På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Inkluderande lek- och lärmiljöer

Granskad:

Varje barn och elev ska mötas med höga förväntningar och få utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. När förskole- och skolmiljöer gestaltas är universell utformning därför en viktig utgångspunkt. En inkluderande miljö är bra för alla som vistas i förskolans och skolans lokaler.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola, skolmiljö inne och skolmiljö ute.
Universell utformning av en entré på Landamäreskolan i Göteborg. Arkitekt: Wahlström och Steijner Arkitekter AB. Landskapsarkitekt: Landskapsgruppen. Foto: Lena Jungmark/Boverket

Att tänka på vid gestaltningen

  • Underlätta orienteringen i förskole- och skolmiljön med tydliga ledstråk, kontraster, färgmarkering och symbolskyltar.
  • Använd golv- och markbeläggning som är fast, jämn, utan springor och inte innebär risk för att halka. Undvik trösklar och kanter.
  • För att undvika bländning kan ljus avskärmas med hjälp av persienner, markiser eller gardiner.
  • En förbättrad ljudmiljö kan skapas med vinklade undertak, akustikdämpade väggar, golv och tak samt textilier som gardiner, mattor och stoppade möbler.

För att skapa mervärde

  • Genom att utgå från universell utformning minskar behovet av att göra anpassningar i efterhand.

Utgå från universell utformning

Sedan år 2009 gäller FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige, (SÖ 2008: 26). Den beskriver vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av mänskliga rättigheter. Barns möjligheter till utveckling och lärande påverkas av hur tillgänglig förskolan och skolans fysiska miljö är såväl inomhus som utomhus.

År 2015 blev bristande tillgänglighet en ny form av diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567). Det betyder att barn och elever med funktionsnedsättning missgynnas om förskolan och skolan inte vidtar skäliga åtgärder för att barnet/eleven ska komma i en jämförbar situation med dem utan funktionsnedsättning.

Universell utformning är en viktig utgångspunkt när förskole- och skollokaler utformas, så att barn, elever, pedagoger och övrig skolpersonal med funktionsnedsättning kan vara delaktiga på samma villkor som alla andra. Universell utformning innebär att nya produkter, miljöer, program och tjänster utformas för att de ska kunna användas av så många som möjligt, utan behov av anpassning i efterhand. Det handlar således om att göra rätt från början.

Inkluderande lek- och lärmiljöer kan innebära att det stöd som riktas till ett enskilt barn eller elev blir tillgängligt även för övriga.

Förskolan

Enligt 8 kap. 9 § skollagen (2010:800) ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska rektorn se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. 

För barn med tydlig diagnos eller funktionsnedsättning finns ofta stödsystem, där regionens resurser tas i anspråk och för arbetet med dessa barn kan också Specialpedagogiska skolmyndigheten ge stöd. Barn med funktionsnedsättning utan tydlig diagnos innebär större utmaningar för personalen. Dit hör barn med koncentrationssvårigheter, svårigheter inom autismspektrat och med tal- och språksvårigheter. Studier visar att barn med funktionsnedsättning kan ibland hamna vid sidan om i lekar och barngrupper. Detta kan bero på att deras kommunikation och gensvar upplevs som främmande av de andra barnen. Det är viktigt att se vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i lekmiljön. Interaktionen mellan barnen är avgörande för inkluderingen av barn i förskolan. (Skolverket, 2015)

Skolan

Det är viktigt att skolan tillhandahåller lärmiljöer som gör det möjligt för varje elev att utvecklas så långt som möjligt oavsett om hen är i behov av särskilda utmaningar, extra anpassning eller särskilt stöd för att klara kunskapskraven.

I Sveriges kommuner och regioners rapport Olika är normen - att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan, definieras inkluderande lärmiljöer så här:

  • Skolan möter varje individ utifrån dess behov och anpassar sig efter eleverna – inte tvärtom.
  • Alla elever känner att de är delaktiga i ett sammanhang och att de får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
  • Elevernas olikheter är en tillgång i undervisningen och för lärandet.
  • Skolan erbjuder olika lärmiljöer för olika behov hos olika elever.
  • Inkluderande lärmiljöer främjar alla elevers utveckling såväl socialt som kunskapsmässigt.

Läs mer om detta i rapporten ”Olika är normen – att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan” under rubriken Relaterad information.

 

Övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i 8 kap. 1 §, 4 § och 9 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, samt i 3 kap. 4 och 18 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Kraven gäller när man bygger nytt eller ändrar en byggnad, inklusive ändrad användning. Byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med rörelse- eller orienteringsnedsättningar. Om det behövs för att en byggnad ska vara tillgänglig ska byggnaden vara försedd med hiss eller annan lyftanordning. Tomter ska ordnas så att personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk eller på annat sätt använda tomten.  

I Boverkets byggregler, BBR, finns tillämpningsföreskrifter till lagens och förordningens krav på byggnader och tomter. De flesta reglerna om tillgänglighet finns i avsnitt 3, men det finns också regler i avsnitt 8.

För sådana lokaler på en skola dit allmänheten har tillträde, gäller ett krav på att åtgärda hinder mot tillgänglighet som är enkelt avhjälpta. Sådana publika lokaler kan vara till exempel aulor, receptioner, salar dit allmänheten bjuds in eller lokaler som hyrs ut. Läs mer om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder på PBL kunskapsbanken under rubriken Relaterad information.

Krav på tillgänglighet på arbetsplatsens utformning finns också i arbetsmiljölagen (1977:1160), arbetsplatsförordningen (1977:1166) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns även krav som är tillämpliga på arbetsplatser i befintliga byggnader utan att några ändringar görs i byggnaden.

20 § När 1. ett nytt byggnadsverk för arbetsplatser, eller 2. en ombyggnad av arbetsplatser, projekteras, ska arbetsplatserna utformas på ett sådant sätt att de blir så tillgängliga att så många som möjligt kan använda dem på lika villkor, även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och personer med allergier. Om arbetets art kräver en viss funktionsförmåga, undantas den aktuella arbetsplatsen från kravet i första stycket vad gäller tillgänglighet för just denna funktionsförmåga. Undantaget gäller enbart den del av lokalen där den aktuella funktionsförmågan behövs för att arbete ska kunna utföras.

21 § När ett byggnadsverk som ska innehålla tillgängliga arbetsplatser ska projekteras för ny- eller ombyggnad, ska

  1. det dimensioneras för personer som använder en mindre utomhusrullstol,alltså en eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning,
  2. sambanden mellan olika delar, eller rum, på arbetsplatsen underlätta förarbetstagarna att hitta och få en överblick,
  3. det finnas tillfälliga utrymningsplatser, om inte utrymningsvägarna ärtillgängliga hela vägen till en säker plats,
  4. utrymningsvägarna vara tillgängliga hela vägen till en säker plats, ellertill tillfälliga utrymningsplatser,
  5. tillfälliga utrymningsplatser ha tvåvägs kommunikationssystem, och
  6. minst en toalett på varje våningsplan vara tillgänglig.

23 § En befintlig arbetsplats ska vara tillgänglig för de arbetstagare som behöver använda den. Bedömningen av vilka utrymmen som ska vara tillgängliga för att arbetstagarna ska kunna utföra sitt arbete ska göras av arbetsgivaren i samråd med de berörda arbetstagarna. Om det finns ett personalutrymme där all personal ska mötas, ska det vara tillgängligt.

Läs mer om lagstiftningen under rubriken Lagar, andra regler och politiska mål i denna vägledning.

Förskolans och skolans utemiljö

Förskole- och skolgården kan utformas med platser, som erbjuder paus och återhämtning. Tydliga rum med ”väggar” av till exempel buskar och staket avgränsar sinnesintryck och möjliggör lugna stunder i leken, vilket också kan underlätta samspelet med andra barn. Olika aktivitetsytor, entréer och byggnader på gården kan med fördel bindas samman med logiska gångvägar för att underlätta orienteringen. Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Markbeläggningen på gångytor ska vara fast, jämn och halkfri. (BBR 3:1221) Växter som kan innebära problem med allergi bör inte planteras. Läs mer om förskole-och skolgården i under rubriken Utemiljöns funktioner och struktur i denna vägledning.

Grönt rum med ”väggar” av buskar på Björkhagens förskola i Malmö. Denna vildare zon av utemiljön möjliggör spännande lek och fysisk aktivitet för alla tack vare sin jämna markbeläggning. Landskapsarkitekt: Studio Sueca. Foto: Werner Nystrand.

Förskole- och skolbyggnaden

Entré- och kommunikationsutrymmen

Entré- och kommunikationsutrymmen så som korridorer ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Entré- och kommunikationsutrymmen ska ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol och utformas så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp.

Entré- och kommunikationsutrymmen ska där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa. (BBR 3:142)

Huvudentrén kan utformas så att det tydligt framgår att den är huvudentrén. Dörrar ska lätt kunna öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Tunga dörrar och dörrar med dörrstängare bör förses med dörröppnare. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga. (BBR 3:143)

Visuell miljö

Färgsättning, ljussättning, material och skyltar kan visuellt samverka till att bidra till god orienterbarhet. En enkel och logisk planlösning underlättar den intuitiva förståelsen för byggnaden.

Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon ska vara lätta att upptäcka och hitta fram till även för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrast mot omgivningen kan åstadkommas med avvikande material och ljushet. (BBR 3:1423)

På Brogårdaskolan i Bjuv är dörröppnaren markerad med en kontrasterande mörkhet. Arkitekt: Codesign. Foto: Maureen Smith/Boverket

Belysning i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att det går att röra sig säkert. I allmänt råd anges att den fasta belysningen inte bör vara bländande. (BBR 3:1424) Ljus kan avskärmas med hjälp av persienner, markiser eller gardiner.

Läs mer under rubriken Ljuskvalitet i denna vägledning.

Med genomtänkt ljussättning på Nyköpings högstadium underlättas orienteringen samtidigt som tryggheten ökar. Arkitekt: Carlstedt. Foto: Gunilla Fagerström/Boverket

Skyltning

Enligt BBR 3:1423 ska viktiga målpunkter i byggnaden liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon, vara lätta att upptäcka. För att underlätta orientering kan en taktil karta kan vara ett stöd men också talande skyltar och andra vägvisningssystem. Taktila symboler utanför varje lekrum eller klassrum ger vägledning om rummets funktion. Tänk också på att använda tydlig kontrast mellan skylt och bakgrund.

Exempel från Brogårdaskolan i Bjuv som visar tydlig skyltning med kontrasterande färg mellan budskap och vägg. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket.

Information i form av text kan med fördel kompletteras med visuell information så som symboler eller rörliga display-skyltar.

Ljudmiljö

Ljudmiljön påverkas av antalet personer i rummet, hur aktiviteterna organiseras och av lokalens akustiska förutsättningar. Ljudet blir svagare när det finns andra störande bakgrundsljud. Genom att dämpa bakgrundsljud och förbättra rumsakustiken går det lättare att uppfatta vad som sägs och det blir lättare att koncentrera sig. Dessutom ökar trivseln i rummet. Tillsammans med vinklade undertak, akustikdämpande väggar, golv och tak samt textilier som gardiner, mattor och stoppade möbler kan en dämpad ljudmiljö skapas. Klassrummet kan kompletteras med ett extra rum eller yta, där eleverna kan återhämta sig i lugn och harmonisk miljö. För en del elever fungerar det bra att lyssna på musik i hörlurar och på så sätt stänga ute buller och ljud som stör.

I BBR 3:145 ställs krav på att ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfarbarhet och god orienterbarhet i bland annat samlingssalar. Läs mer om detta under rubriken Ljudmiljö i denna vägledning.

På Brogårdaskolan i Bjuv har ljudmiljön dämpats med hjälp av vinklade undertak, akustikdämpande väggar, golv och tak samt textilier som gardiner, mattor och stoppade möbler. Arkitekt: Codesign. Foto: Angelica Åkerman/Boverket

Inredning

När det gäller inredning i förskolan och i klassrummet är det betydelsefullt med höj- och sänkbara stolar, så att barnet, eleven kan sitta vid både låga och höga bord. Det är också viktigt att utrymme finns för förvaring av barnets och elevens hjälpmedel när det inte används. Det underlättar också för barnet och eleven att hitta lek- och förbrukningsmaterial på bestämda platser. Det är viktigt med lättstädade utrymmen, dels av ergonomiska skäl, dels för att minska allergier.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2020:1) om arbetsplatsens utformning anger att vid nybyggnad/ombyggnad ska minst en toalett på varje våningsplan vara tillgänglig.

Metodstöd

Nedan presenteras två metodstöd för att skapa inkluderande lek- och lärmiljöer framtagna av Myndigheten för delaktighet respektive Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Funktionssimulatorn

Myndigheten för delaktighet har tagit fram en funktionssimulator som visar bland annat hur en elev med hörselnedsättning och kognitiv funktionsnedsättning kan uppleva klassrumsmiljön. Läs mer om funktionssimulatorn under rubriken Relaterad information. (Myndigheten för delaktighet)

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Värderingsverktyget är en handledning framtagen av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Handledningen vill bidra till att förskolor och skolor uppnår de nationella målen och har som syfte att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till. Bland annat kan materialet användas för verksamhetsbeskrivning vid ny- eller ombyggnation.

SPSM särskiljer fyra aspekter av tillgänglighet: fysisk miljö, social miljö, pedagogisk miljö och förutsättningar för lärande. Fysisk miljö innebär att byggnader ska vara tillgängliga och användbara för alla och att färger, former och material väljs på ett sätt som främjar en tillgänglig miljö. Värderingsverktyget består av tre delar: en kartläggning, en handledning för kartläggningen och en mall för att skapa en handlingsplan. Läs mer om Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning under relaterad information. (SPSM, 2020).

Referenser

Svensson E, Bygg ikapp – för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, Svensk Byggtjänst, 2015.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen