Utsläpp av kväveoxider från bygg- och fastighetssektorn
Bygg- och fastighetssektorn svarade 2016 för inhemska utsläpp av kväveoxider på cirka 30 tusen ton kväveoxider, vilket motsvarar 11 procent av Sveriges totala utsläpp av kväveoxider 2016. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Dessa utsläpp ligger på cirka 10 tusen ton. De totala utsläppen låg på 40 tusen ton kväveoxider.
Kväveoxider bildas vid all typ av förbränning vid hög temperatur, oberoende av bränslets kemiska sammansättning. De utsläppta kväveoxiderna (NOx) innefattar både kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO2) men i atmosfären omvandlas kvävemonoxid snabbt till kvävedioxid. Merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafik, främst person- och lastbilar, men även andra källor kan ge betydande bidrag till halterna av kvävedioxid, till exempel energianvändning, energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart.
Nedfallet av kväveföreningar orsakar försurning och övergödning av mark, skog och vatten. Förhöjda halter av kvävedioxid kan också ge negativa effekter på hälsan. Dagar när luften har förhöjda halter av kvävedioxid kan till exempel förvärra för personer med astma eller lungproblem. Nyare data pekar även på negativa hälsoeffekter, bland annat hos barn, vid längre tids exponering för kvävedioxid i halter som ofta förekommer i tätorter.
Kvävedioxid deltar även i bildandet av marknära ozon, vilket i sin tur kan ha negativa effekter på hälsa och miljö.
Tidsserie 2008-2016
Totala utsläpp av kväveoxider (NOx) från bygg- och fastighetssektorn
Under 2016 var de totala utsläppen av kväveoxider från bygg- och fastighetssektorn cirka 40 tusen ton om man inkluderar utsläpp från importerade varor. Av dessa släpptes cirka 30 tusen ton ut i Sverige, vilket motsvarar cirka 11 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av kväveoxider.
Jämfört med 2015 uppvisas en liten ökning av utsläppen. Det är främst inhemsk produktion som påverkar utsläppen av kväveoxider och dess bidrag står för cirka 75 procent av den totala nivån.
Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av kväveoxider har beräknats utifrån ett underlag från SCB. Användning som kopplas till import har här beräknats som om produktion skett i Sverige. Redovisningen skiljer sig därmed jämfört med redovisningen av utsläpp av växthusgaser, där skattningen av utsläpp från importerade varor och tjänster tar hänsyn till andra länders produktionssätt.
Boverket hoppas att på sikt kunna göra en bättre skattning av import av varor och tjänster även för fler av miljöindikatorerna. Beräkningarna är gjorda utifrån ett livscykelperspektiv. Läs mer om detta i avsnittet Om miljöindikatorerna.
Totala utsläpp av kväveoxider (NOx) från bygg- och fastighetssektorn fördelat på branscher
Sett till vilken delbransch som bidrar är det främst
fastighetsförvaltning - uppvärmning samt byggverksamhet som i genomsnitt står för cirka 40 respektive 37 procent vardera av de totala utsläppen. Jämfört med föregående år ökade utsläppen något från fastighetsförvaltningen - övrigt men även från byggverksamheten.
Sammansatt tidsserie 1993–2007 och 2008–2016
Totala utsläpp av kväveoxider (NOx) från bygg- och fastighetssektorn
Bygg- och fastighetssektorns utsläpp av kväveoxider (NOx) varierade perioden 1993–2007 mellan 55 tusen ton som högst (1994) och 40 tusen ton som lägst (1999). I genomsnitt var utsläppen cirka 48 tusen ton per år. Exklusive uppvärmning var utsläppen från bygg- och fastighetssektorn mellan 23 tusen och 35 tusen ton per år.
Notera att utsläppen från importerade varor och tjänster ingår i hela tidsserien för kväveoxider till skillnad från i den sammansatta serien för växthusgaser som endast redovisar inhemska utsläpp. Utsläpp av kväveoxider har beräknats som om de importerade varorna producerades i Sverige. Vilket innebär att de troligen är underskattade.
Brott i tidsserien innebär att man måste vara försiktig i analysen av utvecklingen över hela perioden 1993–2016.
Branschindelningen ändrades 2008
Boverkets miljöindikatorer finns framtagna för åren 1993–2016. Det finns dock ett brott i serien på grund av ett byte av näringsgrensindelning (SNI) i national- och miljöräkenskaperna. Från 2008 och framåt gäller standarden SNI 2007. Samtidigt förbättrades statistiken för byggbranschen i nationalräkenskaperna. För perioden 1993–2007 används den tidigare näringsgrensindelningen SNI 2002. Data redovisas därför i två olika tidsserier.