Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Kartlägg risker i regionplanering

Granskad:

På regionplanenivå är det naturligt att kartläggning görs på övergripande nivå. Frågor som kan vara aktuella i regionplan i arbetet med riskhantering är frågor och ställningstaganden som berör flera kommuner i regionen. Dessa kan med fördel samordnas i en regionplan.

Riskfrågor som kan vara aktuella i regionplan

Risker kopplade till naturhändelser eller risker som beror på tekniska olyckor kan orsaka stora konsekvenser. Det är därför bra om regionplanen belyser de områden som är särskilt utsatta. Detta kan sedan ligga till grund för regionens strategi för riskhantering i översiktsplanen med tillhörande principer för markanvändning.

Ett område som också är lämpligt att utreda är trafikflöden. Verksamheter, som exempelvis Sevesoverksamhet, kan föra med sig transporter av farligt gods. Det är därför bra om godsflöden behandlas i regionens strategi för riskhantering så att det kan skapas långsiktighet och robusthet i planeringen. Det innebär i sin tur att en analys av godsflöden behöver göras, framför allt farligt gods, i regionen inklusive målpunkter.

Riskkartläggning kan du läsa mer om under  Strategi för riskhantering inför planläggning eller beredning av beslut enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

Riskkartläggning

Exempel på riskobjekt, riskområden och skyddsvärda intressen i regionplan

Exempel på riskobjekt, riskområden och skyddsvärda intressen som kan beröra flera kommuner och som är lämpliga att kartlägga är

  • större riskobjekt
  •  trafikleder och farligt godsleder
  • större miljöstörande verksamhet som till exempel Sevesoverksamhet
  • områden med risk för ras, skred, erosion eller översvämning
  • vattenförsörjning och vattenförekomster
  • större vattendrag och deras avrinningsområden
  • hantering av dagvatten i ett avrinningsområde
  • större reningsverk
  • regional energiförsörjning
  • regional kollektivtrafik
  • regionala besöksmål
  • större handelsområden
  • etablering av större arbetsplatser
  • planerade bebyggelsestråk
  • vårdcentraler, sjukhus.

Frågor som kan ha en regional omfattning och ingå i en regional fysisk planering kan du läsa mer om på sidan Regional fysisk planering.

Regional fysisk planering

Underlag till kartläggning av risker i regionplan

För vissa underlag är det reglerat i PBL att regionplanen ska redogöra för hur hänsyn har tagits till dem och hur planen har samordnats med dem. Det gäller

  • den regionala utvecklingsstrategin
  • länsplanen för regional transportinfrastruktur
  • trafikförsörjningsprogram
  • kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning
  • nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet.

3 §
  Av regionplanen ska det framgå
   1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt
2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt
5 kap. miljöbalken har följts,
   2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
   3. hur planen är avsedd att genomföras.

Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.

Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

Enligt PBL ska bland annat bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet främjas vid planläggning. Det gäller även för regionplanering. Därför är kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, BFL, ett relevant underlag. I dessa ska kommunen redogöra för

  • kommunens mål för bostadsbyggande
  • utveckling av bostadsbeståndet
  • kommunens planerade insatser för att nå målen, vilka åtgärder som behövs
  • hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Planering för bostadsförsörjning - en handbok från Boverket

Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (på Sveriges Riksdags webbplats)

Om regionplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska regionen redovisa miljökonsekvenserna i planen. Denna miljökonsekvensbeskrivning är ett viktigt underlag för riskhantering i regionplanering. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen kan med fördel utföras parallellt med arbetet med riskhantering.

3 §
  Av regionplanen ska det framgå
   1. hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt
2 kap., hur riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt
5 kap. miljöbalken har följts,
   2. hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transportinfrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och
   3. hur planen är avsedd att genomföras.

Planen ska även ha det innehåll som följer av 3 kap. 6 b §. Vid tillämpningen ska det som sägs där om översiktsplan i stället gälla regionplan och det som sägs om kommunen gälla regionen.

Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen. Lag (2020:76) .

11 §
  Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla
   1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
   2. en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd,
   3. uppgifter om
      a) miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs,
      b) miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
      c) befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och
      d) hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn,
   4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra,
   5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,
   6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
   7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
   8. en icke-teknisk sammanfattning av 1-7. Lag (2017:955) .

12 §
  Miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till
   1. bedömningsmetoder och aktuell kunskap,
   2. planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,
   3. var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig,
   4. att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder, och
   5. allmänhetens intresse. Lag (2017:955) .

16 §
  I ett beslut att anta en plan eller ett program som omfattas av kravet på strategisk miljöbedömning eller i en särskild handling i anslutning till beslutet ska det finnas en redovisning av
   1. hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,
   2. hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter,
   3. skälen för att planen eller programmet har antagits i stället för de alternativ som övervägts, och
   4. vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Lag (2017:955) .

Riskhantering och strategisk miljöbedömning kan du läsa mer om på sidan Riskfrågor i strategisk miljöbedömning.

Riskfrågor i strategisk miljöbedömning

Annan regional planering kan vara underlag till regionplan enligt PBL

En del regional planläggning för till exempel infrastruktur, krisberedskap och åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen, utförs av statliga myndigheter.

Den regionala planeringen som finns idag har främst knutits till regionernas och kommunernas gemensamma utvecklingsansvar och förvaltning av statliga medel för att främja regional tillväxt.

På regional nivå bedriver regionerna en omfattande planering inom sina traditionella ansvarsområden, såsom hälso- och sjukvård, kultur och kollektivtrafik.

Förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete (på Sveriges riksdags webbplats)

Alla regioner har ett ansvar för utveckling och tillväxtarbete, regional utvecklingsplanering, något som regleras i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar och förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete.

I korthet innebär ansvaret att regionerna ska

  • arbeta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet
  • samordna insatser för att genomföra denna strategi
  • besluta om hur medel för regionalt tillväxtarbete ska användas
  • följa upp, utvärdera och redovisa resultaten av tillväxtarbetet till regeringen
  • utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram
  • upprätta och fastställa länsplaner för transportinfrastruktur.

Utöver dessa nya ansvarsområden ansvarar regioner också för de uppgifter som landstingen tidigare ansvarade för, bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kulturfrågor.

Ansvarsområdena ovan kan ses som kärnan i det regionala utvecklingsansvaret och det som staten ålägger regionerna att utföra. Samtidigt har regionerna, i egenskap av direktvalt självstyrande organ, möjlighet att ta egna initiativ som känns angelägna ur ett regionalt perspektiv. Regionerna har alltså mer initiativrätt än vad länsstyrelserna hade när de hade utvecklingsansvaret.

Utvecklingsansvaret omfattar inte bara regionens egen verksamhet. Till skillnad från hälso-och sjukvården där regionens egen verksamhet står för merparten av verksamheten. Det regionala utvecklingsansvaret är dock kopplat till regionens geografi, det vill säga samtliga intressenter inom länets gränser som alla kan bidra till länets utveckling, exempelvis

  • invånare
  • ideell sektor
  • kommuner
  • statliga myndigheter
  • universitet eller högskola
  • näringsliv.

Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar (på Sveriges riksdags webbplats)

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har tagit fram information om det regionala utvecklingsansvaret.

Regionalt utvecklingsansvar (på Sveriges kommuners och regioners, SKR, webbplats)

I Sverige bedrivs även andra former av regional planering som inte regleras i PBL eller förordningen om regionalt tillväxtarbete. Även dessa kan vara bra underlag till riskhantering i planläggning enligt PBL. Exempelvis

  • katastrofmedicinsk beredskapsplan enligt hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
  • regional klimatanpassningsplan enligt förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete
  • program för räddningstjänsten enligt lagen (2003:778) om olyckor
  • regional risk- och sårbarhetsanalys enligt lagen 2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
  • länsplaner för regional transportinfrastruktur enligt lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.

Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (på Sveriges riksdags webbplats)

Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2003:778) om olyckor (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag 2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (på Sveriges riksdags webbplats)

Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar (på Sveriges riksdags webbplats)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen