 §
  Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, en kommun får meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.

1 §
  Kommunerna får meddela föreskrifter enligt 1 kap. 2 § andra stycket samt 3 kap. 8 och 9 §§ och 10 § första stycket andra meningen ordningslagen (1993:1617).

Kommunerna får dock inte meddela sådana föreskrifter som innebär en inskränkning i den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt verk eller något annat konstnärligt verk.

2 §
  Bestämmelser om kungörande och tillgängliggörande av kommunala föreskrifter finns i 8 kap. 13 § kommunallagen
(2017:725).

Om en länsstyrelse har upphävt en kommunal föreskrift enligt
3 kap. 13 § andra stycket ordningslagen (1993:1617), ska länsstyrelsen begära att beslutet anslås på kommunens anslagstavla. Förordning (2017:1046).

3 §
  En länsstyrelse får föreskriva att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inte får hållas inom länet eller del av detta, om det är nödvändigt för att motverka epidemi eller för att förebygga eller bekämpa epizooti enligt epizootilagen (1999:657).

I 2 kap. 15 § ordningslagen (1993:1617) finns en bestämmelse om samråd med Statens jordbruksverk. Förordning (2011:440).

4 §
  Länsstyrelserna får meddela föreskrifter enligt 3 kap. 10 § första stycket tredje meningen och 11 § ordningslagen (1993:1617).

Föreskrifter enligt 3 kap. 11 § ordningslagen gäller när de har kungjorts eller vid den senare tidpunkt som anges i beslutet. I brådskande fall får föreskrifterna kungöras genom att publiceras i ortstidning eller läsas upp i radio. Detsamma gäller i fråga om ändring eller upphävande av sådana föreskrifter.

Väglagen

Oavsett om det krävs bygglov eller inte kan skyltar vid allmänna vägar kräva tillstånd enligt väglagen. Det gäller inom ett vägområde, intill ett vägområde eller inom 50 meter från ett vägområde.

43 §
  Inom ett vägområde får inte utan väghållningsmyndighetens tillstånd
   1. uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar,
   2. vidtas andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten eller vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande.

I samband med tillstånd får väghållningsmyndigheten meddela de föreskrifter som behövs. Ett tillstånd kan när som helst återkallas.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte för sådant arbete som avses i 44 §.

Om tillstånd saknas eller har återkallats, får väghållningsmyndigheten vidta de åtgärder som behövs för rättelse. Lag (1987:459) .

45 §
  Intill ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd
   1. uppföras byggnader, göras tillbyggnader eller utföras andra anläggningar eller vidtas andra sådana åtgärder som kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande,
   2. finnas anbringade ljusanordningar som försämrar ljusförhållandena för trafiken på vägen.

I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs. Ett tillstånd kan när som helst återkallas.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte inom områden med detaljplan och inte heller i fråga om åtgärder för vilka bygglov krävs.

Om tillstånd saknas eller har återkallats får länsstyrelsen meddela beslut om att rättelse skall ske genom väghållningsmyndighetens försorg.
I samband med ett sådant beslut får länsstyrelsen meddelade föreskrifter som behövs. Lag (1987:459) .

46 §
  Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus.

I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till trafiksäkerheten.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte
   1. inom områden med detaljplan eller
   2. för sådana anordningar som är uppsatta på byggnader för upplysning om affärsrörelse eller annan verksamhet på stället eller
   3. för anslagstavlor för meddelanden som rör kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt,
   4. åtgärder för vilka bygglov krävs. Lag (1991:605) .

Lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

För skyltar som inte kräver bygglov kan tillstånd krävas enligt lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.

5 §
  Skyltar varigenom allmänheten avvisas från ett visst område, som är av betydelse för friluftslivet, får inte finnas uppsatta utan tillstånd av kommunal myndighet. Tillstånd behövs dock inte om det är uppenbart att allmänheten inte får färdas fritt inom området eller att skylten är behörig av något annat skäl.

6 §
  Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål får inte finnas varaktigt uppsatt utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer.

7 §
  Vad som sägs i 6 § gäller inte anordning som informerar om affärsrörelse eller annan verksamhet på platsen eller anslagstavla för meddelanden om kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller liknande. Den som vill sätta upp en sådan anordning eller anslagstavla får dock söka tillstånd till det hos den myndighet som avses i 6 §.

8 §
  En sådan anordning eller anslagstavla som avses i 7 § får inte finnas uppsatt om den är uppenbart vanprydande.

9 §
  Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda eller liknande ändamål skall i andra fall än som avses i 7 § tas bort av den som ansvarar för anordningen inom fyra veckor efter uppsättandet, om inte den myndighet som avses i 6 § har medgett annat.

10 §
  Bestämmelserna i 6-9 §§ gäller inte anordningar inom vägområde eller för vilka bygglov krävs eller har lämnats.
Bestämmelserna gäller inte heller sådana åtgärder avseende skyltar och ljusanordningar som inte kräver bygglov efter beslut enligt 9 kap. 7 § första stycket plan- och bygglagen
(2010:900). Lag (2010:916) .

Policy och program

Många kommuner har tagit fram ett skyltprogram eller en skyltpolicy. I en sådan kan riktlinjer finnas för hur skyltar får se ut och var de får placeras. Det kan vara olika riktlinjer för olika områden beroende på vilken karaktär och vilka värden som området har. Det kan även framgå vilka skyltar som enligt byggnadsnämnden kräver lov. Ett skyltprogram eller en skyltpolicy är till hjälp både för handläggare och sökande men är inte juridiskt bindande. Skyltars lovplikt avgörs inte av vad byggnadsnämnden anser i ett program eller policy utan av lagstiftningen och rättspraxis.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen