Brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder

Människor i olika åldrar sitter på bänkar och solar sig i Kungsträdgården. Fotot visar också blommande körsbärsträd. Bilden ska illustrera att en plats känns trygg när det finns andra människor på platsen som vill vistas där.
Kungsträdgården Stockholm. Foto: Maria Eggertsen Teder/Boverket

Det är en demokratisk rättighet att kunna vistas i det offentliga rummet och i sin närmiljö utan att bli utsatt för brott. Det finns flera faktorer som påverkar tryggheten och risken för att bli utsatt för brott, bland annat den byggda miljöns utformning.

I ett samhälle ska det finnas platser där alla är välkomna och där den mänskliga närvaron står för grundtryggheten. Fysiska avgränsningar och organiserad övervakning begränsas till det allra mest nödvändiga. Centralt belägna platser med mycket folk är ofta de mest uppskattade platserna i ett samhälle, samtidigt som många brott också sker där. Att skapa en god livsmiljö handlar om att skapa en balans mellan olika intressen och perspektiv.

Samhällsplanering innebär att göra avvägningar. Såväl brottsförebyggande som trygghetsskapande åtgärder måste alltid vägas mot andra intressen. I varje del av samhällsbyggnadsprocessen är det nödvändigt att reflektera över på vilket sätt den valda åtgärden påverkar tryggheten och sannolikheten för att brott ska begås på en plats, för att sedan väga det mot andra önskemål och krav som ställs på exempelvis folkliv, att motverka buller, på tillgänglighet och trafiksäkerhet.

För att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället behövs ett ändamålsenligt och brottsförebyggande trygghetsskapande arbete. Boverkets vägledning kring brott och trygghet i samhällsbyggnadsprocessen erbjuder stöd i det praktiska arbetet med dessa frågor. Vägledningen innehåller en samlad kunskapsbild kring vad som kan göras i urformningen av fysiska miljöer i samhällsbyggnadsprocessens olika skeden.

Vägledningen visar hur centrala begrepp kan förstås och hur dessa kan kopplas till olika kunskapsområden. Boverket har tagit fram en ändamålsenlig definition av begreppet ”trygghet” som kan användas i det brottsförebyggande och trygghetskapande arbetet. Definitionen lyder:

Trygghet är den känsla som utlöses när individen tolkar en fysisk miljös utformning och användning genom att sinnesintryck kombineras med såväl egna erfarenheter, som med andra individers eller mediers beskrivningar av risken för att utsättas för brott eller hotfulla situationer.

Vägledningen har tagits fram i samverkan med bland andra länsstyrelserna, Brottsförebyggandet rådet (Brå), Polismyndigheten och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Forskaren Vania Ceccato vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), har bidragit med en kartläggning av svensk och internationell forskning med fokus på brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder. Hon har också med hjälp av enkäter undersökt hur kommuner arbetar med brittsförebyggande och trygghetsskapade åtgärder i samhällsplaneringen.

Boverket har också sammanställt en rapport ”Brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv och åtgärder i samhällsbyggnadsprocessen” som ger en överblick av kunskapsläge i Sverige idag. I rapporten beskrivs också exempel på samverkansmodeller, metoder och fysiska åtgärder för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

 

 

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej