Ansökan om lov och förhandsbesked

Det är hos byggnadsnämnden i kommunen som man ansöker om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked. Ansökan ska innehålla de uppgifter, ritningar och andra handlingar som behövs för att ansökan ska kunna handläggas och beslut fattas.

Byggnadsnämnden i kommunen prövar ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked. För att byggnadsnämnden ska kunna pröva en ansökan ska den innehålla de uppgifter, ritningar och andra handlingar som behövs. Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt. Därför är det viktigt att en första granskning av ansökan sker så snabbt som möjligt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 20 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 21 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27 §

Här kan du läsa mer om vad som kräver bygglov

Vad ska en ansökan innehålla

En ansökan ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för att den sökta åtgärden ska kunna prövas. Vad som behövs beror på vilken åtgärd som ska utföras. För enklare ärenden behövs normalt inte lika omfattande handlingar som för mer komplicerade. Förutom de specifika kraven på innehåll som finns i plan- och bygglagstiftningen är det byggnadsnämnden som avgör vilka ritningar, beskrivningar och övriga uppgifter som behövs för att kunna pröva ansökan.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 21 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 8 §

En ansökan om lov ska innehålla uppgifter om fastighetsbeteckningen, byggherrens namn, adress och person- eller organisationsnummer. Av ansökan ska även framgå den tidpunkt då byggnads-, rivnings- eller markarbetena är avsedda att påbörjas. Om det behövs en kontrollansvarig ska den föreslagna kontrollansvariges namn, adress och person- eller organisationsnummer anges. Uppgiften behövs i lovansökan eftersom beslut om kontrollansvarig ska fattas av byggnadsnämnden redan i samband med beslutet om lov. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 471)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 21 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 8 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 40 §

Om ansökan gäller tillbyggnad eller någon annan ändring av ett en- eller tvåbostadshus ska den också innehålla de handlingar som krävs för beslut om startbesked. I vissa situationer kommer det inte alltid att behövas ett särskilt tekniskt samråd. Därför kan byggnadsnämnden meddela beslut om startbesked redan i samband med beslutet om lov. Men detta är alltså bara möjligt om samtliga handlingar som krävs för beslut om startbesked finns med redan i ansökan om lov och om byggnadsnämnden utifrån dessa handlingar kan bedöma om ett tekniskt samråd behövs. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 471)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 21 §

Ansökan om lov eller förhandsbesked och tillhörande ritningar och beskrivningar ska, om byggnadsnämnden begär det, vara lämpliga för arkivering.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 9 §

För att underlätta handläggningen av ett ärende och för att ärendet ska få en säker prövning är det viktigt att handlingarna är korrekta och tydliga. Detta är särskilt viktigt i de fall då grannar eller andra sakägare får lämna synpunkter på ansökan.

Byggnadsnämndens serviceskyldighet

Byggnadsnämnden ska lämna sökanden rimlig vägledning om ansökningshandlingarna. Det ingår i nämndens skyldighet att hjälpa den enskilde att ta till vara sin rätt inom nämndens verksamhetsområde. Det kan exempelvis gälla upplysningar om hur man gör en ansökan och hjälp med att fylla i blanketter. Det kan även vara råd om vilka handlingar som bör bifogas, exempelvis om hur sökanden ska gå tillväga för att få en ritning att uppfylla de krav som behövs för att nämnden ska kunna fatta beslut. Serviceskyldigheten gäller i princip oberoende av om någon har begärt hjälp eller inte. Den sträcker sig däremot inte hur långt som helst, sökanden kan inte begära att nämnden ska göra ritningarna åt denne.

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 2 §

Förvaltningslag (2017:900) 6 §

Annan sökande än fastighetsägaren

Det finns inget som hindrar att andra än fastighetsägaren ansöker om lov eller förhandsbesked. Exempel på detta är ansökan om att få uppföra en telemast eller ett vindkraftverk. Det kan också vara fallet när någon ansöker om att få utföra en bygglovspliktig åtgärd på en arrendetomt.

För att kunna påbörja byggnadsarbetena krävs, förutom beslut om lov och startbesked, att fastighetsägaren ger sitt tillstånd till att bygga. Detta tillstånd är ett civilrättsligt avtal mellan byggherren och fastighetsägaren som inte har med bygglovet att göra. Beslut om bygglov kan alltså fattas utan att fastighetsägaren har gett sitt tillstånd men för att kunna använda sig av sitt bygglov måste byggherren ha fastighetsägarens tillstånd. Byggnadsnämnden ska dock underrätta fastighetsägaren om ansökan och låta denne yttra sig innan beslut fattas.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 26 §

Diarieföring

Eftersom medborgarna har rätt att ta del av allmänna handlingar är det viktigt att byggnadsnämnden registrerar sina handlingar eller på annat sätt håller reda på dem.

Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap 1 §

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 kap 1 §

För de handlingar som registreras ska det av registret framgå:

  • datum då handlingen kom in eller upprättades,
  • diarienummer eller annan beteckning,
  • i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare och
  • i korthet vad handlingen rör.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 kap 2 §

Ett lämpligt tillvägagångssätt för bygglovsansökningar är att registrera alla ärenden i ett diariesystem där de får ett diarienummer. Diarienumret är unikt och det ska finnas på alla handlingar som tillhör ärendet. I diariesystemet kan man till exempel se alla inkomna och upprättade handlingar i ärendet, vem som är ärendets handläggare och var i handläggningsprocessen ärendet befinner dig. Om uppgifter till ärendet lämnas via telefon eller vid besök och de tillför ärendet en sakuppgift ska tjänstemannen göra en tjänsteanteckning som också ska diarieföras på ärendet. Även e-post räknas som inkommande post till kommunen. Man måste därför avgöra om e-posten är en allmän handling och därmed ska diarieföras.

Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap 3 §

Förvaltningslag (2017:900) 27 §

Mottagningsbevis

När en ansökan har inkommit till byggnadsnämnden ska skriftlig information, ett så kallat, mottagningsbevis, skickas till sökanden så snart som möjligt. Mottagningsbeviset ska innehålla information om:

  • tidsfristen för beslutet
  • reduktion av avgift om tidsfristen överskrids
  • möjligheten att överklaga.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a §

Förutom de krav på innehåll som finns i plan- och bygglagen, PBL, kan mottagningsbeviset innehålla andra uppgifter. Det kan till exempel vara vilken handläggningstid ärendet förväntas få, vem som är handläggare och kontaktuppgifter.

Mottagningsbeviset måste vara skriftligt men kan skickas på olika sätt till exempel via brev, e-post eller annan elektronisk form. Det finns inga krav på att mottagaren ska bekräfta att den tagit emot mottagningsbeviset. När byggnadsnämnden skickar ett mottagningsbevis är det viktigt att man i efterhand kan se att det har skickats och när det har skickats. (Jfr prop. 2017/18:210 sid. 26)

Information om tidsfristen för beslut

I mottagningsbeviset ska byggnadsnämnden informera sökande om vilka tidsfrister som gäller för beslutet. Det innebär att byggnadsnämnden ska informera om när ansökan kom in till nämnden och när tidsfristen för beslut går ut, det vill säga tio veckor från den dag då ansökan kom in. Sökanden ska även informeras om att tidpunkten för när tidsfristen börjar löpa kan ändras om sökande kommer in med ytterligare underlag eller byggnadsnämnden förelägger om komplettering inom tre veckor från den dag då ansökan eller ytterligare underlag kom in. Det ska även framgå att tidsfristen kan förlängas med ytterligare tio veckor om det är nödvändigt på grund av handläggning eller utredningen i ärendet. Information bör även innefatta att det inte innebär att ansökan är beviljad om beslut inte fattas inom tio respektive tjugo veckor. (Jfr prop. 2017/18:210 sid. 26)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a §

Här kan du läsa mer om tidsfrister för handläggning

Information om reduktion av avgift

I mottagningsbeviset ska byggnadsnämnden informera om att den avgift som nämndes får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut om ansökan överskrids av byggnadsnämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a §

Här kan du läsa mer om reduktion av avgift

Information om möjligheten att överklaga

I mottagningsbeviset ska det framgå vilka möjligheter som finns att överklaga nämndens beslut. Det vill säga att beslutet om lov, förhandsbesked och avgift kan överklagas. (Jfr prop. 2017/18:210 sid. 27)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a §

Nya handlingar

Om det kommer in nya ritningar eller andra handlingar i ett lovärende, som ska ersätta de tidigare, är det viktigt att det är tydligt vilka handlingar som gäller. Det syns på datumstämpeln vilka som är de aktuella, det vill säga de senast inkomna.

Skriftlig information att tidsfristen ändras

Om sökanden kommer in med ytterligare underlag eller nya handlingar på eget initiativ ändras tidsfristen för handläggningen. Byggnadsnämnden ska då skriftligen informera sökande om ändringen och den nya tidsfristen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a §

Tidsfrister för handläggning

Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt. Beslut i ärenden om lov eller förhandsbesked ska fattas inom tio veckor. Tiden kan förlängas med ytterligare tio veckor om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet. Från vilken dag tidsfristen ska räknas är reglerat i PBL. Tiden ska räknas från den dag då ansökan kom in till nämnden eller den senare dag då sökande kom in med ytterligare underlag på eget initiativ. Om byggnadsnämnden har förelagt om komplettering inom tre veckor från den dag då ansökan eller ytterligare underlag på sökandes egna initiativ kom in till byggnadsnämnden, räknas tiden istället från den dag då bristerna i ansökan har avhjälpts av sökanden. (Jfr prop. 2017/18:210 sid 25-26)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27 §

Här kan du läsa mer om tidsfrister för handläggning

En första granskning

Så snart som möjligt efter det att en ansökan kommit in till byggnadsnämnden bör en första granskning av ärendet göras. Med hänsyn till hur tidsfristerna för handläggning ska beräknas bör denna granskning göras inom tre veckor från att ansökan kommit in.

Det är lämpligt att då kontrollera om åtgärden verkligen kräver bygglov, marklov eller rivningslov. Det förekommer att ansökningar lämnas in för åtgärder som inte kräver lov. Det kan bero på att sökanden inte är medveten om att åtgärden inte kräver lov. Det kan även bero på att sökanden vill få en lovansökan prövad även om lov inte krävs, till exempel på grund av en konflikt med en granne. Man har rätt att få en lovansökan prövad även om åtgärden inte kräver lov.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 14 §

Vid den första granskningen kontrolleras också om ansökan är komplett, det vill säga om alla nödvändiga handlingar finns med. Även ritningarnas kvalitet och tydlighet bedöms.

Ofullständig ansökan

Om ansökan inte är fullständig får byggnadsnämnden förelägga sökanden att inom en viss tid komplettera sin ansökan med det som saknas. Sådant föreläggande bör ske inom tre veckor från det att ansökan kommit in till byggnadsnämnden. I annat fall räknas tidsfristen för handläggning fortfarande från den dag då ansökan kom in till nämnden eller från den dag då sökande inkom med ytterligare underlag på eget initiativ. Alltså inte från den dag då komplettering inkommit.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 22 §

När en ansökan är ofullständig kan det innebära att den helt saknar någon uppgift eller ritning som krävs för prövningen. Men det kan också vara så att ritningarna inte är utförliga nog eller av tillräckligt bra kvalitet. Det finns inget krav på att ritningarna ska utföras av någon med en speciell utbildning. Men det är lämpligt att de är fackmannamässigt utförda. Om det är uppenbart att en tilltänkt åtgärd är olämplig eller otillåten och därför inte kan medges lov, finns det inga skäl att begära utförligare uppgifter. Ett sådant avslagsbeslut kan alltså fattas på ofullständiga handlingar.

Föreläggande om komplettering

Ett föreläggande om komplettering bör vara ett skriftligt beslut. Detta på grund av att det är avgörande för hur tidsfristerna för handläggningen ska räknas och om avgiften ska reduceras eller inte. Om byggnadsnämnden inte beslutar om föreläggande skriftligt räknas tidsfristerna från den dag då ansökan kom in eller från den senare dag då sökande kom in med ytterligare underlag på eget initiativ.

Föreläggandet ska innehålla:

  • vilka brister i ansökan som ska avhjälpas
  • när bristerna senast ska vara avhjälpta
  • upplysning om att ansökan kan komma att avisas eller att ärendet kan komma att avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 22 §

Det är viktigt att byggnadsnämnden är mycket tydlig med vad som saknas i ansökan och hur lång tid sökanden har på sig att komplettera den. Det kan även vara lämpligt att, utöver det skriftliga föreläggandet, ta personlig kontakt med sökanden för att undvika missförstånd.

Om ansökan förblir ofullständig trots föreläggande om komplettering får byggnadsnämnden avvisa ansökan eller avgöra ärendet i befintligt skick. Avvisning kan vara aktuellt om ansökningshandlingarna är så ofullständiga att ärendet överhuvudtaget inte går att pröva i sak.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 22 §

Här kan du läsa mer om föreläggande om komplettering

Skriftlig information att tidsfristen ändras

Om byggnadsnämnden har förelagt om komplettering inom tre veckor från den dag då ansökan kom in eller från den senare dag då sökande kom in med ytterligare underlag på eget initiativ, ändras tidsfristerna för handläggningen.

När sökande har avhjälpt de brister i ansökan som föreläggandet avser ska byggnadsnämnden skriftligen informera sökande om den nya tidsfristen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a §

Lovföreläggande

Om en lovpliktig åtgärd har gjorts utan lov ska byggnadsnämnden utfärda ett föreläggande att inkomma med en ansökan, ett lovföreläggande. Detta ska dock bara ske om det är sannolikt att lov kan ges för åtgärden. Föreläggandet ska ställas till fastighetens eller byggnadsverkets ägare. Av föreläggandet ska framgå vilken tid sökanden har på sig att lämna in med ansökan.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 17 §

Här kan du läsa mer om lovföreläggande

När flera beslut krävs

Ansökan om förhandsbesked och ansökan om strandskyddsdispens kommer ibland in samtidigt. I en sådan situation kan byggnadsnämnden informera sökanden om att positivt beslut krävs i båda ärendena för att åtgärden ska kunna vidtas och att det kan bli ett positivt beslut i det ena ärendet och ett negativt i det andra. Byggnadsnämnden kan föreslå sökanden att återkalla ansökan om förhandsbesked. Om det blir ett positivt beslut i strandskyddsärendet kan sökanden därefter ansöka om förhandsbesked. Detta tar visserligen lite längre tid men sökanden undviker dubbla avgifter om det blir ett negativt beslut i strandskyddsärendet. Tidsfristen för förhandsbesked ska hållas och prövningen får avse endast det som är angivet i PBL.

Arkivering

När ärendet ska arkiveras är det lämpligt att en rensning av akten sker. Syftet med att rensa akten är att det ska bli lättare att förstå ärendet i framtiden. Alla oviktiga handlingar ska tas bort från akten. Exempel på oviktiga handlingar är anteckningar och meddelanden av endast tillfällig betydelse, utkast och liknade som inte tillför ärendet en sakuppgift och kopior.

Kommunen beslutar själv vilka regler den ska ha för gallring och arkivering, förutom vad som följer av arkivlagen och andra lagar eller förordningar. Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor, som är ett samarbetsorgan mellan Statens arkiv och Sveriges kommuner och landsting, SKL, ger dock ut råd om arkivering. Deras gallringsråd nr 11 behandlar bevarande och gallring av handlingar som rör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Där sägs att om det finns ritningar och andra handlingar med olika ankomstdatum i ett bygglovsärende så är det viktigt att det tydligt framgår vilka ritningar som tillhör själva lovbeslutet. Övriga ritningar kan antingen kastas, om det är möjligt utifrån kommunens arkivregler, eller tydligt markeras med att de inte tillhör beslutet så att inga missförstånd uppstår.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej