Sju begrepp som visar vägen

Med sju tydliga begrepp och sex verktyg visar Arkitektur Uppsala vägen för att skapa bättre livsmiljöer när Uppsala utvecklas och förvaltas.

Sju begrepp för kvalitativ arkitektur

Arkitektur Uppsala är utformad för att bjuda in till diskussion kring utformning och förvaltning av den gemensamma livsmiljön tidigt i processerna. Kvalitet i den byggda miljön definieras genom sju begrepp som tillsammans och var för sig beskriver vilka egenskaper i den byggda miljön som ska eftersträvas. Begreppen ska verka för arkitektur som gör skillnad. Arkitektur Uppsala förmedlar en tydlig vision för agerande. Aktörer uppmanas till att våga tänka annorlunda men samtidigt respektera det historiska arvet. Policyn lyfter att god arkitektur handlar om ett gemensamt ansvar. Målet är att ta utgångspunkt i människan och hela hennes livsmiljö. Varje projekt eller åtgärd ska föregås av en analys utifrån det befintliga och en arkitektonisk vision.

Det finns ingen angiven geografisk avgränsning för policyn utan principerna är utformade så att de ska kunna tillämpas i hela kommunen. Målgruppen är alla aktörer som verkar inom samhällsbyggandet i Uppsala både internt, inom kommunens organisation, och externt som byggaktörer och arkitekter.

Arkitektur Uppsalas sju begrepp som definierar kvalitet i den byggda miljön:

Sammanhang

Här lyfts betydelsen av helhet och samspel, arkitektoniska värden som tillförs en plats, påverkan på flöden och folkliv samt betydelsen av stadens identitet och områdets karaktär.

Skala

Här beskrivs skalans betydelse för att skapa levande och varierade miljöer kopplat till bland annat höga hus, långa byggnader, entréer och portiker samt betydelsen att arbeta med skalan i relation till ljus och luft.

Grönt

Här beskrivs grönskan som ett likvärdigt element i stadsbyggandet. Grönska bidrar till en förbättrad livsmiljö och tar hand om föroreningar och skyfall.

Befintliga värden

Här lyfts betydelsen av en blandning av befintlig och ny bebyggelse. Hur detta skapar en varierad utformning, användning och unik kvalitet i staden.

God livsmiljö

En god livsmiljö handlar bland annat om att gestaltningen av staden svarar mot livets alla skeden och behov. Staden som helhet ska tillföra livskvalitet.

Samverkan

Samverkan tidigt i processen ökar ett projekts förutsägbarhet. Kommunikation och gemensamma ställningstaganden är viktigt. Samverkan kan bidra till gemensamt lärande och skapa ett gemensamt synsätt.

Tillgängligt

Tillgänglighet handlar om att staden ska vara till för alla och bör utformas utan barriärer, särskilt i de offentliga rummen.

För att bjuda in till en öppen dialog kring projektets sammanhang och arkitektoniska idé har de sju begreppen kopplats till principer utformade som frågor under rubriken ”Hur gör vi”. Detta gör det enkelt att komma ihåg och använda begreppen och vad de står för. Frågorna bidrar till att reflektera över viktiga aspekter och perspektiv att ha med sig tidigt i processen och när olika intressen ska vägas mot varandra.

Denna typ av policy kräver dock att kommunen internt för en bred diskussion kring vad de olika begreppen står för och hur policyn ska tillämpas. Liksom att tjänstemännen i planerings- och byggprocesserna är duktiga på att kunna förklara arkitekturens värden i dialogen med olika aktörer. Stadsarkitekten blir en viktig nyckelperson och policyn ett starkt instrument för hans arbete.

Redan i framtagandeprocessen började kunskapsbyggandet internt med bygglov, mark och exploatering och sedermera också plan. I dag utbildar jag alla nyanställda inom förvaltningen i policyns olika begrepp och tillämpning.

Stadsarkitekt Claes Larsson.

Verktyg för kvalitativ arkitektur

Arkitektur Uppsala beskriver sex olika verktyg som Uppsala kommun använder för att arbeta med frågorna.

Genom att använda sig av tillfällig arkitektur vill Uppsala kommun locka besökare till och sätta fokus på platser genom att skapa intresse och öppna för dialog. Tillfällig arkitektur kan vara temporära verksamheter och tillfälliga åtgärder som gör att platser får en användning och kan öka i både socialt och ekonomiskt värde.

Genom att testa beskriver kommunen hur de kan arbeta med utveckling, innovation och våga testa nya lösningar. Detta med syfte att kunna möta de nya utmaningar som samhället ställs inför, framförallt klimat och miljöfrågor.

Andra verktyg som arkitekturpolicyn presenterar är tävlingar och debatt/dialog som båda ämnar ge nya perspektiv till arkitekturen. Tävlingar kan ge underlag till debatt och dialog men skapar även utrymme för kreativitet.

Genom att driva en medveten markpolitik vill kommunen ge möjlighet för olika byggherrar att bidra i stadsbyggandet och därmed skapa en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer. Markanvisningar ska även möjliggöra för pilotprojekt som kan vara förebilder i stadsbyggandet.

Projekt och åtgärder ska följas upp för att öka kunskapen om vad som bidragit till god kvalitet och vad som kan förbättras eller göras annorlunda i framtiden.