På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Betydande miljöpåverkan

Granskad: 

Kommunen ska i varje enskilt fall avgöra om genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan genom en undersökning. Undersökningen ska utgå från de kriterier som finns i miljöbedömningsförordningen. Frågan om betydande miljöpåverkan har varit aktuell i ett antal rättsfall.

När en kommun upprättar eller ändrar en detaljplan ska kommunen undersöka om detaljplanens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen ska i undersökningen ta hänsyn till ett antal kriterier, bland annat miljöeffekter.

Begreppet miljöeffekter är definierat i miljöbalken. Enligt denna definition kan miljöeffekter vara direkta eller indirekta effekter. De kan vara positiva eller negativa för miljön. Effekterna kan vara tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa och kan uppstå på kort, medellång eller lång sikt.

Läs mer om miljöeffekter på Naturvårdsverkets webbplats

2 §
  Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på
   1. befolkning och människors hälsa,
   2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
   3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,
   4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
   5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
   6. andra delar av miljön. Lag (2017:955) .

11 §
  I arbetet med att ta fram ett program enligt 10 § eller ett förslag till en detaljplan ska kommunen samråda med
   1. länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och de kommuner som berörs,
   2. de kända sakägarna och de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs,
   3. de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen, och
   4. de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget.

Kommunen behöver dock inte samråda med bostadsrättshavare, hyresgäster, boende eller organisationer av hyresgäster, om det är uppenbart att förslaget saknar betydelse för dem.

För samråd enligt första stycket 2-4 är det tillräckligt att kommunen ger tillfälle till samråd. Lag (2020:76) .

11a §
  Inom ramen för samrådet enligt 11 § ska kommunen undersöka om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen ska ske på det sätt som anges i 6 kap. 6 § miljöbalken och föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den bestämmelsen.

Kommunen ska efter undersökningen avgöra frågan i ett särskilt beslut på det sätt och med det innehåll som anges i 6 kap. 7 § första och andra styckena miljöbalken.

Kraven enligt första och andra styckena gäller inte om frågan om betydande miljöpåverkan redan är avgjord i föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av 6 kap. 4 § miljöbalken eller om planen omfattas av undantaget i 6 kap. 3 § andra stycket 1 samma balk. Lag (2020:76) .

11b §
  Om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska kommunen inom ramen för samrådet enligt 11 § även uppfylla kraven på avgränsningssamråd i
6 kap. 9 och 10 §§ miljöbalken.

Trots det som sägs i 6 kap. 6 och 10 §§ miljöbalken om samråd med andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen, ska kommunen i fråga om statliga myndigheter enbart samråda med läns-
styrelsen. Lag (2020:76) .

11c §
  Om planförslaget är ett sådant förslag som avses i 7 §, ska kommunen kungöra förslaget och samråda om det under en viss tid som ska vara minst tre veckor (samrådstid).

För planförslag som avses i 7 a § finns bestämmelser om kungörelse i 18 a §. Lag (2020:76) .

11d §
  En kungörelse ska anslås på kommunens anslagstavla och föras in i en ortstidning. Av kungörelsen ska det framgå
   1. vilket område detaljplanen avser,
   2. om förslaget avviker från översiktsplanen,
   3. var förslaget finns tillgängligt och hur lång samrådstiden är,
   4. att den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra det under samrådstiden, och
   5. till vem synpunkter på förslaget ska lämnas.

Kungörandet ska ske enligt lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Lag (2020:76) .

11e §
  Under samrådstiden ska kommunen hålla planförslaget tillgängligt för alla som vill ta del av det. Kommunen ska också se till att det underlag som avses i 8-10 §§ finns tillgängligt liksom det planeringsunderlag i övrigt som kommunen anser har betydelse för bedömningen av förslaget. Lag (2020:76) .

När uppstår betydande miljöpåverkan

Var gränsen för betydande miljöpåverkan går är inte närmare preciserat. Kommunen måste göra en bedömning i varje enskilt fall. Nedan följer ett antal rättsfall där domstolen har uttalat sig i frågan och gjort en bedömning.

Artskydd

I ett antal fall har förekomster av skyddade arter varit avgörande för bedömningen av betydande miljöpåverkan. Av de domar som finns kommer här ett urval.

Brist på uppgifter om större vattensalamander i miljökonsekvensbeskrivningen

Målet avgjordes av Regeringsrätten enligt äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, och sjätte kapitlet i miljöbalken i dess lydelse innan 1 januari 2018. Det handlade ifall kommunens miljökonsekvensbeskrivning var bristande i relation till den fridlysta arten större vattensalamander. Regeringsrätten konstaterade att arten större vattensalamander skyddas enligt Habitatdirektivet. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att införa ett strikt skyddssystem för vissa arter med förbud mot till exempel att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden och viloplatser. En av dessa arter är större vattensalamander som fanns inom planområdet.

Domstolen konstaterade att det i ÄPBL inte fanns krav på att bestämmelserna om artskydd måste beaktas vid ett ärende om en detaljplan. Domstolen menade dock att det fick förutsättas att information om omständigheterna kring den skyddade arten skulle finnas tillgänglig genom en miljökonsekvensbeskrivning eller, om det var tillräckligt, genom en enklare utredning.

Att det förekom större vattensalamander inom planområdet var klarlagt. Domstolen menade att detta innebar att miljökonsekvensbeskrivningen som kommunen hade tagit fram borde ha belyst den skyddade arten och dess fortplantnings- och viloområden. Domstolen upphävde därför kommunens beslut att anta detaljplanen. (RÅ 2005 ref. 44, 2005-02-08).

Grönfläckig padda innebar att miljöbedömning borde genomförts

Målet avgjordes av Mark- och miljööverdomstolen enligt ÄPBL och sjätte kapitlet i miljöbalken i dess lydelse innan 1 januari 2018. Domstolen prövade i målet om kommunens behovsbedömning uppfyllde följande kriterier i den dåvarande förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar:

  • har betydelse för genomförandet av gemenskapens miljölagstiftning,
  • kan få påverkan på områden eller natur som har erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus

Kommunen hade i inledningen av planprocessen bedömt att detaljplanen inte kunde antas innebära en betydande miljöpåverkan.

Artdatabanken ombads av domstolen att yttra sig och framförde bland annat att den grönfläckiga paddan fanns spridd i den del av kommunen som detaljplaneområdet låg i och att det var sannolikt att paddan skulle uppsöka och vistas i den miljö som fanns på planområdet. Kommunen hade gjort en undersökning med tre platsbesök. Den grönfläckiga paddan hade inte observerats under något av platsbesöken.

Domstolen kom fram till att den grönfläckiga paddan sannolikt förekom inom eller i anslutning till detaljplaneområdet. Artdatabanken framhöll att det fanns en beaktansvärd risk för att den grönfläckiga paddans livsmiljö skulle komma att skadas eller förstöras. Domstolen höll med och uttalade att genomförandet av detaljplanen kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning borde därför att upprättats. Att det inte fanns en miljökonsekvensbeskrivning var en sådan brist i beslutsunderlaget att kommunens beslut att anta detaljplanen upphävdes. (MÖD 2014-01-22, mål nr P2823-13)

Begränsning av planområdet och planerade åtgärder för åkergrodan

Målet avgjordes av Mark- och miljööverdomstolen enligt ÄPBL och sjätte kapitlet i miljöbalken i dess lydelse innan 1 januari 2018. Detaljplan som målet gällde möjliggjorde 60- 70 friliggande bostadshus med tillhörande garage. Det fanns redan en begränsad bebyggelse inom planområdet. Planområdet låg ett antal kilometer från ett Natura 2000-område.

Domstolen ansåg inte att påverkan på Natura 2000-området var så stor att det innebar betydande miljöpåverkan. Det rörde sig enbart om eventuell indirekt påverkan.

Domstolen uttalade att regelsystemet kring artskydd får anses förutsätta att relevant information om de artskyddade arterna ska finnas tillgängligt, antigen genom en miljökonsekvensbeskrivning eller, om det är tillräckligt, genom en enklare utredning. De skrev även att uppgifter om att det sannolikt finns en skyddad art inom ett planområde innebär att kommunen bör överväga om en arts livsmiljö kan komma att skadas eller förstöras. Om genomförandet av en detaljplan skulle skada eller förstöra en skyddad arts livsmiljö skulle det kunna innebära en betydande miljöpåverkan enligt domstolen.

Det fanns utredning om arten åkergroda som är skyddad enligt artskyddsförordningen. Kommunen hade därför begränsat planområdet. Kommunen hade även tagit på sig att vidta åtgärder för att förbättra grodornas lekmiljö utanför planområdet. Domstolen skrev att det inte fanns något som talade för att åkergrodan hade fortplantnings- eller viloområden inom planområdet. Den åtgärd som kommunen planerade utanför planområdet ansåg domstolen vara en lämplig åtgärd för att bevara populationen.

Detaljplanen innebar också att 700 meter av en biotopskyddad stenmur skulle tas bort. Kommunen hade gjort en särskild utredning kring detta och frågan hade prövats av länsstyrelsen som ansåg att kommunens inventering var tillräcklig. Länsstyrelsen hade meddelat dispens med villkor om skadebegränsade åtgärder, murarna skulle byggas upp på nytt inom planområdet.

Mark- och miljödomstolen ansåg inte att genomförandet av detaljplanen skulle innebära en betydande miljöpåverkan. (MÖD 2016-01-19, mål nr P- 11828-14)

Betydande miljöpåverkan medförde krav på prövning med detaljplan

Målet avgjordes av Mark- och miljööverdomstolen enligt plan- och bygglagen, PBL, och sjätte kapitlet i miljöbalken i dess lydelse innan 1 januari 2018. Målet gällde ett bygglov för en berg- och dalbana. Mark- och miljööverdomstolen prövade om berg- och dalbanan utlöste detaljplanekravet.

Berg- och dalbanan hade uppförts inom ett område av riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Området låg också vid en kuststräcka som omfattades av skydd enligt fjärde kapitlet miljöbalken och i anslutning till två naturreservat och ett Natura 2000-områden.

Det var klarlagt att berg- och dalbanan skulle orsaka buller men det var oklart vilken påverkan bullret skulle ha. Det förekom även rödlistade arter inom området. Av utredningen i målet kunde domstolen inte utesluta att arterna skulle påverkas. Mark- och miljööverdomstolen uttalade att vid en sammantagen bedömning kunde det antas att berg- och dalbanan skulle medföra en betydande miljöpåverkan. Därför borde kommunen gjort en detaljplan. (MÖD 2016-10-27, mål nr P 6782-15)

Pågående markanvändning

Målet avgjordes av Mark- och miljööverdomstolen enligt ÄPBL och sjätte kapitlet i miljöbalken i dess lydelse innan 1 januari 2018. Domstolen uttalade i målet att bedömningen om betydande miljöpåverkan måste grundas på om planen medför en omfattande förändring av pågående markanvändning och att förändringen i sig medför betydande miljöpåverkan. (MÖD 2013-05-10, mål nr P8575-12).

Betydelsen av äldre planer

Det finns några fall där domstolen menat att bedömningen av betydande miljöpåverkan ska utgå från vad den befintliga detaljplanen medger.

Ny trafikled med samma utformning som i befintlig plan

Målet avgjordes av Mark- och miljööverdomstolen enligt ÄPBL och sjätte kapitlet i miljöbalken i dess lydelse innan 1 januari 2018. Målet gällde en detaljplan för en ny trafikled som hade i princip samma utformning som trafikleden i den redan gällande detaljplanen. Därför ansåg Mark- och miljööverdomstolen att bedömningen av om den överklagade detaljplan kunde antas innebära en betydande miljöpåverkan i huvudsak skulle relateras till den markanvändning som den gällande detaljplanen medgav. Domstolen uttalade att skillnaderna mellan detaljplanerna inte var så stora att de kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan. Domstolen ansåg även att det av planbeskrivningen framgick att miljökonsekvenserna gick att hantera vid genomförandet av detaljplanen. Sammanfattningsvis ansåg domstolen att beslutet att anta planen skulle stå fast. (MÖD 2013-06-19, mål nr P 3495-13).

Utveckling av befintlig verksamhet

Målet avgjordes av Mark- och miljööverdomstolen enligt ÄPBL och sjätte kapitlet i miljöbalken i dess lydelse innan 1 januari 2018. Målet gällde en ny detaljplan för ett område vars befintliga markanvändning var parkering och hästsportverksamhet. Den nya detaljplanen skulle endast medföra tillkommande markanvändning i form av hotell, mässhall och gatukök. Planen anslöt även till kommunens tätbebyggda stadsområden. Detaljplanen hade flertalet planbestämmelser som begränsade eventuellt tillkommande bullerpåverkan i förhållande till närliggande bostäder. Mark- och miljööverdomstolen ansåg att detaljplanen inte innebar så stora skillnader av markanvändningen att detaljplanen kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan. Antagandet av planen kunde stå fast. (MÖD 2017-03-10, mål nr P 6599-16).

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen