Riksintressen i PBL
Bestämmelserna om riksintressen kan aktualiseras vid all planläggning enligt PBL, framför allt vid översiktsplanering och detaljplanering, men också vid bygglovgivning och förhandsbesked i områden utanför detaljplan.
Översiktsplan
I översiktsplanen ska kommunen redovisa de områden av riksintresse som finns inom kommunen och hur man anser att dessa intressen kan tillgodoses. I processen sker en dialog mellan staten via länsstyrelsen och kommunen om hur riksintressena ska tillgodoses och planen tillsammans med länsstyrelsens granskningsyttrande är sedan vägledande för efterföljande beslut. Tar kommunen tydligt ställning till riksintressena i översiktsplanen skapas en förutsägbarhet och trygghet inför det fortsatta arbetet med detaljplaner och bygglov.
Detaljplan
I en detaljplan prövas lämpligheten av en föreslagen markanvändning. Kommunen ska då ta ställning till bland annat riksintressena. Riksintressena ska alltid tillgodoses i detaljplanen. Vid prövningar har riksintresset ansetts vara tillgodosett om riksintresset inte påtagligt skadas. Det är endast när två oförenliga riksintressen står mot varandra som påtaglig skada kan tillåtas.
2 §
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap.
1-8 §§ miljöbalken ska tillämpas. Lag (2014:862) .
10 §
Om ett område enligt 5-8 §§ är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde.
Beslut med stöd av första stycket får inte strida mot bestämmelserna i 4 kap.
Områdesbestämmelser
En kommun får anta områdesbestämmelser för att reglera begränsade områden som inte omfattas av en detaljplan. Ett skäl för att anta områdesbestämmelser kan vara att tillgodose ett riksintresse. I områdesbestämmelser kan grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för vissa ändamål regleras. Jämfört med en detaljplan är det dock begränsat vad som får lov att regleras i områdesbestämmelser. På motsvarande sätt som för detaljplan får områdesbestämmelser inte medföra att riksintressena påtagligt skadas.
42 §
Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus,
4. omfattningen av kraven på bygglov enligt det som anges i 9 kap. 7 och 8 §§, rivningslov enligt 9 kap. 10 § första stycket 2 och marklov enligt 9 kap. 13 §, och
5. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom sådana områden som avses i 9 kap. 13 § 1,
b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.
I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 5 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2014:900) .