På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Lärmiljöer utomhus

Granskad:

Att lära utomhus främjar lärandet på flera olika sätt. Det ger både bättre skolresultat och mer bestående kunskaper. En viktig förutsättning för att kunna bedriva undervisning utomhus är att förskolan eller skolan har tillgång till varierade och inspirerande utemiljöer både i direkt anslutning till verksamheten och i närheten av den.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola och skolmiljö ute.
Eldstäder som står på sandbädd i en gräsmatta. Bakom finns bänkar i olika höjder. Längst bak finns ett rött skjul med arbetsyta under tak.
Utekök med arbetsbänkar i lagom höjd för både barn och vuxna. I ur och skur – Myllrans förskola i Höör. Foto: Helene Bogren/Boverket.

Att tänka på vid gestaltningen

  • Satsa på gröna och varierade utemiljöer med natur och grönska som ger förutsättningar för pedagogisk verksamhet. Naturmiljöer är attraktiva både som plats för lärande och som studieobjekt i sig genom sin komplexitet och rikedom på löst material.
  • Planera in samlingsplatser av olika karaktär för både större och mindre grupper av barn och elever. Det kan vara mer påkostade utomhusklassrum, amfiteatrar, eller utomhusscener såväl som enklare samlingsplatser av stockar eller stenar i naturmiljöer.
  • Platser med skärmtak skyddar mot både stark sol och regn och förlänger på så sätt utomhussäsongen.
  • Odling på skolgården eller förskolegården behöver planeras noggrant och i dialog med verksamheten för att fungera i praktiken. (Se särskild ruta under rubriken Odling på denna sida.)
  • Om man tar tillvara och utvecklar utemiljöns förutsättningar att ta hand om dagvatten och ge andra ekosystemtjänster skapar detta stora värden för både lärande och lek. Vattnets rörelse och egenskaper lockar både små och stora barn. Se särskild ruta under rubriken Dagvatten på denna sida.)

Lärande utomhus ger mer bestående kunskaper

En sammantagen bild av forskningen visar att undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling. För elever i grundskoleåldern handlar det om positiva effekter på förbättrad inlärning så som ökad kognitiv förmåga, koncentration, arbetsminne, och studiemotivation. (Faskunger, 2018) Lärandeforskningen visar också på positiva effekter som mer bestående kunskaper av undervisning som växlar mellan inomhus- och utomhusaktiviteter. (Fägerstam, 2012)

Undervisning utomhus ger alternativa lärmiljöer som stimulerar flera av våra sinnen vilket kan vara positivt för vissa elever. Mer frisk luft och den ökade rörelse det innebär att vara utomhus är bra för både elever och personal.

Utemiljön erbjuder lärmiljöer för flera ämnen

Många ämnesområden har förutsättningar att använda utemiljön som ett pedagogiskt rum. Naturvetenskapliga ämnen som matematik, biologi och fysik eller idrott och hälsa, men även svenska, samhällsorienterande ämnen, språk, bild, slöjd kan gynnas av lärande utomhus. För pedagoger som vill använda sig av utemiljön i sin undervisning är det viktigt med en mångfald av miljöer som ger stöd för olika lärsituationer.

En grönskande gård med biotoper och naturmiljöer bidrar med ekosystemtjänster, flora och fauna att studera, och är i sig ett studieobjekt. En gård som rymmer mycket grönska och natur ger möjlighet att studera biologisk mångfald på nära håll. Teknik för alternativ energiproduktion, kompost, och odling är andra exempel på hur lärande kan flytta ut och synliggöras på gården.

Lärande utomhus kan se ut på många olika sätt. Här är en lektion i biologi. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Utformning av skolgårdar och förskolegårdar för lärande

För att pedagoger ska kunna förlägga delar av undervisningen till gården på förskola eller skola behöver utemiljön vara utformad så det är möjligt.

Väl genomtänkt disponering av utemiljöns funktioner och kvaliteter är viktigt för att skapa goda förutsättningar för flera barn- och elevgrupper att leka, utforska, lära och umgås, studera eller arbeta utomhus samtidigt. God rumslighet och kombinationer av öppna och slutna ytor gör det möjligt att hitta en lugn vrå för lärande så väl som större öppna ytor för att för spring, gruppövningar, idrott och hälsa.

En liten utomhusscen på Källans skola i Ystad kan fungera som samlingspunkt för att samla en klass eller för elever att uppträda från. Scenen är tillgänglig genom en ramp från sidan. Landskapsarkitekt: Edge. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket.

Samlingsplatser i utemiljön för undervisning och lärande av olika karaktär

För att kunna lära tillsammans och bedriva undervisning utomhus behövs platser där pedagoger och personal kan samla både större och mindre grupper av barn och elever. Samlingsplatser kan vara av olika karaktär. Mera påkostade platser, som en scen med väderskydd eller en amfiteater, kan kompletteras med enklare samlingsplatser som en cirkel av stenar eller stubbar på en naturyta. Dessa platser kan fungera som lärmiljö under delar av dagen och blir sedan platser för fri lek och vistelse under raster och efter skoltid.

Samlingsplats av enkel karaktär på Rönnowskolan i Åhus. Foto: Maria E Teder/Boverket.

Naturmiljöer och löst material berikar och ger naturkontakt

Att ha egna naturmiljöer på den egna gården eller i nära anslutning till denna, ger goda möjligheter att uppleva naturen och årstidernas växlingar på nära håll. Material i form av pinnar, vatten, löv och stenar ger undervisningsmaterial till olika ämnen som bild, matematik, svenska, slöjd, samhällskunskap och naturkunskap. 

Skärmtak skyddar mot regn och stark sol samt förlänger säsongen

Med ett skärmtak kan utesäsongen förlängas avsevärt. Skärmtaket skyddar såväl mot nederbörd som mot sol. I den trygga zonen nära byggnaden är ett skärmtak till särskilt stor nytta. Uteverkstäder, uteateljéer och utesovplatser blir mer användbara för pedagogisk verksamhet om de är skyddade för regn och stark sol.

Uteklassrum med skärmtak i form av en pergola som skyddar från alltför mycket UV-strålning på Kulparkskolan i Lund. Arkitekt: A-plan arkitektkontor. Landskapsarkitekt: Jungmark Landskapsarkitekt Foto: Lena Jungmark.

Odling behöver planeras väl för att fungera

Odlingsmöjligheter på gården kan anordnas i pedagogiskt syfte, men också med tanke på att ge barn en stärkt förståelse av sin omvärld. Det ger också möjlighet att påverka och arbeta med något konkret tillsammans med vuxna. Hur jord, näring, vatten och sol är förutsättningar för allt växande och för matproduktionen är grundläggande kunskap. Att få följa detta på nära håll och smaka av skörden är värdefullt.

Att tänka på vid odling på skolgård eller förskolegård

  • Planera för att odlingsintresset hos personalen varierar. Permanenta odlingslådor behöver planeras så att de kan användas även på andra sätt, exempelvis som sand- eller experimentlådor.
  • Upphöjda odlingslådor skyddar från spring och bollar. Olika höjd på odlingslådorna ökar tillgängligheten för exempelvis rullstolsburna.
  • Växthus behöver placeras på skyddad plats för bollar och springlekar.
  • Odlingsytor och växthus kan med fördel placeras med insyn från omgivande bostäder eller gångstråk för minskad risk för skadegörelse.
  • Finns det en atriumgård i byggnaden är detta en bra plats för odling och växthus. Det ger både ett varmt odlingsklimat och skydd.
  • Vattenutkastare i närheten av odlingen är viktigt för att underlätta vattning.
  • Fritidsverksamheten har en viktig roll i att sköta om odlingarna under sommaren.
Odlingar på förskolan Tåget i Lund. Landskapsarkitekt: Lena Jungmark Foto: Lena Jungmark/Boverket

Integrera och ta tillvara dagvatten

Lokalt omhändertagande av dagvatten kan ordnas på ett sådant sätt att det kan användas i undervisningen. Öppna stensatta rännor blir spännande när det regnar. Tillsammans med vegetation kan dagvatten ge de byggstenar som behövs för en biotop. Fördröjning av vattnet på vägen eller innan det infiltreras kan ge tillfälle till lek och experiment. Slussar, pumpar, kopplingar och brunnar som kan öppnas och stängas ger barnen möjlighet att undersöka och göra erfarenheter av vatten i många former.

Att tänka på vid öppen dagvattenhanering:

  • Vid utformning av en gård där dagvattnet tas omhand lokalt krävs samordning tidigt i processen. Såväl arkitekt som VA-konsult är direkt berörda eftersom vattenmängd, höjdsättningen av byggnad, befintlig sparad vegetation, markens beskaffenhet och förmåga att ta emot vatten och utemiljöns höjdsättning hänger intimt samman. Kan dessa förutsättningar och aspekter klargöras i ett tidigt skede är chansen större att lyckas med intentionen att dagvattnet ska bli till såväl nytta som glädje i barnens miljö.
  • Med tanke på vilket intresse de flesta barn har för vatten behöver recipienten för dagvattnet utformas på ett slitagetåligt och samtidigt säkert sätt.
Dagvatten från tak och hårdgjorda markytor kan samlas upp i en försänkning i marken med intilliggande terrasser för lek och samling som på Kulparkskolan i Lund. Landskapsarkitekt: Jungmark Landskapsarkitekt. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Öppen dagvattenhantering bör utformas så att risken för olyckor minimeras. I Boverkets byggregler BBR, finns regler om skydd mot olyckor på tomter.

8:952 Dammar, fasta brunnar och fasta behållare

Dammar, fasta brunnar och fasta behållare som inte är slutna och där vatten eller annan vätska förvaras, ska ha skydd som begränsar risken för personskador till följd av fall i vattnet eller vätskan.

Allmänt råd

Skyddet mot barnolycksfall är särskilt viktigt. Exempel på utformning som minskar risken för barnolycksfall är flacka stränder eller ett minst 0,9 meter högt staket som barn inte kan krypa under eller klättra över. Grindar i staketet bör inte kunna öppnas av barn. (BFS 2014:3).

Lock och galler på brunnar ska ha betryggande hållfasthet. Utformningen ska begränsa risken för barnolycksfall.

Allmänt råd

Brunnslock bör ha en låsanordning, som inte kan öppnas av barn.

Försänkning vid stuprör och en öppen dagvattenränna med slussar för att reglera vattnet på Iduns förskola i Malmö. Landskapsarkitekt: SWECO architects. Foto: Werner Nystrand.
Referenser

Faskunger. J. (2018). Klassrum med himlen som tak. En kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. Skrifter från Forum för ämnesdidaktik vid Linköpings universitet nr 10.

Fägerstam, E. (2012). Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning. Doktorsavhandling. Linköping: Linköpings universitet.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen