På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Planenligt utgångsläge

Granskad: 

För att bygglov ska kunna ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan ska utgångsläget vara planenligt. Det är både den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser som ska stämma överens med detaljplanen. Det finns dock vissa undantag från detta krav.

Huvudregeln för att bygglov ska kunna ges är att utgångsläget ska vara planenligt. Syftet med kravet att fastigheten och byggnadsverket ska stämma överens med planen för att bygglov ska kunna ges, är bland annat att tvinga fram ett genomförande av planen. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 188)

Om utgångsläget är planstridigt är huvudregeln att bygglov inte kan beviljas även om åtgärden som ansökan avser är planenlig. Det finns dock vissa undantag från denna regel som innebär att bygglov i vissa fall kan beviljas även om utgångsläget är planstridigt.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Plan- och bygglag (2011:335) Övergångsbestämmelser pkt 13

Det kan finnas flera orsaker till att en fastighet eller ett byggnadsverk inte stämmer överens med detaljplanen. En orsak kan vara att en ny detaljplan har antagits som gjorde att befintliga fastigheter eller byggnader blev planstridiga. Planstridigheten kan även ha uppkommit om en åtgärd har beviljats bygglov trots att den var planstridig eller att en fastighetsreglering medfört att en fastighet blivit planstridig.

Planenlig fastighet

Om fastigheten har planenligt utgångsläge beror på vilka planbestämmelser som finns i den aktuella detaljplanen. De vanligaste fastighetsbestämmelserna reglerar fastighetsstorlek och fastighetsindelning. Om en fastighet ligger helt eller delvis på allmän plats har också betydelse för fastighetens planenlighet.

Begreppen fastighet och tomt

All mark är indelad i fastigheter och dessa framgår av Lantmäterimyndighetens fastighetsregister. Fastighetens gränser framgår av en karta eller av markeringar i terrängen. Begreppet fastighet är inte definierat i plan- och bygglagen, PBL, men är definierat i jordabalken. Enligt definitionen är fast egendom jord som i är indelad i fastigheter och som avgränsas horisontellt eller både horisontellt och vertikalt.

1 §
  Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. En fastighet avgränsas antingen horisontellt eller både horisontellt och vertikalt. Om fastighetsbildning finns särskilda bestämmelser.

Sämjedelning är utan verkan. Lag (2003:626) .

1a §
  I denna balk betyder
   1. tredimensionell fastighet: en fastighet som i sin helhet är avgränsad både horisontellt och vertikalt,
   2. tredimensionellt fastighetsutrymme: ett utrymme som ingår i en annan fastighet än en tredimensionell fastighet och som är avgränsat både horisontellt och vertikalt,
   3. ägarlägenhetsfastighet: en tredimensionell fastighet som inte är avsedd att rymma annat än en enda bostadslägenhet.

Vad som sägs i denna balk om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Lag (2009:180) .

Betydelsen av begreppet tomt har varierat över tid och skiljer sig åt i olika lagstiftningar. Enligt äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, och motsvarande äldre lagstiftning användes ofta begreppet tomtstorlek istället för fastighetsstorlek och tomtplats istället för fastighet i planbestämmelser. När plan- och bygglagen, PBL, infördes den 2 maj 2011 definierades begreppet tomt. Enligt PBL är en tomt ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål. Enligt PBL är tomt därför inte alltid detsamma som fastighet. En tomt är ofta samma yta som fastigheten särskilt när det gäller en- eller tvåbostadshus inom detaljplan. Men en tomt kan även vara en del av en fastighet vilket är vanligast på stora fastigheter på landsbygden där bostadshuset och dess tomt bara utgör en del av fastigheten. Det kan också finnas flera tomter på en och samma fastighet och det förekommer bland annat vid arrendetomter och vid radhus som är hyresrätt eller bostadsrätt. En tomt kan även sträcka sig över flera fastigheter. Till skillnad från fastighet måste det alltid göras en bedömning, enligt definitionen i PBL, vilket område en tomt omfattar.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

I en detaljplan som är upprättad med stöd av PBL har fastighet och tomt olika betydelse. I en äldre detaljplan kan det vara fastighetsstorlek som avses när det står tomtstorlek eller fastighet som avses när det står tomtplats. (MÖD 2018-01-09 mål nr P1899-17/MÖD 2018:1)

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

I en dom ansåg Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, att en planbestämmelse om minsta tomtstorlek, i en detaljplan från 1984, innebar minsta fastighetsstorlek. (MÖD 2018-01-09 mål nr P1899-17/MÖD 2018:1)

Fastighetsstorlek och tomtstorlek

I en detaljplan får kommunen bestämma hur stora fastigheterna ska vara inom planområdet. Minsta eller största fastighetsstorlek är vanliga planbestämmelser. Det kan även vara reglerat att fastighetsstorleken ska vara inom ett visst intervall.

Om det finns en bestämmelse om minsta fastighetsstorlek och den aktuella fastigheten är mindre är utgångsläget inte planenligt. Om planstridigheten inte omfattas av något av undantagen från planenligt utgångsläge kan bygglov inte ges även om åtgärden som ansökan avser är planenlig.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

MÖD har konstaterat att en planbestämmelse om minsta fastighetsstorlek gäller även om fastigheten bildades innan detaljplanen antogs. I det aktuella ärendet var fastighetens storlek 425 m2 och minsta tomtstorlek enligt planen var 800 m2. Fastigheten blev därför planstridig när planen antogs och utgångsläget var inte planenligt. (MÖD 2018-01-09 mål nr P1899-17/MÖD 2018:1)

Fastigheter som innehåller både allmän plats och kvartersmark

En fastighet kan innehålla både allmän plats och kvartersmark enligt detaljplanen. Allmän plats är ett område som är avsett för ett gemensamt behov, det kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet. Med kvartersmark menas mark som enligt detaljplan inte är allmän plats eller vattenområde. Kvartersmark är främst avsedd för bebyggelse för enskilt eller allmänt ändamål. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, handel eller industri.

4 §
  I denna lag avses med

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,
bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader,

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,
byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter enligt denna lag,

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett byggnadsverk,

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig transportinfrastruktur,

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska bestämmas enligt 4 kap. 21-25 §§,

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats eller vattenområde,

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av kommunen ägt markområde för bebyggande,
medfinansieringsersättning: ersättning som en byggherre eller en fastighetsägare i samband med genomförande av en detaljplan åtar sig att betala för en del av en kommuns kostnad för bidrag till byggande av en viss väg eller järnväg som staten eller en region ansvarar för,
miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,
nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,
ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,
omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,
planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,
sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,
tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,
underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Lag (2019:949) .

Om en fastighet innehåller både kvartersmark och allmän plats uppkommer frågan om fastigheten överensstämmer med detaljplanen. Svaret blir olika beroende på om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap.

I detaljplaner är huvudregeln att kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Det innebär att om det inte finns någon bestämmelse om huvudmannaskap i detaljplanen så är huvudmannaskapet kommunalt. Om det finns särskilda skäl för att ha enskilt huvudmannaskap kan kommunen bestämma detta i detaljplanen. Om det är enskilt huvudmannaskap inom hela detaljplanen ska det framgå i en planbestämmelse. Kommunen kan också bestämma att det inom en och samma detaljplan ska vara olika huvudmän för olika allmänna platser, det vill säga enskilt huvudmannaskap för vissa allmänna platser och kommunalt för de övriga. I sådana fall ska det vara reglerat i detaljplanen vilka områden som har enskilt huvudmannaskap. De områden som inte är reglerade med enskilt huvudmannaskap har då kommunalt huvudmannaskap. I stadsplaner är kommunen alltid huvudman och i byggnadsplaner och avstyckningsplaner är huvudmannaskapet alltid enskilt.

7 §
  Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900) .

Byggnadslagen (1947:385) 49 §
Plan- och bygglag (2011:335) Övergångsbestämmelser pkt 7

Vid kommunalt huvudmannaskap är det kommunen som ansvarar för att de allmänna platserna iordningställs när området exploateras.  Det är också kommunen som ansvarar för den skötsel och det underhåll som krävs. Kommunen har rätt att lösa in mark som är allmän plats. Om markägaren begär det, är kommunen skyldig att lösa in marken.

18 §
  Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.

Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.

När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.

21 §
  Kommunen ska svara för underhållet av gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs.

14 §
  Kommunen är skyldig att på fastighetsägarens begäran lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för
   1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller
   2. annat än enskilt byggande.

Skyldigheten enligt första stycket 2 gäller inte om bygglov ges enligt 9 kap. 32 a § första stycket. Lag (2014:900) .

Vid enskilt huvudmannaskap är det normalt en samfällighetsförening, oftast bestående av fastighetsägarna inom detaljplanen, som är huvudman och som avgör hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls. En enskild huvudman har inte motsvarande skyldighet som kommunen att iordningställa den allmänna platsen. Det är den enskilde huvudmannen själv som avgör i vilken takt och på vilket sätt detta ska göras.

En fastighet avviker från detaljplanen om dess utformning omöjliggör den markanvändning som föreskrivs i planen. Om en fastighet innehåller både kvartersmark och allmän plats måste marken alltså vara möjlig att använda som kvartersmark respektive allmän plats för att fastigheten ska anses vara planenlig. Förutom att marken ska vara möjlig att använda för sitt ändamål, ska användningen även kunna säkerställas över tid för att en fastighet ska anses planenlig. Vid kommunalt huvudmannaskap kan kommunen endast få långsiktig rådighet över den allmänna platsen, och på så sätt ordna och underhålla den, genom äganderätt. Kommunen har rätt att lösa in allmänna platser för att garantera möjligheterna till genomförandet av detaljplanen. Det finns ingen möjlighet för kommunen att få motsvarande långsiktiga rådighet över den allmänna platsen genom nyttjanderätt eller annan särskild rätt. Genom fastighetsägarens samtycke skulle kommunen visserligen kunna ordna den allmänna platsen. Ett sådant samtycke säkerställer dock inte att kommunen får långsiktig rådighet över marken och på så sätt kan uppfylla sina skyldigheter. Det är inte heller säkert att kommunen får samtycke från fastighetsägaren. Möjligheten för kommunen att ordna den allmänna platsen genom samtycke inte är tillräckligt för att anse att fastigheten möjliggör markanvändningen. En fastighet som innehåller både kvartersmark och allmän plats med kommunalt huvudmannaskap säkerställer därför inte att den allmänna platsen kan användas till den användning som föreskrivs i detaljplanen. Fastighetens planenlighet kan inte vara beroende av vem som är fastighetsägare och om denne lämnar sitt samtycke. En sådan fastighet är därför planstridig. Att kommunen har rätt att lösa in marken vid ett senare tillfälle har ingen betydelse. Att åtgärden ska utföras på en annan del av fastigheten har inte heller någon betydelse eftersom hela fastigheten i sig är att betrakta som planstridig. För att bygglov ska kunna ges måste en fastighetsreglering göras. (MÖD 2017-11-16 mål nr P 4414-17 och MÖD 2020-09-16 mål nr P 6381-19 )

13 §
  Kommunen får lösa in mark eller annat utrymme som enligt detaljplanen ska användas för
   1. en allmän plats som kommunen ska vara huvudman för, eller
   2. annat än enskilt bebyggande, om markens eller utrymmets användning för det avsedda ändamålet inte kan anses säkerställd ändå.

Kommunens rätt enligt första stycket 2 upphör att gälla om kommunen ger bygglov enligt 9 kap. 32 a § första stycket.

Bestämmelser om skyldighet för kommunen att lösa in mark eller annat utrymme finns i 14 kap. Lag (2014:900) .

Om den allmänna platsen däremot har enskilt huvudmannaskap kan marken användas som allmän plats genom nyttjanderätt eller annan särskild rätt. Det innebär att om en fastighet innehåller både kvartersmark och allmän plats som har enskilt huvudmannaskap omöjliggör fastighetens utformning inte den planlagda markanvändningen och fastigheten har ett planenligt utgångsläge. (MÖD 2017-11-16 mål nr P 4414-17)

Detta innebär att i detaljplaner som är framtagna med stöd av PBL eller ÄPBL måste man kolla om det är enskilt eller kommunalt huvudmannaskap. Är det kommunalt huvudmannaskap har fastigheten inte planenligt utgångsläge om den innehåller både kvartersmark och allmän platsmark. Om det är enskilt huvudmannaskap är fastighetens utgångsläge istället planenligt även om den innehåller både kvartersmark och allmän plats. I stadsplaner är det alltid kommunalt huvudmannaskap vilket innebär att en fastighet aldrig har planenligt utgångsläge om den innehåller både kvartersmark och allmän plats. I byggnadsplaner och avstyckningsplaner är det istället alltid enskilt huvudmannaskap vilket innebär att utgångsläget är planenligt för fastigheten även om den innehåller både kvartersmark och allmän plats. (MÖD 2017-11-16 mål nr P 4414-17)

7 §
  Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900) .

Plan- och bygglag (2011:900) Övergångsbestämmelser pkt 5
Plan- och bygglag (2011:335) Övergångsbestämmelser pkt 7
Illustration av en fastighet som ligger både på kvartsmark för bostadsändamål och på allmän plats, park.
Illustration av en fastighet som ligger både på kvartsmark för bostadsändamål och på allmän plats, park. Illustration: Boverket

Fastigheten längst till vänster i exemplet ovan innehåller både kvartersmark för bostadsändamål och allmän platsmark, PARK. Fastighetens utgångsläge är planstridigt om det är kommunalt huvudmannaskap för den allmänna platsen. Om planstridigheten inte omfattas av något av undantagen från planenligt utgångsläge kan bygglov inte ges även om själva åtgärden är planenlig. Om det istället är enskilt huvudmannaskap för området med bestämmelsen PARK är utgångsläget planenligt. (MÖD 2017-11-16 mål nr P 4414-17)

Fastighetsindelningsbestämmelser

Genom planbestämmelser om fastighetsindelning får kommunen bestämma hur ett område ska vara indelat i fastigheter. Bestämmelserna kan ange hur en fastighet ska avgränsas både i sidled och höjdled och regleras med en fastighetsindelningslinje. Fastighetens gränser måste överensstämma med fastighetsindelningslinjerna annars är utgångsläget inte planenligt. Fastighetsindelningsbestämmelser kan finnas på plankartan eller på en särskild plankarta. Bestämmelser om fastighetsindelning styr i detalj hur fastighetsgränserna ska placeras. Vid planens genomförande finns få möjligheter till variationer eller anpassningar. Om en annan lösning bedöms som mer lämplig vid genomförandet måste planen ändras, ersättas eller upphävas.

18 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller minsta storlek på fastigheter och bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar.

Om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, får kommunen också bestämma
   1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
   2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas,
   3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, och
   4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.

En detaljplanebestämmelse om områdets indelning i fastigheter eller om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988). En detaljplanebestämmelse om inrättande av en gemensamhetsanläggning ska vara förenlig med 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). En detaljplanebestämmelse om ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrättslagen
(1973:1144). Lag (2015:668) .

18a §
  Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Lag (2011:335) .

30 §
  En detaljplan ska bestå av en karta över det område som planen omfattar (plankarta) och de bestämmelser i övrigt som behövs. Av plankartan ska det framgå hur planområdet delas upp för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden.

Om det behövs för att planen ska bli tydlig, får reglering av frågor som avses i 18 § andra stycket redovisas på en särskild plankarta. Lag (2015:668) .

2 §
  Inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser får fastighetsbildning inte ske i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Gäller naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för bebyggande eller användning av mark än de som avses i första stycket, ska fastighetsbildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas. Om det på grund av ett särskilt tillstånd får uppföras en byggnad eller vidtas en annan därmed jämförlig åtgärd i strid mot en sådan bestämmelse, hindrar det som nu har sagts inte fastighetsbildning som behövs för att tillståndet ska kunna utnyttjas. Lag (2014:205) .

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

I en detaljplan kan det även finnas illustrationslinjer som visar hur det är tänkt att fastigheterna ska delas in. Det är därför viktigt att kontrollera om det finns någon fastighetsindelningsbestämmelse till linjerna eller om de bara är illustrationslinjer för att visa ungefär hur fastigheterna är tänkta att bli. Ibland framgår det av plankartan att fastighetsgränserna inte är avsedda att fastställas och det innebär att de bara är illustrationslinjer. Om linjerna bara är illustrationslinjer är fastighetens utgångsläge planenligt även om fastighetsgränserna inte överensstämmer med illustrationslinjerna. (MÖD 2017-11-16 mål nr P 4414-17)

Fastighetsplan

Fastighetsplan är en äldre typ av plan som fanns när ÄPBL gällde. I en fastighetsplan reglerades fastighetsindelningen och olika rättigheter med bindande verkan. I fastighetsplaner kan det finnas bestämmelser om tillåtet antal fastigheter, fastigheternas minsta och högsta area, servitut, ledningsrätter och gemensamhetsanläggningar. Fastighetsplaner gäller idag som detaljplanebestämmelser och motsvarar dagens fastighetsindelningsbestämmelser. För att ändra eller upphäva en fastighetsplan krävs en ändring av detaljplanen. Fastighetsbildning får inte ske i strid mot fastighetsplanen och en fastighet måste överensstämma med fastighetsplanen för att utgångsläget ska vara planenligt.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 9

18 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller minsta storlek på fastigheter och bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar.

Om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, får kommunen också bestämma
   1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
   2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas,
   3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, och
   4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.

En detaljplanebestämmelse om områdets indelning i fastigheter eller om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988). En detaljplanebestämmelse om inrättande av en gemensamhetsanläggning ska vara förenlig med 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). En detaljplanebestämmelse om ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrättslagen
(1973:1144). Lag (2015:668) .

18a §
  Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Lag (2011:335) .

Tomtindelning

Tomtindelning är en äldre typ av plan som fanns innan ÄPBL trädde i kraft. Tomtindelningen reglerar hur kvarteren ska delas in i fastigheter. Tomtindelningar gäller idag som detaljplanebestämmelser och motsvarar dagens fastighetsindelningsbestämmelser. För att ändra eller upphäva en tomtindelning krävs en ändring av detaljplanen. Fastighetsbildning får inte ske i strid mot tomtindelningar och en fastighet måste överensstämma med tomtindelningen för att utgångsläget ska vara planenligt.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Plan- och bygglag (2010:900) Övergångsbestämmelser pkt 9

18 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma en största eller minsta storlek på fastigheter och bestämma markreservat för gemensamhetsanläggningar.

Om det behövs för genomförandet av en ändamålsenlig indelning i fastigheter eller för att annars underlätta detaljplanens genomförande, får kommunen också bestämma
   1. hur området ska vara indelat i fastigheter,
   2. de servitut, ledningsrätter och liknande särskilda rättigheter som ska bildas, ändras eller upphävas,
   3. de anläggningar som ska utgöra gemensamhetsanläggningar, och
   4. de fastigheter som ska delta i gemensamhetsanläggningarna och de utrymmen som ska tas i anspråk för anläggningarna.

En detaljplanebestämmelse om områdets indelning i fastigheter eller om servitut eller liknande särskilda rättigheter ska vara förenlig med 3 kap. 1 § och 5 kap. 4 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988). En detaljplanebestämmelse om inrättande av en gemensamhetsanläggning ska vara förenlig med 5 och 6 §§ anläggningslagen (1973:1149). En detaljplanebestämmelse om ledningsrätt ska vara förenlig med 6 § ledningsrättslagen
(1973:1144). Lag (2015:668) .

18a §
  Bestämmelserna i 18 § om fastigheter ska tillämpas också på mark eller annat utrymme som hör till flera fastigheter gemensamt. Lag (2011:335) .

Planenligt byggnadsverk

Om det redan finns ett byggnadsverk på platsen och det berörs av åtgärden ska byggnadsverket vara planenligt för att bygglov ska kunna ges. Det är bara det byggnadsverk som berörs som ska stämma överens med detaljplanen, det vill säga den byggnad eller annan anläggning som åtgärden ska utföras på. Det har ingen betydelse om andra byggnader eller anläggningar på fastigheten strider mot detaljplanen. Det innebär att för byggnader blir det bara aktuellt när åtgärden är en ändring av en byggnad. Det finns dock ett undantag från kravet på planenligt utgångsläge för ändringar som avser fasadändringar och inredning av ytterligare lokal eller bostad. Det medför att kravet på planenligt utgångsläge för byggnader enbart blir aktuellt i en bygglovsprövning för en tillbyggnad eller ändring till väsentligen annat ändamål. För anläggningar blir det enbart aktuellt vid ändring av en anläggning. Kravet på planenligt utgångsläge för byggnadsverk gäller alltså inte vid nybyggnad av en byggnad eller vid anordning, inrättning, uppförande eller flyttning av en anläggning. Om det är en ny byggnad som ska uppföras, till exempel ett garage, har det alltså ingen betydelse om befintliga byggnader är planenliga eftersom de inte är berörda av åtgärden. Exempel på planbestämmelser som gäller byggnadsverk reglerar användningssätt, höjd, våningar, area, läge, avstånd till gräns och mark som inte får bebyggas.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Ett exempel på när en befintlig byggnad inte stämmer överens med en detaljplan kan vara om den helt eller delvis är placerad på mark som inte får förses med byggnader, så kallad prickmark. I sådana fall kan bygglov inte ges om inte planstridigheten omfattas av något av undantagen. Detta gäller oavsett om åtgärden som ska utföras är planenlig eller inte. Ett annat exempel är om en fastighet har bebyggts för ett annat ändamål än det som anges i detaljplanen. Mark- och miljööverdomstolen har i en dom prövat om bygglov kunde ges för tillbyggnad av ett radhus med skärmtak. Fastigheten som radhuset var placerad på omfattades av en detaljplan som angav att marken skulle användas för småindustri.  MÖD konstaterade att fastigheten hade bebyggts för ett annat ändamål än det som angavs i detaljplanen och att byggnadsverket som åtgärden avser, det vill säga radhuset, inte uppfyllde kravet på planenligt utgångsläge. (MÖD 2018-12-13 mål nr P 1771-18)

Vissa bygglovsbefriade åtgärder ska inte beaktas

Vid bedömningen av om en byggnad överensstämmer med gällande detaljplan ska vissa bygglovsbefriade åtgärder inte beaktas. Det gäller för skyddad uteplats, skärmtak, friggebod, attefallshus, attefallstillbyggnad, takkupor och inredande av ytterligare bostad. Det innebär exempelvis att om en byggnad har en för stor byggnadsarea i förhållande till vad detaljplanen tillåter på grund av en attefallstillbyggnad, har byggnaden planenligt utgångläge trots att den är för stor.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Undantag från planenligt utgångsläge

Om kravet på planenligt utgångsläge inte är uppfyllt, kan bygglov i vissa fall ges ändå. Det beror på att det finns tre undantag från kravet på planenligt utgångsläge. Undantagen är:

  • undantag för vissa åtgärder
  • avvikelsen har godtagits i en tidigare bygglovsprövning eller fastighetsbildning
  • avvikelsen kan förklaras som en godtagen avvikelse.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

30a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

Plan- och bygglag (2011:335) Övergångsbestämmelser pkt 13

Här kan du läsa mer om undantag från planenligt utgångsläge

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen