När byggsanktionsavgift ska sättas ner eller inte tas ut

Nedsättning av byggsanktionsavgift

I vissa situationer ska eller får byggnadsnämnden sätta ned en byggsanktionsavgift trots att det skett en avgiftspliktig överträdelse.

Om lov eller anmälan finns

En byggsanktionsavgift ska tas ut om en lov- eller anmälningspliktig åtgärd har påbörjats utan startbesked. Om den avgiftsskyldige när åtgärden påbörjades hade fått bygglov för åtgärden eller hade anmält åtgärden ska dock avgiften sättas ned till hälften.

Det är viktigt att notera att en halvering ska ske för åtgärder som kräver bygglov men inte för åtgärder som kräver marklov eller rivningslov. Däremot ska en halvering ske om en anmälningspliktig rivningsåtgärd anmälts till byggnadsnämnden.

Plan- och byggförordning (2011:338) 9 kap 3 a §

Om avgiften blir orimligt hög

En byggsanktionsavgift får, i ett enskilt fall, sättas ned till hälften eller en fjärdedel om avgiften inte står i rimlig proportion till den överträdelse som har skett. Vid prövningen ska det särskilt beaktas om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet eller om överträdelsen av andra skäl kan anses vara av mindre allvarlig art.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 53 §

I vissa fall kan det vara en förmildrande omständighet om den avgiftsskyldige har uppfyllt alla materiella samhällskrav men förbisett den formella delen genom att på goda grunder göra en bedömning på egen hand som senare visar sig vara felaktig. Ett exempel på en situation där en överträdelse inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet kan vara att byggherren har gjort felbedömningen att en anmälningspliktig åtgärd inte kräver anmälan.

Ett annat exempel på omständigheter som kan medföra att en överträdelse bedöms vara av mindre allvarlig art är att överträdelsen har ett samband med att byggnadsnämnden inte har handlagt ett ärende, exempelvis avseende en mindre komplementbyggnad, inom rimlig tid. Enligt plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden handlägga ärenden om lov och förhandsbesked skyndsamt och meddela sitt beslut inom tio veckor från det att den fullständiga ansökan har kommit in till nämnden. Om byggnadsnämndens handläggning drar ut på tiden oskäligt länge kanske den enskilde påbörjar byggnationen utan att ha fått bygglov eller startbesked. Det skulle kunna visa sig att det finns förutsättningar för att bevilja lov och startbesked och att uppförandet av byggnaden skett på ett korrekt sätt i enlighet med gällande bestämmelser. Trots detta skulle det i denna situation bli aktuellt med en byggsanktionsavgift för att byggnaden har påbörjats utan startbesked. Mot bakgrund av byggnadsnämndens oskäligt långa handläggning, skulle dock överträdelsen enligt förarbetena kunna anses vara av mindre allvarlig art och det kan då finnas skäl att sätta ned avgiften. Om en lång handläggningstid däremot beror på att sökanden inte kommit in med de handlingar som krävs för att ärendet ska vara komplett kan det inte motivera nedsättning av byggsanktionsavgiften enligt ett avgörande av Mark- och miljööverdomstolen. Domen har vunnit laga kraft. (jfr prop. 2012/13:104 sid. 10) (MÖD 2014-06-04 mål nr P 11481–13)

Även andra överträdelser av formell karaktär kan anses vara mindre allvarliga i ett enskilt fall och kan därför motivera att en byggsanktionsavgift sätts ned. En enskild kan till exempel ha genomfört en mindre tillbyggnad av en villa och följt bestämmelserna om bygglov samt inväntat startbesked från byggnadsnämnden innan tillbyggnaden påbörjades. Om den tillbyggda delen har uppförts på ett korrekt sätt i enlighet med gällande byggregler och de krav i övrigt som ställs i skulle kravet på slutbesked före användning kunna betraktas som en administrativ formalitet. Om den enskilde i en sådan situation tar den tillbyggda delen av villan i bruk på ett säkert sätt och så att inte slutbesiktning hindras, skulle den omständigheten att överträdelsen har formell karaktär kunna medföra att byggsanktionsavgiften anses oproportionellt hög. Det skulle i ett sådant fall kunna finnas skäl för att sätta ned avgiften. (jfr prop. 2012/13:104 sid. 10)

Det är viktigt att eftersträva en rimlig avvägning mellan möjligheten att sätta ned byggsanktionsavgiften i det enskilda fallet och att upprätthålla rättssäkerheten. Möjligheten till nedsättning har därför begränsats till hälften eller en fjärdedel av byggsanktionsavgiften. Därmed bedöms risken minska för skönsmässiga bedömningar och att den avgiftsskyldige utsätts för godtycklig behandling. (jfr prop. 2012/13:104 sid. 11)

När byggsanktionsavgift inte ska tas ut

I vissa situationer ska eller får byggnadsnämnden inte ta ut en byggsanktionsavgift trots att det skett en avgiftspliktig överträdelse.

Om vite har dömts ut

Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om vite har dömts ut för samma överträdelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 55 §

Normalt sett ska byggnadsnämnden besluta om att ta ut byggsanktionsavgift innan nämnden tar ställning till om den ska begära att ett vite för samma överträdelse döms ut. Då blir det med hänsyn till denna bestämmelse inte aktuellt att begära att vitet döms ut. Att byggnadsnämnden ska ta ställning till byggsanktionsavgift först beror på att en sådan alltid ska tas ut medan ett föreläggande eller förbud får förenas med vite.

I detta sammanhang är det viktigt att betona att förbudet mot att ta ut byggsanktionsavgift och vite gäller under förutsättning att det är fråga om samma överträdelse. Den grundläggande principen är att den som begått en överträdelse inte ska bestraffas fler än en gång för en och samma sak. Frågan om vad som utgör samma överträdelse när det gäller sanktionsavgift och vite har belysts i ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen. I målet hade byggnadsnämnden först tagit ut byggsanktionsavgift för att ha påbörjat byggnadsarbeten utan startbesked. Samtidigt hade nämnden begärt utdömande av vite för att byggherren inte hade följt ett vitesföreläggande om att ta bort det som påbörjats. Enligt domstolen utgjorde detta två separata överträdelser och det fanns därmed inget hinder att döma ut vitet. Domen har vunnit laga kraft. (MÖD 2014-06-05 mål nr P 11322–13)

Om rättelse har skett

Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om rättelse sker innan frågan om sanktion eller ingripande har tagits upp till överläggning vid ett sammanträde med byggnadsnämnden. Om en överträdelse tas upp på ett nämndssammanträde men detta enbart leder till att ärendet bordläggs, utan någon överläggning i sakfrågan, finns möjligheten att rätta kvar. Rättelse som sker efter ett sammanträde där nämnden har haft överläggning i påföljds- eller ingripandefrågan medför däremot inte någon avgiftsbefrielse. jfr Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:54)

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 54 §

Frågan vad som krävs för att rättelse ska anses ha skett är därmed av stor betydelse. Mark- och miljööverdomstolen har i ett avgörande slagit fast att ett påbörjande av byggnadsarbeten utan startbesked endast kan rättas genom att de åtgärder som vidtagits återställs. I samma avgörande slog domstolen fast att ett undanröjande av det eller de hinder som fanns för att ge startbesked, i det här fallet att byggfelsförsäkring inte uppvisats, inte var att betrakta som en rättelse. (MÖD mål nr P 7235-13)

Om överträdelsen avser rivning

Byggsanktionsavgift ska inte tas ut om överträdelsen avser rivning av en byggnad och rivningen har:

  • gjorts med stöd av annan lag eller författning,
  • varit nödvändig för att undanröja risk för människors liv eller hälsa eller för att avvärja eller begränsa en omfattande skada på annan egendom, eller
  • gjorts på grund av att byggnaden till väsentlig del var skadad till följd av en eldsvåda eller någon annan liknande händelse.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 56 §

Om det är oskäligt

Byggsanktionsavgift behöver inte tas ut om det är oskäligt med hänsyn till:

  • att den avgiftsskyldige på grund av sjukdom inte har förmått att själv eller genom någon annan fullgöra sin skyldighet,
  • att överträdelsen berott på en omständighet som den avgiftsskyldige inte har kunnat eller bort förutse eller kunnat påverka, eller
  • vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 53 §

Som bestämmelsen är utformad krävs det en hel del för att byggnadsnämnden inte ska ta ut byggsanktionsavgift. Det måste vara fråga om en allvarligare sjukdom som i princip omöjliggjort för den avgiftsskyldige att handla eller helt oförutsedda och opåverkbara händelser.

Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 53 §

Det är den avgiftsskyldige som i första hand måste visa att omständigheterna är sådana att det är möjligt att ge avgiftsbefrielse. Kraven på bevisning får dock inte ställas orimligt högt.

Situationer som inte anses motivera avgiftsbefrielse är exempelvis försumlighet hos uppdragstagare, dålig ekonomi, okunskap om gällande regler, glömska, tidsbrist, bristande rutiner eller att ett företag är nystartat.

Felaktiga besked från en myndighet som framkallat den gärning eller passivitet som föranlett byggsanktionsavgiften torde dock vara grund för avgiftsbefrielse. Eftersom det inte kan uteslutas att byggsanktionsavgiften är en sanktion av straffrättslig karaktär kan reglerna om rätten till en rättvis rättsprövning i Europakonventionen vara tillämpliga. Därför måste hänsyn tas till konventionens så kallade oskuldspresumtion. Den enskilde får således inte åläggas en orimlig bevisbörda för att undgå avgift. Det måste därför finnas utrymme för en inte alltför restriktiv prövning av befrielsegrunderna i varje enskilt fall. (jfr Didón m.fl. (okt 2015). Plan- och bygglagen (2010:900): en kommentar. Norstedts Juridik. 11:51-63)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej