Markanvändningens påverkan på vattenmiljön
Hur mark- och vattenområden används får konsekvenser för angränsande grundvatten, vattendrag, sjöar och hav. Kommunens fysiska planering av mark- och vattenområden är därför avgörande för möjligheterna att följa miljökvalitetsnormerna. Beroende på vilken markanvändning detaljplanen ska medge kan kommunen behöva utreda och beakta flera olika påverkansaspekter.
Markens lämplighet
Användningen av mark- och vattenområden påverkar yt- och grundvattnet. Det kan till exempel handla om diffusa utsläpp till vattenförekomster via dagvatten eller från jordbruk, utsläpp från en punktkälla så som en industri, utsläpp till följd av en olycka eller annan oförutsedd händelse. Mark- och vattenanvändningen kan också påverka vattenvolymer och flödeshastigheter till följd av ökad andel hårdgjorda ytor. Hur stor påverkansrisken blir beror bland annat på vad som planeras, omfattningen av exploateringen, vattenförekomstens sårbarhet, samt eventuella åtgärder för att begränsa påverkan.
Vid planläggning behöver kommunen analysera den förväntade påverkan som planens genomförande kan medföra och det behöver klarläggas att marken är lämplig för den tänkta markanvändningen. Det kan handla om att utreda om det över huvud taget är lämpligt att möjliggöra en viss typ av markanvändning, om det krävs att bebyggelsen placeras inom en viss del av planområdet, eller om det behöver planeras utrymme för exempelvis olika reningsåtgärder som krävs för att planen ska gå att genomföra så att miljökvalitetsnormerna, MKN, för vatten följs.
Dagvatten
När regn och smältvatten rinner över byggnader, tak och hårdgjorda ytor sköljs föroreningar med som kan påverka vattenmiljön i närliggande sjöar och vattendrag. Utöver föroreningar som transporteras med vattnet kan det förändrade vattenflödet i sig också påverka de ekologiska förhållandena i miljön.
Föroreningar
När regn och smältvatten rinner över byggnader, tak och hårdgjorda ytor sköljs föroreningar med. Det kan handla om ämnen som läcker från byggnadsmaterial, metall- och oljerester som finns på vägbanor och parkeringar, näringsämnen och växtskyddsmedel från trädgårdar, och många andra ämnen som används i en urban miljö. Föroreningar som transporteras med dagvatten kan ha potential att påverka både ekologisk och kemisk status i ytvattenförekomster, och kemisk status i grundvattenförekomster. Hur betydelsefull påverkan blir beror bland annat på mängden föroreningar, hur förorenat dagvatten tas omhand och sårbarheten hos den vattenförekomst som dagvattnet avleds till. Ansvaret för hantering av dagvatten styrs huvudsakligen av lagen om allmänna vattentjänster, LAV. Enligt LAV ska ett verksamhetsområde för avlopp, där även dagvatten ingår, inrättas om dagvattnet behöver tas om hand i ett större sammanhang med hänsyn till människors hälsa eller miljön inom befintlig eller tillkommande bebyggelse.
6 §
Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen
1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-
anläggning.
Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Lag (2022:1249) .
6 a §
Det ska finnas en aktuell vattentjänstplan i varje kommun.
Kommunfullmäktige beslutar om antagande och ändring av en vattentjänstplan.
Kommunfullmäktige ska minst vart fjärde år pröva om vattentjänstplanen är aktuell med hänsyn till behovet av allmänna vattentjänster. Lag (2022:1249) .
6 b §
En vattentjänstplan ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses.
En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-
anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.
Planen är inte bindande. Lag (2022:1249) .
6 c §
Utöver det förfarande som följer av bestämmelserna om strategiska miljöbedömningar av planer och program i
6 kap. miljöbalken ska kommunen innan den antar eller ändrar en vattentjänstplan
1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen, och
2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.
Kommunen ska informera om utställningen på sin anslagstavla före utställningstidens början. Informationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut samt inom vilken tid och till vem synpunkter ska lämnas.
Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller inte förslag till ändring av en vattentjänstplan som endast berör ett fåtal fastighetsägare eller annars är av mindre betydelse. Lag (2022:1249) .
6 d §
Kommunen ska ta hänsyn till de synpunkter som kommit in under samrådet och granskningen samt redovisa hur de har beaktats. Lag (2022:1249) .
I många fall krävs det någon form av rening och fördröjning av dagvattnet innan det når en vattenförekomst. Vid bedömning av markens lämplighet