På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Beslutsformulering

Av ett beslut ska framgå vad som är själva beslutet. Det är lämpligt att beslutet redovisas tidigt i handlingen tillsammans med lagstödet.

Av beslutsformuleringen om lov ska det framgå om ansökan beviljas eller avslås. Det ska även framgå om kontrollansvarig behövs och i så fall vem eller vilka det är. Om nämnden förklarar en befintlig avvikelse som godtagen bör det finnas med i beslutsformuleringen. Även avgiften är en del av beslutet och ska därför framgå av beslutet.

Plan- och bygglag (2011:335) Övergångsbestämmelser pkt 13

Beslutets formulering

I lovärenden bör formuleringarna "bevilja" eller "avslå" ansökan användas. Formuleringar som "ställa sig positiv till" eller "ställa sig negativ till" samt "kan medges" eller "medges inte" bör undvikas eftersom det ger intryck av att ställningstagandet inte är slutgiltigt. Ordet "bifaller" är inte heller lämpligt eftersom det kan upplevas som ålderdomligt. Även formuleringar som "avstyrker" eller "tillstyrker" bör undvikas eftersom det innebär att någon annan fattar beslutet. (jfr. JO-protokoll 2016-01-27, dnr 5522-2015 och JO-protokoll 2015-07-02, dnr 1831-2015)

Det är lämpligt att byggnadsnämnden tydligt anger lagstöd för beslutet.

Exempel 1

Ansökan om bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900).

Exempel 2

Ansökan om rivningslov avslås med stöd av 9 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900).

Exempel 3 liten avvikelse

Ansökan om bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 30 och 31 b §§ plan- och bygglagen (2010:900).

Avvikelse från detaljplan

Av ett beslut ska framgå dels vad som utgör själva beslutet, dels vad som är skälen för beslutet. De bedömningar som nämnden gör om åtgärden innebär en liten avvikelse från detaljplanen utgör en del av nämndens motivering för att lämna lov. Det ska därför redovisas i beslutsmotiveringen och inte i beslutsformuleringen. Det är därför inte korrekt att utforma beslutet med någon av följande exempel på formuleringar, ”Nämnden beviljar ansökan om bygglov med liten avvikelse” eller ”Nämnden beslutar att medge liten avvikelse från planen och beviljar bygglov”. Det ska dock framgå av lagstödet i beslutsformuleringen att en avvikelse har godtagits och vilken av de olika avvikelserna det är, se exempel 3 ovan. (jfr JO-protokoll 2016-01-27, dnr 5522-2015, JO-protokoll 2015-01-30 dnr 5379-2014)

Om utgångsläget är planstridigt men nämnden anser att det kan förklaras som en godtagen avvikelse bör detta redovisas i beslutsformuleringen. Det är viktigt att förklaringen görs med rätt lagstöd eftersom det finns två olika lagstöd för att göra en förklaring. Har avvikelsen godtagits i ett bygglovs- eller fastighetsbildningsbeslut enligt lagstiftningen före den 1 juli 1987 är lagstödet punkten 13 i övergångsbestämmelserna i PBL. Samma lagstöd gäller om avvikelsen är orsakad av en äldre plan enligt lagstiftningen före den 1 juli 1987. Om avvikelsen är orsakad av en detaljplan enligt PBL eller ÄPBL är lagstödet istället 9 kap. 30 a § PBL.

Plan- och bygglag (2011:335) Övergångsbestämmelser pkt 13
Exempel 1

Den befintliga avvikelsen förklaras som en godtagen avvikelse med stöd av 9 kap. 30 a § plan- och bygglagen (2010:900).

Den befintliga avvikelsen förklaras som en godtagen avvikelse med stöd av övergångsbestämmelserna punkten 13 plan- och bygglagen (2010:900).

Exempel 2

Med stöd av 9 kap. 30 a § plan- och bygglagen (2010:900) förklaras den befintliga avvikelsen som en godtagen avvikelse.

Med stöd av övergångsbestämmelserna punkten 13 plan- och bygglagen (2010:900) förklaras avvikelsen som en godtagen avvikelse.

Exempel 3

Med stöd av 9 kap. 30 a § plan- och bygglagen (2010:900) förklaras den befintliga avvikelsen som en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 första stycket 1 b plan- och bygglagen (2010:900).

Med stöd av övergångsbestämmelserna punkten 13 plan- och bygglagen (2010:900) förklaras avvikelsen som en sådan avvikelse som avses i 9 kap. 30 första stycket 1 b plan- och bygglagen (2010:900).

Flera delar i samma beslut

En ansökan kan omfatta flera delar och byggnadsnämnden kan om det är lämpligt bevilja vissa delar och avslå andra delar. Det måste dock klart och tydligt framgå vad kommunen beviljar respektive avslår. Nämnden kan istället välja att uppmana sökande att dela på ansökan för att få två separata beslut. Det blir tydligare för alla parter och det underlättar vid ett eventuellt överklagande.

Exempel

1. Byggnadsnämnden avslår den del av ansökan som avser bygglov för nybyggnad av garage med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900).
2. Byggnadsnämnden beviljar den del av ansökan som avser bygglov för nybyggnad av enbostadshus med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900).

Kontrollansvarig

Beslut om det behövs kontrollansvarig i ett ärende fattas av byggnadsnämnden i beslutet om lov. Om nämnden beslutar att det behövs kontrollansvarig ska nämnden även besluta om den kontrollansvarige som sökande föreslagit i sin bygglovsansökan godtas.

Exempel 1 (när KA behövs)

För åtgärden krävs en kontrollansvarig med behörighetsnivå "N/K". Byggherrens förslag till kontrollansvarig godtas.
Kontrollansvarig är: "namn", "adress", "person–" alternativt "organisationsnummer"

Exempel 2 (när KA inte behövs)

Kontrollansvarig krävs inte för åtgärden. Byggherren ansvarar själv för kontrollen av genomförandet.

Avgift

Den avgift som byggnadsnämnden tar ut för beslutet om lov ska beslutas. Av redovisningen ska framgå hur avgiften har fastställts. Beslut om avgift tas med fördel i samma beslutshandling som beslut om lov.

Att avgiften är en del av beslutet innebär också att avgiften kan överklagas inom ramen för bestämmelser om överklagande av beslut om lov. Det kan till exempel bli aktuellt om sökande anser att avgiften skulle ha reducerats på grund av överskridna tidsfrister. (Jfr prop. 2017/18:210 sid. 21)

Beslutsformulering för avgift

I beslutet om avgift ska byggnadsnämnden redovisa hur avgiften har fastställts. Det innebär att byggnadsnämnden ska redovisa eventuella beräkningar över hur nämnden har bestämt avgiften. Kommunernas taxa för ärenden om lov kan se olika ut. I vissa kommuner är det ett fast belopp medan det i andra krävs mer eller mindre avancerade uträkningar för att bestämma avgiften. I redovisningen av hur avgiften har fastställts ska dels de beräkningar som nämnden ska göra enligt kommunens taxa framgå, dels de beräkningar som nämnden ska göra om avgiften ska reduceras på grund av att tidsfristerna har överskridits.

Redovisningen för hur avgiften har fastställts kan antingen redovisas direkt i beslutet eller i en bilaga till beslutet. Om redovisningen framgår i en bilaga till beslutet är det viktigt att byggnadsnämnden i sitt beslut om avgift hänvisar till bilagan. I beslutsformuleringen bör det framgå om avgiften har reducerats eller inte, oavsett om byggnadsnämnden redovisar hur avgiften har fastställts direkt i beslutet eller i en bilaga till beslutet.

Exempel 1

Avgiften för bygglovet är xx kr i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige. Tidsfristen började löpa ÅÅÅÅ-MM-DD och beslut fattades ÅÅÅÅ-MM-DD, vilket innebär att lagstadgade tidsfrister för handläggningen har hållits. Avgiften har inte reducerats med stöd av 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen(2010:900). Hur avgiften är fastställd framgår av bilaga x.

Exempel 2

Avgiften för bygglovet är xx kr i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige. Tidsfristen började löpa ÅÅÅÅ-MM-DD och beslut fattades ÅÅÅÅ-MM-DD, vilket innebär att lagstadgade tidsfrister för handläggningen har överskridits med x veckor. Avgiften har reducerats med x kr med stöd av 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen(2010:900). Hur avgiften är fastställd framgår av bilaga x.

Exempel 3

Avgiften för bygglovet är xx kr i enlighet med fastställd taxa av kommunfullmäktige. Tidsfristen började löpa ÅÅÅÅ-MM-DD och beslut fattades ÅÅÅÅ-MM-DD, vilket innebär att lagstadgade tidsfrister för handläggningen har överskridits med x veckor. Avgiften för beslut om lov, expediering och kungörelse och andra tids- och kostnadskrävande åtgärder har reducerats med x femtedelar med stöd av 12 kap. 8 a § plan- och bygglagen(2010:900). Hur avgiften är fastställd framgår av bilaga x.

Lov och startbesked i samma beslutshandling

Nämnden kan bevilja ansökan om lov och samtidigt ge startbesked. Ett gemensamt beslut kan innebära tidsvinster för handläggare och administratörer och det kan uppfattas som enklare för sökanden med enbart en handling. Att ha beslut om lov och startbesked i samma handling lämpar sig dock enbart vid lov för enkla åtgärder. Om nämnden tar ett gemensamt beslut om lov och startbesked måste beslutet uppfylla samtliga krav på innehåll för både lov och startbesked.

Det finns flera nackdelar med att ha beslutet i samma handling. En nackdel är att det kan bli otydligt vad det är för ett beslut, både för sökande, grannar och för förvaltningen i framtiden. Beslutet riskerar även att bli väldigt omfattande, vilket gör det svårt att hitta relevant information. Det kan även bli oklart vilka villkor och upplysningar som hör till lovet respektive startbeskedet. Vid ett eventuellt överklagande kan gemensamma beslut innebära svårigheter för överprövningsinstanserna om vad det är som är överklagat.

Hänvisningar till andra handlingar i beslutsformuleringen

Det får aldrig föreligga någon osäkerhet om vad som har beslutats i ett ärende. Att detta tydligt framgår av beslutet är av avgörande betydelse inte bara för sökanden och andra som berörs av beslutet, utan också för nämndens förutsättningar att på ett effektivt sätt kontrollera att beslutet följs. Ett beslut om lov kan överklagas och av den anledningen bör nämnden i möjligaste mån undvika att göra hänvisningar till andra handlingar i själva beslutsformuleringen. Exempel på sådana handlingar kan vara förvaltningens utlåtande, tjänstemännens förslag till beslut eller arbetsutskottets förslag till beslut. Sådana handlingar kan dock vara underlag till beslutet och bör då utgöra bilagor till beslutet. Beslutsformuleringen bör alltså inte uttryckas som till exempel "Byggnadsnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag". (jfr JO-protokoll 2016-01-27, dnr 5522-2015)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej