Varför satsa på utökad medborgardialog
Medborgardialogen ska ge ökat medborgarinflytande och därmed ökad hänsyn till den lokala miljön. Dialogen blir ett viktigt komplement till den representativa demokratin, och medborgarnas kunskaper och erfarenheter kan bidra till ett bättre beslutsunderlag.
Stärka demokratin
Medborgarnas engagemang i samhällsutvecklingen och delaktighet i planeringen kan vitalisera den kommunala demokratin. Deltagandet kan väcka nyfikenhet och intresse, som kan leda till ett bredare engagemang i samhället såväl som i politiken.
Forskning visar att deltagande i olika sammanhang stärker sammanhållningen i samhället. Genom medborgardialogen skapas också ett förtroende mellan medborgare och kommun; mellan å ena sidan planerare och beslutsfattare och å andra sidan dem som bor och verkar i en viss del av kommunen.
Medborgarnas deltagande och engagemang ökar planeringens legitimitet. Det kan till exempel gälla placeringen av nya bostäder eller lokaliseringen av nya bostadsområden, i förhållande till befintlig bebyggelse. En god dialog skapar ett ömsesidigt förtroende mellan kommunen och dem som bor och verkar i området. En väl genomförd dialogprocess ger större förståelse för olika ställningstaganden, även om alla inte är överens.
Stärka demokratin – eller ge röst åt de redan röststarka?
En god medborgardialog kan stärka den lokala demokratin genom att fler röster får höras, besluten blir mer välgrundade och tilliten mellan väljarna och de folkvalda ökar. Samtidigt finns det en uppenbar risk att de personer som deltar i dialogen får oproportionerligt mycket inflytande, jämfört med dem som inte deltar, men som också berörs av frågan.
Det gäller därför att få en blandad skara att delta i möten och andra dialogformer. Det kan behövas särskilda insatser för att locka personer som representerar andra intressen än dem som bor närmast. Det är också en konst att fördela taletiden någorlunda rättvist och få alla som deltar att våga uttrycka sin mening.
En god medborgardialog ger invånarna möjlighet att komma till tals och utöva inflytande på ett mer konkret sätt än annars. Men dialogen får inte kullkasta spelreglerna för den representativa demokratin, där valda ombud har rätt att fatta beslut å medborgarnas vägnar.
Få bättre underlag och därmed bättre resultat
Allmänheten har ofta bättre kunskap om lokala förhållanden än vad planerare och beslutsfattare har. Människor som rör sig på en plats dagligen ser saker på ett annat sätt än vad du som planerare kanske gör.
Det lönar sig att börja i tid!
Det gäller att fånga upp den kunskapen och använda den som underlag i planeringen och för konsekvensbedömningar av olika alternativ.
Men det räcker inte att följa den formella processen för medborgardialog, för då kommer dialogen in för sent. Förutsättningarna att få till en bra dialog och ett bra resultat är betydligt bättre om att påbörja dialogen redan innan planprocessen startar. Det innebär att gå utöver vad lagen kräver.
Det arbete ni lägger ner på dialog och förankring i ett tidigt skede har ni igen senare i den formella planprocessen. En bred medborgardialog kring den översiktliga fysiska planeringen gör att översiktsplanen ger bättre vägledning för den fortsatta fysiska planeringen. En del av de frågor som rör kommande detaljplaner har ju då redan behandlats. Det kan till exempel handla om var nya bostadskvarter ska ligga.
När det gäller detaljplan så är det många gånger byggherren själv som står för planarbetet, ofta efter ingående diskussioner med kommunen. Även i detta fall är det bra att genomföra en medborgardialog innan planprocessen inletts, medan det ännu finns förutsättningar att ta vara på synpunkter och idéer som kommer fram i dialogen. När väl planarbetet påbörjats finns ofta låsningar och när det formella samrådet ska genomföras är det i praktiken bara sakägarna som kan ha något inflytande.
Kommunen bär ansvaret
Om en privat initiativtagare har en medborgardialog i ett tidigt skede i planprocessen, så kan resultatet av den dialogen vara en utgångspunkt för kommunens samråd. Men det är alltid kommunen som ansvarar för och analyserar innehållet i underlaget inför samrådet.
Bostadsbyggande är ett allmänt intresse
Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet är ett allmänt intresse enligt PBL. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska bygga på en analys av bland annat efterfrågan på bostäder och bostadsbehov för särskilda grupper, och det är något som medborgarna kan ha en god uppfattning om.
Bättre resultat
Resultatet av medborgardialogen ska ge ett underlag som medverkar till en kvalitativt bättre planering. Det saknas ännu forskning och utvärdering som visar på att det verkligen blir så. Planeringens kvalitet hänger på hur kommunen hanterar den kunskap man hämtar in via dialogen, och hur den förs in i planerna.
Uppfylla lagstiftarens avsikter
Kommunen har skyldighet att samråda med olika intressenter i samband med den fysiska planeringen, vilka preciseras i PBL.
Det finns alltså ett formellt krav på dialog, men syftet med att satsa på en utökad medborgardialog, som går utöver de formella lagkraven, är att uppfylla lagstiftarens avsikter. Det handlar om att få fram ett bra planeringsunderlag genom en dialog där sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser analyseras. Planens konsekvenser ska inte komma som en obehaglig överraskning i ett senare läge. Och ska kommunen lyckas med det behöver man vända sig till en bredare grupp och påbörja dialogen i ett tidigare skede.
Det är en självklar medborgerlig rätt att vara med och påverka den egna närmiljön.
Prop. 1994/95:230.
I dialogen vid det formella samrådet utgår man från ett redan framtaget förslag och från kommunens analyser av de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna. Under samrådet ska kommunen redovisa vad förslaget till ny översiktsplan betyder för användningen av mark- och vattenområden, anledningen till kommunens ställningstaganden, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse för bedömningen av förslaget. När det gäller en detaljplan ska kommunen redovisa planförslaget, skälen för förslaget och planeringsunderlaget. Om dialogen med medborgarna verkligen ska bidra till bättre beslut behöver den påbörjas innan alla dessa underlag är framtagna.
9 §
Inom ramen för samrådet enligt 8 § ska kommunen undersöka om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken. Lag (2020:76) .
9 a §
Om genomförandet av översiktsplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 8 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap.
9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2020:76) .
11 §
I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.
Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.
För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .
11 a §
Inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett program enligt 10 § eller ett planförslag ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i
6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.
Om planen medger ett sådant ianspråktagande som avses i 4 kap.
34 § andra stycket, ska kommunen vid sin bedömning av om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan dessutom ta hänsyn till det som anges i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 16 kap.
1 § 2 b.
Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.
Kraven enligt första-tredje styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2021:785) .
11 b §
Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för ett samråd enligt 11 § om ett planförslag även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i 6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.
Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med länsstyrelsen. Lag (2021:785) .
11 c §
Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).
För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .
11 d §
En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
1. att kommunen har tagit fram ett förslag till att anta, ändra eller upphäva en detaljplan,
2. vilket område detaljplanen avser och planens huvudsakliga innehåll,
3. om förslaget avviker från översiktsplanen,
4. om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
5. om samråd ska ske med ett annat land enligt 6 kap. 13 § miljöbalken,
6. när, var och på vilket sätt förslaget och det underlag som kommunen ska tillhandahålla enligt detta kapitel finns tillgängliga och hur lång samrådstiden är,
7. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden,
8. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas, och
9. tid och plats för ett offentligt möte, om ett sådant möte kommer att anordnas.
Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2021:785) .
11 e §
Har upphävts genom lag (2021:785) .
12 §
Samrådet ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
Bidra till sex nationella mål med koppling till inflytande
Översiktsplanen ska ta hänsyn till och samordnas med de nationella mål som är relevanta för en hållbar utveckling i kommunen. Sex av de nationella målen har en uttalad koppling till medborgarinflytande:
Barnkonventionen manar oss att lyssna på barn och unga
Den 1 januari 2020 trädde lagen (2018:1197) om FN:s konvention om barnets rättigheter i kraft. En inkorporering av barnkonventionen i svensk lagstiftning bidrar till att synliggöra barnets rättigheter och skapar en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. Enligt artikel 12 i FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt till delaktighet och inflytande i alla frågor som rör barnet. Läs mer om barnkonventionen som lag under "Relaterad information".
"Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad."
FN:s konvention om barnets rättigheter, på Regeringens webbplats.
Mål för ungdomspolitiken
Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Målet gäller för alla statliga beslut och insatser som berör ungdomar mellan 13 och 25 år. Läs mer om regeringens ungdomspolitik under "Relaterad information".
Erfarenheter från personer med funktionsnedsättning är viktiga för planeringen
En av fem personer som lever i Sverige har någon form av funktionsvariation. Det kan till exempel handla om nedsatt rörelseförmåga, läs- och skrivsvårigheter, nedsatt syn, hörsel eller funktionsnedsättning till följd av psykisk ohälsa.
Funktionshinderspolitiken syftar till ett jämlikt samhälle med mångfald som grund där alla har möjlighet att vara fullt delaktiga oavsett funktionsförmåga.
"Konventionsstaterna åtar sig att säkerställa och främja fullt förverkligande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning utan diskriminering av något slag på grund av funktionsnedsättning."
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, på Regeringens webbplats.
"I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem."
FN:se konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, på Regeringens webbplats.
Hänsyn till jämställdhet ger bättre planunderlag
Jämställdhet innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är "Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv".
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken.
Ha alltid ett jämställdhetsperspektiv i planeringen. Det innebär bland annat att den fysiska miljön ska utformas så att kvinnor och män ska kunna använda den på lika villkor. Män och kvinnor kan ha olika behov när det gäller hur de rör sig i den fysiska miljön. Analysera i medborgardialogen vilka konsekvenser olika alternativ i planeringen får för kvinnor respektive män. Till det övergripande målet finns sex delmål, varav delmål 1 tar upp en jämn fördelning av makt och inflytande. Läs mer om regeringens inriktning för jämställdhetspolitiken och om jämställdhetsmyndigheten under "Relaterad information".
Att få ingå i ett sammanhang stärker hälsan
Det övergripande målet för folkhälsopolitiken har ett tydligt fokus på jämlik hälsa. Målet är att folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
Tillit mellan människor har betydelse för den sociala sammanhållningen. Den som känner tillit till andra är mer benägen att delta i sociala nätverk och aktiviteter, till exempel i medborgardialoger. Att känna sig delaktig och få sin röst hörd främjar också folkhälsan. Läs mer om de folkhälsopolitiska målen under "Relaterad information".
Lokal dialog om miljökvalitetsmålen främjar en god livsmiljö
Det finns 16 nationella miljökvalitetsmål, som sammantagna ska leda till en god livsmiljö. En lokal medborgardialog kring den fysiska planeringen är en förutsättning för att utveckla arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen lokalt, i kommunerna, och att förankra det hos medborgarna. Läs mer om Sveriges miljömål under "Relaterad information".