Hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program
Riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska innehålla uppgifter om hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.
Länsstyrelsen kan hjälpa till
Du som ansvarar för att ta fram förslag till riktlinjer för bostadsförsörjningen behöver framför allt ta reda på vilka regionala mål, planer och program som har betydelse för er planering och redovisa hur de beaktas i förslagna riktlinjer. När det gäller mål och program på nationell nivå är det ofta svårare att visa hur hänsyn hur tagits. En rimlig ambitionsnivå kan vara att försöka identifiera vilka mål som är relevanta för er planering och att informera om dem i förslaget till riktlinjer. Sedan får det bli en fråga för den politiska nivån att avgöra om förslaget till riktlinjer för bostadsförsörjningen är konsistent med de redovisade nationella målen.
En ingång kan vara att titta på de mål, planer och program som kommunen har angett i översiktsplanen. Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen (PBL 3 kap. 5 §). I den mån de berör bostadsförsörjningen bör de tas upp även i riktlinjer för bostadsförsörjningen.
Du kan också vända dig till länsstyrelsen för att få råd och information om vilka regionala program som kommunen behöver förhålla sig till i planeringen för bostadsförsörjningen.
När sedan länsstyrelsen och regionen ska yttra sig över kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen, så måste dessa instanser få ett underlag som visar hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål samt planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen.
Nationella mål
Det övergripande nationella målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas.
För delområdet bostadsmarknad är målet även långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.
Nedanstående mål är exempel som kan vara relevanta för en kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning. Det finns även andra nationella och regionala mål som kan vara relevanta för en kommun att ta hänsyn till.
Mål för integrationspolitiken
Det nationella målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Detta tillsammans med bosättningslagen innebär ett ansvar på kommunal nivå för integration och bosättning av nyanlända flyktingar. I förarbetena till bosättningslagen hänvisar regeringen till bostadsförsörjningslagen och att det där framgår att kommunerna är skyldiga att beakta nationella mål i sin planering för bostadsförsörjningen. Det innebär i praktiken att ni måste ta höjd för att även nyanlända ska kunna bosätta sig i kommunen.
Genom bosättningslagen ställs krav på kommunerna att inrikta sin planering på att även kunna klara mottagandet av nyanlända. Det integrationspolitiska målet ska beaktas i planeringen, liksom ansvaret på den regionala nivån för bosättning och integration av nyanlända och deras anhöriga. De behov som kan uppstå genom bosättningsansvaret behöver bedömas och beaktas jämsides med bedömningen av hur behov och efterfrågan kan förväntas utvecklas till följd av andra demografiska förändringar i kommunen.
Den föreslagna lagen kommer kräva att kommunerna beaktar mottagandet av nyanlända i sitt planeringsarbete, vilket också är syftet. Med den nuvarande ordningen kan kommuner som inte byggt bostäder avstå från att ta emot nyanlända med hänvisning till att det saknas bostäder, samtidigt som kommuner med ett stort bestånd av bostäder får ta emot allt fler nyanlända som bosätter sig på egen hand. Detta är enligt regeringen en ohållbar situation mot bakgrund av det stora behovet av mottagande under de kommande åren. Regeringens bedömning är att den föreslagna lagen tillsammans med de insatser som görs för att öka bostadsbyggandet generellt ska kunna leda både till att de nyanländas förutsättningar för etablering ökar och till ökad tillgång på bostäder för andra grupper.
Mål för funktionshinderspolitiken
Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Av de elva övergripande målen är det följande tre som har tydligast samband med bostadsförsörjningen:
- delaktighet och inflytande i samhället
- ekonomiska och sociala förutsättningar
- barn och ungas uppväxtvillkor.
Agenda 2030
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Genom Agenda 2030 har världens länder åtagit sig att fram till år 2030 utrota fattigdomen och hungern överallt, att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder, att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen, att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, samt att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
Av de 17 globala målen är det framförallt mål 11 – Hållbara städer och samhällen – som har bäring på bostadsförsörjningen. Mål 11 är att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. I synnerhet det första delmålet, delmål 11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad är relevant. Det innebär att senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden.
Jämställdhetsmålet
Det övergripande nationella målet för jämställdhetspolitiken innebär att kvinnor och män är lika värda och har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Det har kanske ingen direkt och konkret bäring på just bostadsförsörjningen. Men för samhällsplaneringen i stort kan strävan mot ökad jämställdhet innebära att ställa frågor som: Hur arbetar vi? Vem är det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det? Får besluten och planerna olika konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar? Vem är det som planerar och vem bygger? Vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de tagna besluten i?
Genom att ställa sådana frågor kan skillnader mellan hur planeringen gynnar män respektive kvinnor ibland synliggöras och det kan leda till nya lösningar som ger ett bättre utfall ur ett jämställdhetsperspektiv. För att underlätta jämställdhetsanalyser bör statistiska underlag i möjligaste mån redovisas med könsuppdelning.
I Relaterad information kan du läsa mer om jämställdhet i samhällsplaneringen
Folkhälsomålet
Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Boende och närmiljö är ett av åtta områden inom folkhälsopolitiken. Att ha tillgång till en god bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa. Åtgärder för en mer jämlik hälsa bör inriktas på att bryta boendesegregationen men också på ett hållbart byggande, som motverkar exponering för skadliga miljöfaktorer. Med jämlik hälsa-perspektiv inom samhällsplanering kan förändringar åstadkommas som påverkar människors levnadsvillkor och minskar ojämlikhet i hälsa. Viktiga komponenter för en jämlik hälsa är att skapa bostadsområden som är socialt hållbara och boendemiljöer som präglas av goda miljöfaktorer.
Regionala planer och program
På länsnivå är det regionen som ansvarar för regionala tillväxtfrågor och samhällsplanering. I detta ansvar ingår att utarbeta dels en regional utvecklingsstrategi (RUS), dels en transportinfrastrukturplan för länet.
Ni måste i era riktlinjer för bostadsförsörjningen förhålla er till det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och ta hänsyn till den regionala utvecklingsstrategin. Men det är fråga om en ömsesidig samordning; i den mån regionen behandlar boendefrågor bör man från regionens sida i den delen utgå från kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. Och det är rimligt att referera till bostadsförsörjningen i en regional utvecklingsstrategi, dels som en förutsättning för ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt, dels som en faktor som påverkar underlaget för regionala satsningar på såväl kultur som infrastruktur.
Det regionala tillväxtarbetet ska bedrivas i sektorsövergripande samarbete och med ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbarhetsperspektiv. Intresset för att stärka det fysiska planeringsperspektivet i det regionala tillväxtarbetet har ökat. Det kan innebära att man stärker kopplingen mellan kommunal översiktsplanering, bostadsförsörjning, regionalt tillväxtarbete samt kollektivtrafik- och infrastrukturplanering.
I Relaterad information kan du läsa mer om regional planering
Regional fysisk planering i Skåne och Stockholms län
För Skåne och Stockholms län gäller särskilda regler. Där ansvarar regionen från och med 2019 för regional fysisk planering enligt PBL. Regionen ska upprätta och anta en regionplan som ska ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet. Regionplanen är inte bindande men den ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Regionplanen ska aktualitetsprövas en gång per mandatperiod. I Skåne och Stockholms län har regionen också ansvar för att verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses. Regional fysisk planering är tänkt att införas i fler län när behov av och förutsättningar för sådan planering finns.
Sverigeförhandlingen/Stockholmsförhandlingen
Sverigeförhandlingen var en kommitté under Näringsdepartementet som arbetade under åren 2014–2017. Syftet vara att komma överens om en gemensam finansiering av ny infrastruktur via järnväg mellan stat, regioner och kommuner. Stockholmsförhandlingen var en förhandlingsmodell som förhandlade fram nya tunnelbanesträckningar. Totalt har över 200 000 nya bostäder förhandlats fram på detta sätt.
Andra regionala mål, planer och program
Det kan också finnas regionala mål, planer eller program inom andra områden som påverkar kommunens planering för bostadsförsörjningen och som kommunen måste förhålla sig till.