Mobilitet för ett aktivt vardagsliv
För att stötta människors behov av fysisk aktivitet och rörelse kan vi planera och utforma våra livsmiljöer så att de möjliggör och bjuder in till aktivitet och rörelse i olika former. Vardagsmobiliteten, alltså att gå och cykla, är central för att fler ska nå Folkhälsomyndighetens rekommendation om att vara fysiskt aktiva i minst 20–40 minuter varje dag. Det krävs såväl kunskap om planeringsförutsättningar och utformning, som goda argument för att komma fram till lösningar som bidrar till hälsosamma och attraktiva miljöer. Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att främja den aktiva mobiliteten i våra samhällen.
Positiva hälsoeffekter
Om det finns samhälleliga förutsättningar för att fler kan vara fysiskt aktiva i vardagen och fler lockas till att bli det, kan det bidra till en mer jämlik hälsa och en hållbar utveckling. Nedan ges hälsofrämjande effekter och mervärden som kan följa med på köpet när vi sätter hälsan först. Tillsammans bidrar de till flera viktiga samhällsmål.
Kommuner som planerar för en aktiv mobilitet främjar en mer hälsosam befolkning - såväl människors fysiska och psykiska hälsa som välbefinnande. Med en planering som stödjer gång och cykel blir det lättare för invånarna att inkludera fysisk aktivitet som en naturlig del av sin vardag, och bryta mönster av långvarigt stillasittande. Att vara fysiskt aktiv varje dag är också något som Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Det kan ge en ökad livskvalitet och bättre förutsättningar för att vara frisk och leva längre. Fysisk aktivitet minskar riskerna för bland annat fetma, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer.
En fysisk planering som prioriterar gång och cykel i områden med olika fysiska strukturer och socioekonomiska förutsättningar främjar en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Genom att främja en aktiv mobilitet kan fler röra sig fritt i samhället, vilket bidrar till att fler grupper i samhället har en ökad tillgänglighet till samhällsservice och offentliga platser. När det är fler som rör sig i det offentliga rummet skapas även förutsättningar för ökad trygghet och välmående.
Mervärden
Utöver de direkta fysiska och psykiska effekterna av aktiv vardagsrörelse så kan den leda till en rad positiva mervärden. Många av de positiva mervärdena beror på att stadens ytor kan omdistribueras till följd av en minskad andel biltrafik vid ökad aktiv mobilitet.
En minskad andel biltrafik bidrar till minskad klimatpåverkan och till förbättrad luftkvalitet och ljudmiljö, inte minst i urbana miljöer där problemen med luftkvalitet och buller är som störst. Genom att fler går eller cyklar i stället för att ta bilen på sträckor där det är möjligt, minskar både utsläpp av avgaser, partiklar från slitage på däck, vägbana och buller.
En fysisk planering som bidrar till att minska andelen motoriserade fordon kan i stället skapa säkrare och tryggare trafikmiljö för alla. I sådana miljöer har medborgare större möjligheter att ta plats i gaturummen och få förutsättningar för en mer aktiv vardag. En sådan planering bidrar också till ökad framkomlighet för nyttotrafik och personer som är beroende av bilen, exempelvis på grund av funktionsvariation. Med mer yteffektiva transporter ges utrymme för den motoriserade trafik som verkligen behöver finnas i staden.
Tips till er som vill planera för aktiv mobilitet
Nedan samlas framgångsfaktorer och medskick från exemplen om aktiv mobilitet. Vi hoppas att dessa tips kan bidra med nya perspektiv och vara värdefulla i ert arbete!
Planeringsprocessen
- Aktiv mobilitet måste finnas med genom hela planeringsprocessen! Skapa förutsättningar för rörelse och aktiv mobilitet genom att utgå från det perspektivet i alla delar i planeringen. De övergripande visionerna om en gång- och cykelfrämjande livsmiljö riskerar att tappas bort när detaljplaneringen ska genomföras och prioriteringar om ytorna ska konkretiseras.
- Följ upp de insatser som görs! Att kontinuerligt utvärdera effekter av en förändrad fysisk miljö är en förutsättning för att kunna mäta skillnaderna för aktiv mobilitet och en jämlik hälsa. Det är viktigt att samtidigt mäta och följa upp det miljömässiga välbefinnandet eftersom vissa hälsoeffekter syns först på lång sikt. På så sätt kan planerare få vetskap om åtgärderna faktiskt har förbättrat upplevelsen av miljön och använda den kunskapen i vidare arbete.
Struktur
- Främja gång och cykel i stadsstrukturen! Den täta staden med en sammanhängande struktur och närhet mellan målpunkter gynnar gång och cykling. Se förtätningen ur ett brett perspektiv som inkluderar såväl bostäder som utrymmen för bra utemiljöer. På så sätt undviks att strukturen ger negativa konsekvenser för grönstruktur, luftkvalitet, klimatanpassning och social hållbarhet. Använd så långt möjligt redan hårdgjord yta, som exempelvis industrimark och parkering när förtätning sker/ till ny bebyggelse.
Utformning
- Skapa utrymme för olika hastigheter! Cyklister finns av alla åldrar och är individer med olika förutsättningar och behov. Att separera fotgängare från cyklister är mycket viktigt, men det kan också vara nödvändigt att dela upp gruppen cyklister i fler kategorier för att fånga upp olika behov. Se till att inkludera många olika grupper i planeringsprocesser för att fånga in perspektiv och ge fler förutsättningar för en fysiskt aktiv vardag.
- Planera för nya typer av cykelfordon! Allt fler typer av cyklar tar plats i våra urbana miljöer. Nya typer av cyklar kan bland annat ge möjlighet för människor med olika fysiska och kognitiva förutsättningar att vara aktiva genom cykling. Det ställer krav på utrymme när allt fler typer av cyklister, fordon och hastigheter ska samsas på samma yta. Ta höjd för den ökade variationen av fordon i planeringen och dimensionera cykelvägarnas bredder efter potentiellt nya förutsättningar. Tänk dock på att de också behöver parkeras någonstans, en parkeringsnorm och riktlinjer för parkering av cyklar kan vara till stöd.
Drift och underhåll
- Säkerställ drift och underhåll av gång- och cykelvägar! Många cykelolyckor som sker är singelolyckor och kan bero på exempelvis potthål i gatan, rullgrus, isfläckar eller lövhalka. För att skapa säkra, trygga och attraktiva cykelvägar är det viktigt att säkerställa att en god förvaltning under hela året. Ta därför med drift- och underhållsperspektivet redan i planeringsskedet.