På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Dagsljus

Boverkets byggregler, BBR, ställer krav på tillgång till dagsljus för rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. Tillgång till dagsljus är en fråga om hälsa . De krav på tillgång till dagsljus som ställs i BBR är dock endast motiverade av kravet i plan- och bygglagen, PBL, på att byggnadsverk inte ska ge upphov till oacceptabla risker för hälsan. Krav på trivsel fanns i tidigare gällande plan- och bygglag, men finns inte i nu gällande PBL.

Tillgång till dagsljus är en central egenskap i bebyggelsen och regleras i BBR. Kravet i BBR baseras på grundläggande krav i PBL och i plan- och byggförordningen, PBF, i fråga om hygien, hälsa och miljö.

Vilka utrymmen omfattas av kravet

Kravet på dagsljus gäller rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt. I bostäder innebär det att exempelvis utrymmen för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila omfattas. Hygienutrymmen, garage och förrådsutrymmen är exempel på utrymmen där man inte vistas mer än tillfälligt, och dagsljuskraven gäller alltså inte för sådana utrymmen.

Exempel på utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt i andra byggnader än bostäder kan vara klassrum i skolor och patientrum i vårdlokaler.

Vad menas med dagsljus

Med dagsljus menas den synliga delen av globalstrålningen från himmelsvalvet, vilket avser det solljus som reflekteras i atmosfären, dock ej direkt solljus. Dagsljus är därför lika i alla riktningar.

I BBR definieras direkt dagsljus som ljus genom fönster direkt mot det fria. Indirekt dagsljus definieras som ljus från det fria som kommer in i rum utan fönster mot det fria.

Vad innebär kravet

De utrymmen som omfattas av reglerna ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjligt. Detta gäller dock inte om det är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.

När dagsljuskrav kan anses vara orimligt med hänsyn till den avsedda användningen får bedömas i det enskilda fallet. Exempel på fall då krav på tillgång till dagsljus är orimligt med hänsyn till den avsedda användningen av rummet kan vara hotellrum där man bara sover under begränsad tid och inte vistas i övrigt. Däremot ska tillgång till dagsljus finnas i sovrum i anläggningsboenden för asylsökande, där personer kan antas uppehålla sig långvarigt och under stor del av dygnet.

 Till ledning för hur man ska tolka kravet i BBR på god tillgång till direkt dagsljus finns hänvisningar till en standard i ett allmänt råd, SS 91 42 01. Standarden är upphävd men kan fortfarande användas för att verifiera dagsljuskravet i BBR. Standarden anger två alternativa beräkningsmodeller: förenklad dimensionering av glasarea samt beräkning med dagsljusfaktor.

Förenklad dimensionering av glasarea

För beräkning av fönsterglasarea för dagsljus hänvisar BBR i ett allmänt råd till standarden SS 91 42 01 "Byggnadsutformning – Dagsljus – Förenklad metod för kontroll av erforderlig fönsterglasarea", som gäller för rumsstorlekar, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar enligt det som anges i standarden. Standarden avser i huvudsak traditionella rum i bostäder med traditionell fönsterplacering mitt på fasadväggen. I dessa fall kan en förenklad dimensioneringsmetod användas, som anger att fönsterglasarean bör vara minst 10 % av golvarean vilket då motsvarar en dagsljusfaktor på cirka 1,0 %. För lokaler som till exempel förskolor och skolor kan däremot behövas högre dagsljusfaktor. För skolor har den tidigare Skolöverstyrelsen angivit att dagsljusfaktorn minst bör vara 2 % över undervisningsytan. (Skolbyggnader, Skolöverstyrelsens skriftserie nr 20, 1969)

Som regel har lokaler också andra rumsdimensioner och fönsterplaceringar som inte omfattas av standardens förenklade metod för dimensionering.

Beräkning med dagsljusfaktor

För rum med andra förutsättningar än enligt den förenklade metoden för dimensionering av glasarea anger BBR att fönsterglasarean kan beräknas enligt standardens bilaga, SS 91 42 01, med dagsljusfaktorn 1,0 procent. För beräkning med dagsljusfaktor hänvisar standarden till rapporten "Räkna med dagsljus", Statens institut för byggnadsforskning 1987, som avser manuella grafiska metoder för beräkning med hjälp av tabeller och diagram, men det är en komplicerad beräkningsmetod som sällan tillämpas.

Ta del av rapporten "Räkna med dagsljus" under rubriken "Dokument" i "Relaterad information".

Andra metoder för bedömning av dagsljusegenskaper

Idag finns digitala metoder för beräkning, dimensionering och simulering av ljusegenskaper, som är betydligt enklare, snabbare och exaktare att tillämpa än de grafiska metoder som SS 91 42 01 hänvisar till.

Enligt standarderna SS-EN 17037 "Dagsljus i byggnader" och SS-EN 12464-1 "Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser –                  Del 1: Arbetsplatser inomhus" ska dagsljuset mätas över en yta i ett rutraster på viss höjd, vilket innebär betydligt större noggrannhet än grafiska metoder enligt standarden SS 91 42 01, som endast mäter i en punkt i varje rum.

Standarden SS-EN 17037 "Dagsljus i byggnader" anger, förutom metod för bedömning av dagsljusegenskaper, också rekommendationer på olika nivåer, Minimum, Medium, High, för belysningsstyrkan, lux, inomhus. De rekommenderade värdena enligt standarden är satta utifrån att rum subjektivt ska uppfattas som ljusa och är betydligt skarpare än det riktvärde för dagsljusfaktor som anges i BBR. BBR hänvisar inte till den nya standarden. De rekommenderade nivåerna i SS-EN 17037 utgör således inte minimivärden för verifiering av kravet på god tillgång till dagsljus i BBR.

Bländning

Byggnader ska utformas så att tillfredsställande ljusförhållanden är möjliga att uppnå. I detta ligger bland annat att ingen störande bländning förekommer. För publika lokaler gäller att stora glasytor mot det fria och fönster i slutet av korridorer bör kunna skärmas av så att dagsljuset inte bländar, om de inte är försedda med t.ex. solskyddsglas eller annan avbländning.

Förslaget till ny standard för dagsljus, prEN 17037 Daylight of buildings, innehåller värden i fråga om bländning baserade på beräkning av faktorn DGP, daylight glare probability. BBR innehåller dock inga regler om bländning av dagsljus som anknyter till den faktorn.

Inglasning av balkonger och uteplatser

Kraven på dagsljus i BBR måste uppfyllas vid uppförande av nya byggnader. Vid bedömning av inglasning av balkonger och uteplatser till befintliga byggnader framförs ofta synpunkter på förändrade dagsljusförhållanden. I de fallen är det dock fråga om ändring av befintlig byggnad, och då finns möjligheter till avsteg från de krav som gäller vid uppförande av ny byggnad. För befintliga byggnader som till exempel byggs till med inglasad uteplats gäller att kraven får anpassas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar.

I fråga om åtgärder som inte kräver lov eller anmälan, till exempel viss tillbyggnad till en- eller tvåbostadshus, får de aktuella kraven anpassas med hänsyn till åtgärdens art och omfattning även utöver vad som följer av de allmänna reglerna om anpassning vid ändring av byggnad.

I BBR finns både generella regler om ändring av byggnader och specifika regler för ändring av ljusförhållanden. Ur ljussynpunkt innebär en balkonginglasning reduktion av dagsljuset i rum innanför balkongen. För moderna glaspartier med klarglas och utan öppningsbåge eller med bara tunn bågprofil innebär inglasningen vanligtvis en marginell förändring samtidigt som kravet på direkt dagsljus vid rummets fönster kan uppfyllas med öppningsbara glaspartier.

Vid inglasning av balkonger är det viktigt att tänka på att grundkravet på hygien, hälsa och miljö enligt PBF avser "oacceptabel risk" för användarens eller grannars hälsa. En inglasning kan ha både plus- och minusvärde ur hälsosynpunkt, och det som bör bedömas är om slutresultatet innebär en oacceptabel risk ur hälsosynpunkt, enbart en marginell förändring eller rentav ett mervärde ur hälsosynpunkt.

Dagsljus i andra regelverk

Utöver reglerna i PBL, PBF och BBR finns det även andra regelverk som ställer krav på dagsljus. För lokaler som är arbetsplatser finns det krav på dagsljus i arbetsmiljölagstiftningen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Det finns dessutom frivilliga system för miljöcertifiering av byggnader. För sådan certifiering kan ställas krav i fråga om dagsljus som går utöver BBR, t.ex. att någon viss standard ska följas, men det är i så fall inget krav enligt PBL.

Socialstyrelsen har gett ut handboken "Hälsoskydd vid tillfälligt boende" som vägledning vid tillsyn enligt miljöbalken. Handboken behandlar bland annat frågor om dagsljus. Ta del av handboken under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej