Anpassningar i sökandens permanentbostad

Bostadsanpassningsbidrag kan bara beviljas för att anpassa sökandens permanentbostad eller vid så kallat periodiskt boende. Bidrag lämnas inte om bostaden har beviljats efter en särskild biståndsprövning enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och tillhör någon av de kategorier som räknas upp i 6 § lagen om bostadsanpassningsbidrag. 

Bidrag bara för att anpassa sökandens permanentbostad eller vid så kallat periodiskt boende

Lag (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag 3 §

3 §
  Bostadsanpassningsbidrag lämnas till en person med funktionsnedsättning (sökande) för anpassning av dennes permanentbostad. Om bostaden hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast om anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur långvarig upplåtelsen är.

Om någon åtar sig att regelbundet under vissa perioder svara för omvårdnaden av en person med funktionsnedsättning i sin bostad och om åtagandet kan antas avse en längre tid, lämnas bidrag även för anpassning av den bostaden.

Bidrag lämnas för att anpassa sökandens permanentbostad. Bidrag kan också beviljas vid så kallat periodiskt boende. Vad som avses med sådant boende kan du läsa om på en annan sida i handboken.

Bidrag vid periodiskt boende

Permanentbostad

En permanentbostad är en bostad som är avsedd för stadigvarande boende. Bostäder som bara används korta avgränsade perioder, till exempel fritidshus, räknas inte som permanentbostäder. Men om en sökande faktiskt bor permanent i vad som ursprungligen uppförts som ett fritidshus får detta anses vara sökandens permanentbostad.

Även om en person endast tidvis kan vistas i sin permanentbostad i samband med permission från sjukhus eller någon annan institution, kan bostadsanpassningsbidrag lämnas för anpassning av den egna bostaden.

Var ska sökanden anses ha sin permanentbostad?

Sökanden ska anses ha sin permanentbostad där han eller hon rent faktiskt bor. För det mesta är det inte svårt att fastställa det. Det kan dock uppstå frågetecken, som följande två referat av kammarrättsdomar visar.  

I den första domen framförde Kammarrätten i Göteborg att folkbokföringen bör vara en avgörande utgångspunkt, i de flesta fallen, när man bedömer vilken bostad som är sökandens permanentbostad. Detta eftersom en person ska folkbokföras på den fastighet där han eller hon är att anse som bosatt. Som huvudregel gäller att en person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar eller – när byte av bostad har skett – kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila (6 och 7 §§ folkbokföringslagen [1991:481]). 

Domen refereras även på sidan som handlar om de särskilda villkoren för bidrag vid bostadsbyte. 

 De särskilda villkoren vid vanligt bostadsbyte

I den följande domen kom Kammarrätten i Sundsvall fram till att sökanden skulle anses ha sin permanentbostad där hon vistades sammanlagt cirka åtta månader om året och var folkbokförd.  

Om sökanden flyttat när domstol prövar målet

I ett mål om bostadsanpassningsbidrag hade sökanden efter förvaltningsrättens dom flyttat från den bostaden där anpassningsåtgärden utförts. Kammarrätten prövade målet ändå med motiveringen att sökanden hade haft en kostnad för den utförda åtgärden. (Kammarrätten i Göteborg, dom 2017-01-17, målnummer 2508–16.)

Bodde sökanden i ett enbostadshus eller i en lägenhet i ett tvåbostadshus?

Kammarrätten i Sundsvall har i målet som refereras nedan prövat om sökanden skulle anses bo i ett enbostadshus eller i en lägenhet på övervåningen i ett tvåbostadshus. Hur detta bedömdes hade betydelse för sökandens möjlighet att få bostadsanpassningsbidrag för att installera en stoltrapphiss till övervåningen. Om sökanden kunde anses bo i hela huset skulle bidrag inte lämnas, eftersom alla funktioner i så fall fanns på entréplanet.

En fråga om bytesbestämmelsen i 9 §

Kammarrätten kom i domen även in på en fråga som gäller de särskilda villkoren för att få bidrag när sökanden flyttat. Läs mer på sidan som handlar om dessa villkor, under sidans artikelrubrik "9 § gäller inte om sökanden bara har sålt bostaden".

De särskilda villkoren vid vanligt bostadsbyte

Bidrag för att anpassa en byggnad som saknar bygglov för bostad? 

Boverket får frågor om bostadsanpassningsbidrag kan beviljas för att anpassa en byggnad som saknar bygglov för bostad. 

Kammarrättsdom

Det finns en kammarrättsdom från 2011 där domstolen ansåg att det borde vara möjligt att bevilja bostadsanpassningsbidrag, trots att byggnaden inte överensstämde med bygglov eller planbestämmelser. Det viktiga för bidragsfrågan var att byggnaden användes som bostad. 

Bostaden

Bostaden hade en boyta på drygt 90 kvadratmeter och innehöll en mindre entré, kök med matplats, tre sovrum, toalett med dusch, vardagsrum, badrum med tvättstuga och badkar samt ett sovloft. Byggnaden hade källare/sluttningsvåning.

I strid med bygglovet och detaljplanen

Enligt kammarrätten visade bygglovshandlingar att bostaden var avsedd som   komplementbyggnad som ska vara avsedd för hobby, motion, bastu och förråd. Enligt detaljplanen fick källare/sluttningsvåning inte inredas.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten framförde att i ärenden om bostadsanpassningsbidrag avgörs bedömningen av om byggnaden används för permanent bruk utifrån det faktiska brukandet. Sökanden hade uppgett att han alltid varit folkbokförd på adressen och att byggnaden fungerat som bostad för familjen sedan 2007.

Kammarrätten ansåg att den omständigheten att husets användningsområde och boyta inte överensstämde med bygglov eller planbestämmelser kunde påverka annan reglering, till exempel bygglov, vilket dock, som domstolen påpekade, inte var föremål för kammarrättens prövning i det aktuella målet.

Kammarrätten fann att huset faktiskt användes som bostad för sökanden och att han därför kunde ansöka om och beviljas bostadsanpassningsbidrag för den bostaden. I just detta fall ansåg dock domstolen att sökanden kunde omdisponera ytorna och därför inte var berättigad till bidrag. (Kammarrätten i Göteborg, dom 2011-02-18, målnummer 540–10.)

Boverkets kommentar

Att domen är från tiden när 1992 års lag om bostadsanpassningsbidrag gällde borde, enligt Boverkets mening, inte ha någon betydelse. Eftersom Boverket tar upp denna dom i handboken först år 2025 vill vi dock nämna att det finns några förvaltningsrättsdomar som går i en annan riktning. Till exempel en dom från Förvaltningsrätten i Umeå, dom 2022-09-06, målnummer 244–22.

Inget bidrag till vissa bostäder som beviljats enligt socialtjänstlagen eller LSS

Bidrag lämnas inte om sökanden bor i en bostad som har beviljats efter en särskild biståndsprövning enligt socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och tillhör någon av de kategorier som pekas ut i 6 § lagen om bostadsanpassningsbidrag. Läs mer om detta på en annan sida. 

Inget bidrag för anpassningar i vissa bostäder som beviljats enligt socialtjänstlagen eller LSS

Inget bidrag till lokaler, sjukhus och liknande 

Lokaler, till exempel daghem och skolor, kan inte anpassas med bostadsanpassningsbidrag. Inte heller sjukhus eller andra anläggningar för sjukvård eller rehabilitering omfattas av bidraget.