Exempel - krav vid ändring
Följande exempel har tagits fram av Boverket som ett stöd för hur man kan resonera vid olika ändringssituationer. Syftet är framförallt att tydliggöra vilka delar man kan ställa krav på och vilka krav som då kan ställas.
Enbart åtgärda viss funktion eller tekniskt system – inte ombyggnad
Stambyte inklusive nya tätskikt och inredning
Enbart stambyten kan inte anses medföra att hela bostaden eller lokalen påtagligt förnyas även om åtgärden innefattar en totalrenovering av till exempel badrummen. Krav kan då enbart ställas på de ändrade delarna. Så kan till exempel krav ställas på att de nya stammarna placeras i sådana lägen att det medger en ur tillgänglighetssynpunkt bättre placering av fast inredning i badrummen. Medför en förändrad dragning höga merkostnader och eller negativa konsekvenser för underliggande lägenheter, så kan det vara skäl för att inte ställa krav på en förändrad dragning. Innefattar åtgärden borttagning av större delen av badrumsgolvet, så kan det vara rimligt att ställa krav på att tillgängligheten förbättras genom att badrumsgolvets nivå anpassas till angränsande golv, om det är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Sker endast ett begränsat ingrepp i golven, kan inte golven i sin helhet anses vara ändrad del.
Tillgänglighetskraven vid ändring
Tillgänglighetsanpassning i ett flerbostadshus
I syfte att öka andelen tillgängliga lägenheter genomför ett bostadsbolag tillgänglighetsåtgärder på bottenvåningen i ett flerbostadshus. Man tar bort nivåskillnader i entrén och installerar trapphiss och dörröppnare. I lägenheterna tas nivåskillnader bort och toalettdörrar breddas.
I förhållande till byggnadens värde kan åtgärden knappast betecknas som ekonomiskt betydande. Med byggnadens värde menas då vad det hade kostat att uppföra en byggnad av motsvarande storlek och karaktär, inte byggnadens marknadsmässiga värde. Åtgärden utgör då ingen ombyggnad. Omfattningen av byggnadsåtgärder och ingrepp i byggnaden är begränsade, vilket även det medför att åtgärden inte kan betecknas som en ombyggnad. Krav kan endast ställas på de planerade åtgärderna.
Tillgänglighetskraven vid ändring
Mycket omfattande underhåll kan bli ombyggnad
Stomrent
En byggnad som till exempel har varit kallställd under en längre period eller drabbats av en omfattande vattenskada rensas på alla icke bärande ytter- och innerväggar samtidigt som merparten av de tekniska installationerna byts ut. Byggnadsåtgärdernas omfattning i kombination med utbytet av tekniska installationer gör att åtgärderna bör kunna betraktas som ombyggnad. Då det finns få befintliga förhållanden, utöver stommen, att ta hänsyn till så är utrymmet att modifiera de krav som gäller för nya byggnader mycket begränsat. Om det krävs för att tillgodose tillgänglighetskraven kan ingrepp i den bärande stommen krävas även om det inte var planerat.
Ombyggnad
Tillgänglighetskraven vid ändring
Inredning av vindar
Inredning av enstaka vindslägenheter
Inredning av enstaka lägenheter på en del av vinden i ett större flerbostadshus kan knappast betecknas som ombyggnad då åtgärden inte omfattar en betydande del av byggnaden. Krav kan dock ställas på den nya lägenheten. Utgångspunkten är då att den nya bostaden ska uppfylla samtliga de tekniska egenskapskraven inklusive tillgänglighet hela vägen utifrån ända in i bostaden, möjlighet till utrymning och tillgång till bostadskomplement. Även om kraven enbart ställs på den nya bostaden, så kan de alltså medföra förändringar i den resterande delen av byggnaden. I vilken mån det finns möjlighet att anpassa och göra avsteg från kraven, får diskuteras i det enskilda fallet.
Avser åtgärden inredning av bostäder om högst 35 kvadratmeter så får avsteg alltid göras från tillgänglighetskravet.
Tillgänglighetskraven vid ändring
Inredning av hela vinden
Om hela råvinden i en byggnad inreds till bostäder, så utgör det en påtaglig förnyelse av vinden. För att åtgärden ska kunna betraktas som en ombyggnad krävs det då att vinden kan anses utgöra en betydande och avgränsbar del av byggnaden. Vid en bedömning av om åtgärden ska anses vara en ombyggnad eller inte kan det därför vara av betydelse hur många våningar byggnaden har och om inredningen av vinden kombineras med andra åtgärder i byggnaden eller inte.
Om den planerade åtgärden inte alls berör de befintliga bostäderna i byggnaden, bör kraven, med hänsyn till ändringens omfattning, främst ställas på de nytillkommande lägenheterna. Kombineras vindsinredningen med ett antal andra åtgärder så får det utifrån de planerade åtgärderna avgöras vilka krav som kan ställas.
Avser åtgärden inredning av bostäder om högst 35 kvadratmeter så får avsteg alltid göras från tillgänglighetskravet.
Om det är lägenheterna på översta våningen som utökas upp på vinden så att det blir bostäder i två plan kan det vara skäligt att ställa krav på att de förses med tillgängliga badrum på nedre planet om åtgärden innebär att de får en påtagligt förändrad planlösning.
Tillbyggnad
Bostaden i ett enbostadshus förses med ett nytt våningsplan, stor ändring i befintlig planlösning
Ett enbostadshus i ett plan byggs på med ytterligare en våning som förbinds med den befintliga bostaden med en ny trappa. Det innebär att bostadsarean fördubblas. Fönster och fasader förnyas. Storleken på byggnadsåtgärden kombinerat med den påtagligt förändrade planlösningen gör att åtgärden kan betecknas som en ombyggnad. Krav kan då ställas på att till exempel bottenvåningen förses med en tillgänglig toalett. Då åtgärderna även innefattar ingrepp i klimatskärmen är det också rimligt att man ställer krav på byggnadens energiprestanda.