På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Hållbar utveckling i PBL

Granskad: 

I PBL:s portalparagraf finns kopplingar till Brundtlandrapportens strävan om att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. De ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling stöttas av PBL:s grundläggande bestämmelser.

Förarbetena till PBL säger att ett huvudsyfte med lagen är att den till sin helhet ska sträva mot en långsiktigt hållbar utveckling och de allmänna intressena pekar på de frågor som kommunerna ska ta sig an i sin planering. Varje kommun kan som ett både planerande och genomförande organ medverka till att Sverige som helhet får en hållbar samhällsutveckling.

1 §
  I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

I proposition 2006/07:122 fanns för första gången i detta sammanhang ett resonemang om PBL och hållbar utveckling. Kopplingen till hållbar utveckling och den ekonomiska dimensionen förtydligades genom att en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens lades till i PBL:s 2 kapitel som allmänt intresse. I propositionen sades också att det främst är i de inledande kapitlen samt i paragraferna om de allmänna intressena som målsättningen om en hållbar utveckling framgår.

De allmänna intressena

2 kap. PBL innehåller de allmänna intressen och krav som ska beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse och som är utgångpunkten för vad som är lämplig mark- och vattenanvändning i ett hållbarhetsperspektiv. Portalparagrafen konkretiseras genom bestämmelserna om de allmänna intressena och de allmänna intressena kan i sin tur ges tydligare innehåll bland annat genom de nationella målen.

Bestämmelserna i 2 kap. PBL inkluderar olika miljöaspekter. Detta innefattar dels en generell strävan om en god miljökvalitet och en god livsmiljö, dels olika krav på hänsyn till mark och vattenområdenas värden och egenskaper. Dessutom finns det hänvisningar till hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken. Kapitlet innehåller också bestämmelser om en god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror och krav på att bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till människors hälsa och utformas med hänsyn till behovet av skydd mot olyckshändelser mm.

Här kan du läsa mer om allmänna intressen

I översiktsplanering är det främst PBL 2 kap. 3 § som ger stöd för arbetet:

3 §
  Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja
   1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder,
   2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper,
   3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt,
   4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och
   5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet.

Även i andra ärenden enligt denna lag ska hänsyn tas till de intressen som anges i första stycket 1-5. Lag (2013:867) .

Nationella och regionala mål

Översiktsplaneringen har en central roll i arbetet med hållbar utveckling inom fysisk planering eftersom planen ska samordnas med de nationella och regionala mål som är relevanta för kommunens hållbara utveckling. Målsättningen är att översiktsplanen ska bli ett sektorsövergripande och strategiskt instrument för kommunens långsiktiga utveckling av den fysiska planeringen. Den ska även fungera som en plattform för kommunens medverkan i bland annat den regionala utvecklingsplaneringen. Vilka mål som är relevanta att beakta måste bedömas med utgångspunkt i visionen och de utmaningar och mål som kommunen formulerat lokalt.

5 §
  Av översiktsplanen ska även följande framgå
   1. hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder,
   2. hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen,
   3. sådana områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen som avses i 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
   4. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra,
   5. om översiktsplanen avviker från en regionplan för länet, på vilket sätt den gör det och skälen för avvikelsen, och
   6. sådana områden och verksamheter som angår två eller flera kommuner eller är av regional betydelse.

Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

I propositionen till En enklare plan- och bygglag (2009/10:170) står även följande:

Exakt vilka mål, planer och program som hänsyn bör tas till bör inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen. Se Prop. 2009/10:170 (sid 177) i "Relaterad information".

Strategisk miljöbedömning

Strategisk miljöbedömning är ett verktyg som bör integreras tidigt i planprocessen. I PBL 3 kap 6b § hänvisas till miljöbalken där det finns bestämmelser om strategisk miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning av planer och program. Syftet med en strategisk miljöbedömning är att gynna den hållbara utvecklingen genom att integrera miljöaspekter i planarbetet. Bedömningen sammanställas i en miljökonsekvensbeskrivning som medföljer planen.

6 §
  Översiktsplanen ska utformas så att innebörden av den tydligt framgår.

Planen får för en viss del av kommunen redovisas med en annan detaljeringsgrad än för kommunen i övrigt. Lag (2020:76) .

6a §
  Kommunen ska i översiktsplanen redovisa planens väsentliga konsekvenser. Lag (2020:76) .

6b §
  Om en betydande miljöpåverkan kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket eller föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken, ska kommunen redovisa miljökonsekvenser i översiktsplanen på ett sätt som uppfyller kraven i 6 kap. 11, 12 och 16 §§ miljöbalken.

Om en betydande miljöpåverkan inte kan antas enligt det beslut som avses i 9 § andra stycket, ska kommunen i planen redovisa skälen för sin bedömning i den frågan. Lag (2020:76) .

12 §
  Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till
   1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap,
   2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,
   3. var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig,
   4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och
   5. allmänhetens intresse. Lag (2017:955) .

Här kan du läsa mer om strategisk miljöbedömning av översiktsplaner

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen