Dispens från kraven vid experimentbyggande
Boverket får i enskilda fall ge dispens från bland annat kraven på bostadsutformning och tillgänglighet i plan- och byggförordningen. För att dispens ska kunna ges ska det handla om byggande i experimentsyfte.
I plan- och byggförordningen, PBF, finns en regel som möjliggör dispens från vissa utformningskrav och tekniska egenskapskrav på byggnader. Det är Boverket som prövar om dispens ska ges. Det är dock flera förutsättningar som behöver vara uppfyllda, vilket innebär att dispens endast kan medges undantagsvis och under särskilda förhållanden.
Förutsättningar för dispens
Förutsättningarna för att Boverket ska kunna ge dispens är att
- det ska vara ett enskilt fall
- det finns särskilda skäl
- det avser uppförande eller ändring av en byggnad i experimentsyfte
- det inte medför en oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.
Dispens medges således endast i enskilda fall, det vill säga för ett visst konkret byggprojekt. Någon möjlighet att meddela en generell dispens från kraven för en viss byggherre finns inte. Med att bygga något i experimentsyfte avses att bygga en mindre enhet eller i begränsad skala för att studera effekterna av den särskilda aspekt som experimentet avser. Det krävs således att det görs en vetenskaplig utvärdering av byggprojektet. I bedömningen av om det finns särskilda skäl för dispens vägs syftet med projektet mot de intressen som bygglagstiftningen skyddar.
24 §
Trots utformnings- och egenskapskraven i 8 kap. 1 och
4 §§ plan- och bygglagen (2010:900) och kraven på hissar i denna förordning får Boverket i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i 1 och 4 §§, 14 § 2 och 17, 18 och 20 §§, om det finns särskilda skäl och dispensen
1. avser uppförande eller ändring av en byggnad i experimentsyfte, och
2. inte medför en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet. Förordning (2016:1249).
Dispens kan endast ges från vissa krav
Dispensmöjligheten avser endast vissa utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Det gäller kraven på
- bostadsutformning (kravet på lämplighet för sitt ändamål)
- tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseförmåga
- hushållning med el, och
- hushållning med vatten.
Möjligheten till undantag avser kraven på förordningsnivå, det vill säga kraven i PBF. Det kan exempelvis handla om dispens från kravet på hiss eller från bostadsutformningskraven för att kunna utforma alternativa boendeformer. Dispensen avser endast de krav som anges i beslutet.
Andra krav, som till exempel brandsäkerhet, bärförmåga, buller och skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, finns det inte möjlighet att få dispens från.
1 §
För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.
Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.
4 §
Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 1 § 3 plan-
och bygglagen (2010:900) ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.
Trots första stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
14 §
För att uppfylla det krav på energihushållning och värmeisolering som anges i 8 kap. 4 § första stycket 6 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad
1. ha en mycket hög energiprestanda där den energi som tillförs i mycket hög grad kommer från förnybara energikällor
(nära-nollenergibyggnad) uttryckt som primärenergi beräknad med en viktningsfaktor per energibärare som ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade,
2. ha särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el, och
3. vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering.
Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet och för vilka det finns särskilda skäl för undantag från kraven. Förordning (2020:433).
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
17 §
För att uppfylla det krav på lämplighet för det avsedda ändamålet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.
Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.
18 §
För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar.
Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad.
20 §
För att uppfylla det krav på hushållning med vatten som anges i 8 kap. 4 § första stycket 9 plan- och bygglagen
(2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på sådant sätt att den medger god hushållning med vatten.
Inom områden där det är eller kan uppkomma brist på vatten får kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser meddela de hushållningsbestämmelser som situationen inom området kräver.
Om byggnaden är ett fritidshus med högst två bostäder som på grund av sin standard eller sitt läge inte är lämplig för boende under längre perioder, ska första stycket tillämpas endast i den utsträckning som det är skäligt med hänsyn till vattensituationen och till i vilken omfattning byggnaden används.
20 a §
För att uppfylla det krav på bredbandsanslutning som anges i 8 kap. 4 § första stycket 10 plan- och bygglagen
(2010:900) ska
1. en byggnad som innehåller bostäder eller arbetslokaler vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att lägenheterna lätt kan anslutas till ett höghastighetsnät för elektronisk kommunikation, och
2. ett flerbostadshus vara utrustat med en accesspunkt i eller utanför byggnaden.
Första stycket gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Första stycket 1 gäller inte heller fritidshus, komplementbyggnader, komplementbostadshus eller arbetslokaler, om kraven är obefogade med hänsyn till arten av den verksamhet som arbetslokalerna är avsedd för, eller ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
Förordning (2020:274).
20 b §
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska varje parkeringsplats på parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, bostadshus vara utrustad med ledningsinfrastruktur för laddning av elfordon.
Parkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna.
Första och andra styckena gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kraven gäller inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Förordning (2020:274).
/Rubriken träder i kraft I:2025-01-01/
20 c §
/Träder i kraft I:2025-01-01/
För att uppfylla det krav på laddning av elfordon som anges i 8 kap. 4 § första stycket 11 plan- och bygglagen
(2010:900) ska parkeringar med fler än tjugo parkeringsplatser som finns i, eller på tomten till, andra byggnader än bostadshus vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av elfordon.
Första stycket gäller dock endast byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet. Kravet ska då alltid uppfyllas.
Kravet gäller dock inte byggnader som är avsedda för totalförsvaret eller som annars är av betydelse för Sveriges säkerhet. Förordning (2020:274).
Ansökan
Ansökan om dispens ges in till Boverket. Det finns inte något krav på att ansökan om bygglov ska ha skett för att Boverket ska kunna pröva en ansökan om dispens. Det är alltså möjligt att börja med att söka dispens och först därefter ansöka om bygglov.
Förutom en beskrivning av själva projektet och dess syfte behöver ansökan ange vilka krav sökanden vill ha dispens från och hur risken för människors hälsa och säkerhet kan påverkas. Vidare bör i ansökan utvecklas vad experimentsyftet är, vad som är tänkt att visas med experimentet och hur detta kommer att utvärderas samt vilka de särskilda skälen till dispens är.
Andra regler om avsteg och anpassning av krav på byggnader
I avsnitt 1:2 BBR finns en bestämmelse som möjliggör mindre avvikelser från kraven i Boverkets byggregler, BBR. Frågan om mindre avvikelse från föreskrifterna i BBR prövas av byggnadsnämnden i bygglovet eller medges i samband med startbesked. Regeln om mindre avvikelser i BBR ger inte möjlighet att medge avvikelser från kraven i lag och förordning, till exempel från kravet på hiss i PBF.
Utgångspunkten vid ändring av en byggnad är att de krav som gäller vid uppförande av en ny byggnad även gäller vid ändring. Men vid ändring av en byggnad ska kravnivån i det enskilda fallet fastställas utifrån den enskilda byggnaden och den aktuella åtgärden. Anpassning och avsteg från de krav som gäller vid uppförande av en ny byggnad får göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhet och förbud mot förvanskning.