Cirkulära byggnader
En del i de nationella och globala hållbarhetsmålen är att minska uttaget av naturresurser, samt minska den klimat- och miljöpåverkan som uppstår till följd av det. Senast år 2025 ska minst 70 procent av bygg- och rivningsavfall återvinnas eller förberedas för återanvändning. Det är ett av Sveriges miljömål. Omställning till en mer cirkulär ekonomi, där resurser används effektivt i giftfria kretslopp, är en viktig del i det.
Bevara byggnaderna i första hand
Även om ”cirkulär ekonomi” är ett relativt nytt uttryck, är mycket av det som ingår inte något nytt. För att använda resurserna mer effektivt är det minst lika viktigt att förvalta de befintliga byggnaderna som att återföra resurser, som uppstår vid rivning och ombyggnad, tillbaka in i ekonomin. Omställningen till en mer cirkulär ekonomi innebär alltså i första hand att minska rivningen av befintliga byggnader.
Om en byggnad ska rivas, bör så många byggprodukter och så mycket byggmaterial som möjligt återbrukas eller materialåtervinnas, i stället för att förbrännas eller deponeras. Även vid renovering av befintliga byggnader gäller det att behålla det som fortsatt kan brukas.
Vid nybyggnad eller renovering bör man undersöka möjligheterna att använda begagnade byggprodukter. Det förutsätter givetvis att det finns återbrukbara produkter tillgängliga från ombyggnader eller rivningar.
Utrivet byggmaterial som inte lämpar sig för återbruk bör materialåtervinnas. Material som inte är lämpliga att återvinna kan behöva förbrännas eller deponeras. Det gäller exempelvis material som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen som ska fasas ut.
Avfallstrappans principer behöver dock alltid bedömas i sitt sammanhang. Företag behöver ha möjlighet att ta vara på de förädlingsvärden som finns i byggnader och i byggprodukter. Det kan vara lämpligt att riva en byggnad för att den är dåligt byggd eller av annan anledning inte uppfyller samhällets behov. Vissa byggprodukter kanske bättre lämpar sig för materialåtervinning än återbruk.
Du kan läsa mer om återbruk och avfallstrappans olika steg på sidan Återbruk.
Ha ett livscykelperspektiv redan från första början
Byggsektorn kan beskrivas som bred, fragmenterad och ofta bestående av komplexa leverantörskedjor. Mängden material och produkter som ingår i byggnader är många och varierande. Det är också så att olika byggprojekt kan ha väldigt olika förutsättningar.
En viktig framgångsfaktor för att bygga cirkulärt är att redan tidigt i processen tänka cirkulärt. Redan under planering och uppförande krävs att man planerar för byggnadens hela livscykel, för att ge goda förutsättningar för bevarande, återbruk och återvinning. Samma sak inför att en befintlig byggnad ska rivas eller byggas om.
Nedan följer några exempel på vad som kan övervägas i olika skeden av en byggnads livscykel, för att bidra till en mer cirkulär ekonomi.
I idéskedet kan det exempelvis innebära att
- grundligt utreda om den nya byggnaden faktiskt behövs, och vilken storlek och vilka användningsområden det finns behov av
- utforma byggnaden så att den kan användas länge
- utforma byggnaden så att den kan användas även för andra ändamål, eller så att den kan ändras om användarnas behov ändras i framtiden
- utforma byggnaden på ett sätt som minimerar mängden material vid byggande, renovering och underhåll
- utforma byggnaden så att den kan demonteras i framtiden för att underlätta återbruk
- tidigt inventera återbruksmarknaden om vilka återbruksprodukter som finns tillgängliga.
I projekteringsskedet kan det exempelvis innebära att
- optimera logistiken till och från byggarbetsplatsen för att minska materialspillet
- påbörja en tydlig loggbok och tydliga handlingar om byggnaden
- välja produkter med rätt livslängd, så att underhållet kan optimeras och utföras utan att behöva förstöra andra produkter med längre livslängd.
I byggskedet kan det exempelvis innebära att
- använda återbrukade byggprodukter och se till att överblivna byggprodukter som köpts in kommer till användning någon annanstans
- montera ihop byggnadsdelar på ett sådant sätt att de i framtiden kan monteras ned
- samla in, sortera och omhänderta materialsvinn på och kring byggplatsen
- använda metoder som minskar svinn och gynnar återvinning.
Under förvaltningsskedet kan det exempelvis innebära att
- upprätta en underhållsplan
- ändra byggnadens användning om användarnas behov ändras, i stället för att riva
- underhålla och renovera byggnaden varsamt
- reparera eller bara byta ut delar av byggnaden
- underhålla byggnaden enligt plan.
I slutskedet kan det exempelvis innebära att
- byggnaden rivs selektivt
- stommen bevaras på plats
- materialinventering genomförs
- material som kan förberedas för återanvändning eller återvinning sorteras ut.
Vi behöver alla vara med och bidra för att skapa förutsättningarna för en cirkulär ekonomi. Det är inget som en enskild aktör kan ha hela ansvaret för, utan det förutsätter systematisk förändring och samverkan i flera led. Det är ofta olika aktörer som har kontroll över upphandling, planering, design och materialval, inköp, utförande och förvaltning, vilket sätter förutsättningarna för hur de kan agera. Det gäller även vilka regelverk och styrmedel som ger möjligheter och sätter ramar för omställningen till en cirkulär ekonomi.
Cirkulär ekonomi i byggsektorn kan sägas ske i olika skeden och olika skala, vilka beror av varandra över tid. För att ett material ska kunna sorteras vid en framtida rivning förutsätts till exempel att det har tillverkats och använts på ett sätt som möjliggör det. Omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn består alltså både av små stegvisa förändringar och stora genomgripande förändringar. Det handlar om både sociala och tekniska förändringar, samt beteenden och inställning till exempelvis återanvändning av byggnader och återbrukade byggprodukter.