Att göra en anmälan

Även om en åtgärd inte kräver lov kan den kräva anmälan. Det är till byggnadsnämnden anmälan ska göras. Åtgärden får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har lämnat startbesked. Anmälan ska vara skriftlig och innehålla vissa grundläggande uppgifter och de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Om en åtgärd är lovpliktig räcker det med att lämna in en ansökan om lov och någon särskild anmälan ska då inte göras.

Vissa åtgärder som inte kräver lov kräver istället en anmälan. Byggnadsnämnden i kommunen handlägger ärenden om anmälan. En anmälningspliktig åtgärd får inte påbörjas förrän anmälan är gjord och byggnadsnämnden har lämnat startbesked. För att byggnadsnämnden ska kunna pröva anmälan ska den innehålla de uppgifter, ritningar och andra handlingar som behövs. Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om anmälan skyndsamt. Det är därför viktigt att en första granskning av anmälan sker så snabbt som möjligt.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 16 §

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 5 §

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 21, 45-46 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 3 §

Här kan du läsa mer om vad som kräver anmälan

Vad en anmälan ska innehålla

En anmälan ska vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för att den sökta åtgärden ska kunna prövas. Anmälan ska innehålla:

  • uppgifter om fastighetsbeteckning,
  • byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress,
  • tidpunkt då arbetena är avsedda att påbörjas,
  • förslag på kontrollplan,
  • den kontrollansvariges person- eller organisationsnummer, namn och adress om en kontrollansvarig behövs.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 21,46 §§

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 8 §

Förutom dessa grundläggande uppgifter ska anmälan även innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs. Det kan exempelvis vara situationsplan, planritning, fasadritning, sektionsritning, konstruktionsritning och hållfasthetsberäkning. Det är byggnadsnämnden som avgör vilka handlingar som behövs i det enskilda fallet. Dessa handlingar ska lämnas in senast vid det tekniska samrådet eller, om tekniskt samråd inte krävs, när anmälan görs.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 21,46 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 18 §

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 22 §

Byggnadsnämnden kan begära att anmälan och de handlingar som hör till anmälan ska vara lämpliga för arkivering.

Plan- och byggförordning (2011:338) 6 kap 9 §

För att underlätta handläggningen av ett ärende och för att ärendet ska få en säker prövning är det viktigt att handlingarna är korrekta och tydliga.

Byggnadsnämndens serviceskyldighet

Byggnadsnämnden ska lämna anmälaren rimlig vägledning om anmälan och tillhörande handlingar. Det ingår i nämndens skyldighet att hjälpa den enskilde att ta till vara sin rätt inom nämndens verksamhetsområde. Det kan exempelvis gälla upplysningar om hur man gör en anmälan och hjälp med att fylla i blanketter. Det kan även vara råd om vilka handlingar som bör bifogas, exempelvis om hur anmälaren ska gå tillväga för att få en ritning att uppfylla de krav som behövs för att nämnden ska kunna fatta beslut. Serviceskyldigheten gäller i princip oberoende av om någon har begärt hjälp eller inte. Den sträcker sig däremot inte hur långt som helst, anmälaren kan inte begära att nämnden ska göra ritningarna åt denne.

Förvaltningslag (2017:900) 6 §

Plan- och bygglag (2010:900) 12 kap 2 §

Annan anmälare än fastighetsägaren

Det finns inget som hindrar att andra än fastighetsägaren gör en anmälan till byggnadsnämnden. Exempel på detta är att anmälan om att få installera en eldstad görs av installatören istället för av fastighetsägaren. Ett annat exempel kan vara om man ska göra en anmälningspliktig åtgärd i en byggnad som man själv inte äger, exempelvis i en bostadsrätt eller på en arrendetomt.

För att kunna påbörja byggnadsarbetena krävs, förutom startbesked, att fastighetsägaren ger sitt tillstånd till att utföra åtgärden. Detta tillstånd är ett civilrättsligt avtal mellan byggherren och fastighetsägaren som inte har med startbeskedet att göra. Beslut om startbesked kan alltså fattas utan att fastighetsägaren har gett sitt tillstånd, men för att kunna använda sig av sitt startbesked måste byggherren ha fastighetsägarens tillåtelse.

Diarieföring

Eftersom medborgarna har rätt att ta del av allmänna handlingar är det viktigt att byggnadsnämnden registrerar sina handlingar eller på annat sätt håller reda på dem.

Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap 1 §

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 kap 1 §

För de handlingar som registreras ska det av registret framgå:

  • datum då handlingen kom in eller upprättades,
  • diarienummer eller annan beteckning,
  • i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare och
  • i korthet vad handlingen rör.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) 5 kap 2 §

Ett lämpligt tillvägagångssätt för bygglovsansökningar är att registrera alla ärenden i ett diariesystem där de får ett diarienummer. Diarienumret är unikt och det ska finnas på alla handlingar som tillhör ärendet. I diariesystemet kan man till exempel se alla inkomna och upprättade handlingar i ärendet, vem som är ärendets handläggare och var i handläggningsprocessen ärendet befinner dig. Om uppgifter till ärendet lämnas via telefon eller vid besök och de tillför ärendet en sakuppgift ska tjänstemannen göra en tjänsteanteckning som också ska diarieföras i ärendet. Även e-post räknas som inkommande post till kommunen. Man måste därför avgöra om e-posten är en allmän handling och därmed ska diarieföras.

Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap 3 §

Förvaltningslag (2017:900) 27 §

Mottagningsbevis

När en anmälan har inkommit till byggnadsnämnden ska skriftlig information, ett så kallat, mottagningsbevis, skickas till anmälaren så snart som möjligt. Mottagningsbeviset ska innehålla information om:

  • tidsfristen för beslutet,
  • reduktion av avgift om tidsfristen överskrids
  • möjligheten att överklaga

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a, 46 §§

Förutom de krav på innehåll som finns i plan- och bygglagen, PBL, kan mottagningsbeviset innehålla andra uppgifter. Det kan till exempel vara vilken handläggningstid ärendet förväntas få, vem som är handläggare och kontaktuppgifter.

Mottagningsbeviset måste vara skriftligt men kan skickas på olika sätt till exempel via brev, e-post eller annan elektronisk form. Det finns inga krav på att mottagaren ska bekräfta att den tagit emot mottagningsbeviset. När byggnadsnämnden skickar ett mottagningsbevis är det viktigt att man i efterhand kan se att det har skickats och när det har skickats. (Jfr prop. 2017/18:210 sid. 26)

Information om tidsfristen för beslut

I mottagningsbeviset ska byggnadsnämnden informera anmälaren om vilka tidsfrister som gäller för beslutet. Det innebär att byggnadsnämnden ska informera om när anmälan kom in till nämnden och när tidsfristen för beslut går ut, alltså fyra veckor från den dag då anmälan kom in. Anmälaren ska även informeras om att tidpunkten för när tidsfristen börjar löpa kan ändras om anmälaren kommer in med ytterligare underlag eller byggnadsnämnden förelägger om komplettering inom tre veckor från den dag då anmälan eller ytterligare underlag kom in. Det ska även framgå att tidsfristen kan förlängas med ytterligare fyra veckor om det är nödvändigt på grund av handläggningen eller utredningen i ärendet. Information bör även innefatta att det inte innebär att åtgärden får påbörjas om beslut inte fattas inom fyra respektive åtta veckor. (Jfr prop. 2017/18:210 sid. 26)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 45 §

Här kan du läsa mer om tidsfrister för handläggning

Information om reduktion av avgift

I mottagningsbeviset ska byggnadsnämnden informera om att den avgift som nämndes får ta ut reduceras om tidsfristen för beslut om startbesked överskrids av byggnadsnämnden.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a, 46 §§

Här kan du läsa mer om reduktion av avgift 

Information om möjligheten att överklaga

I mottagningsbeviset ska det framgå vilka möjligheter som finns att överklaga nämndens beslut. Det vill säga att beslutet om startbesked och avgift kan överklagas. (Jfr prop. 2017/18:210 sid. 27)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a, 46 §§

Nya handlingar

Om det kommer in nya ritningar eller andra handlingar i ett anmälningsärende, som ska ersätta de tidigare, är det viktigt att det är tydligt vilka handlingar som gäller. Det syns på datumstämpeln vilka som är de aktuella, det vill säga de senast inkomna.

Skriftlig information att tidsfristen ändras

Om anmälaren kommer in med ytterligare underlag eller nya handlingar på eget initiativ ändras tidsfristen för handläggningen. Byggnadsnämnden ska då skriftligen informera anmälaren om ändringen och den nya tidsfristen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a, 45-46 §§

Tidsfrister för handläggning

Byggnadsnämnden ska handlägga ärenden om anmälan skyndsamt. Beslut om startbesked ska tas inom fyra veckor. Tiden kan förlängas med ytterligare fyra veckor om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet. Från vilken dag tidsfristen ska räknas är reglerat i PBL. Tiden ska räknas från den dag då anmälan kom in till nämnden eller den senare dag då anmälaren kom in med ytterligare underlag på eget initiativ. Om byggnadsnämnden har förelagt om komplettering inom tre veckor från den dag då anmälan eller ytterligare underlag på anmälarens egna initiativ kom in till byggnadsnämnden, räknas tiden istället från den dag då bristerna i anmälan har avhjälpts av anmälaren. (Jfr prop. 2017/18:210 sid. 25-26)

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 45 §

Här kan du läsa mer om tidsfrister för handläggning

En första granskning

När en anmälan kommit in till byggnadsnämnden ska en första granskning av ärendet göras. Detta ska ske så snart som möjligt. Med hänsyn till hur tidsfristerna för handläggning ska beräknas bör denna granskning göras inom tre veckor från att anmälan kommit in.

Det är lämpligt att då kontrollera om åtgärden verkligen är anmälningspliktig. Det förekommer att anmälan lämnas in för åtgärder som inte omfattas av anmälningsplikten.

Vid den första granskningen kontrolleras om anmälan är komplett, det vill säga om alla nödvändiga handlingar finns med. Även ritningars kvalitet och tydlighet bedöms.

Om anmälan är ofullständig

Om anmälan är ofullständig får byggnadsnämnden förelägga anmälaren att inom en viss tid komplettera anmälan. Sådant föreläggande bör ske inom tre veckor från det att anmälan kommit in till byggnadsnämnden. I annat fall räknas tidsfristen för handläggning fortfarande från den dag då anmälan kom in till nämnden eller från den dag då anmälaren kom in med ytterligare underlag på eget initiativ. Alltså inte från den dag då komplettering inkommit. Detta gäller oavsett om det behövs ett tekniskt samråd eller inte.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 22, 46 §§

Plan- och bygglag (2010:900) 10 kap 14 §

När en anmälan är ofullständig kan det innebära att den helt saknar någon uppgift eller ritning som krävs för startbesked. Men det kan också vara så att ritningarna inte är utförliga nog eller av tillräckligt bra kvalitet. Det finns inget krav på att ritningarna ska utföras av någon med en speciell utbildning. Men det är lämpligt att de är fackmannamässigt utförda. Om det är uppenbart att en tilltänkt åtgärd är olämplig eller otillåten och därför inte kan medges startbesked, finns det inga skäl att begära utförligare uppgifter. Ett vägrat startbesked kan alltså fattas på ofullständiga handlingar.

Föreläggande om komplettering

Ett föreläggande om komplettering bör vara ett skriftligt beslut. Detta på grund av att det är avgörande för hur tidsfristerna för handläggningen ska räknas och om avgiften ska reduceras eller inte. Om byggnadsnämnden inte beslutar om föreläggande skriftligt räknas tidsfristerna från den dag då anmälan kom in eller från den senare dag då anmälaren kom in med ytterligare underlag på eget initiativ.

Föreläggandet ska innehålla:

  • vilka brister i anmälan som ska avhjälpas
  • när bristerna senast ska vara avhjälpta
  • upplysning om att anmälan kan komma att avisas eller att ärendet kan komma att avgöras i befintligt skick om föreläggandet inte följs.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 22, 46 §§

Det är viktigt att byggnadsnämnden är mycket tydlig med vad som saknas i anmälan och hur lång tid anmälaren har på sig att komplettera den. Det kan även vara lämpligt att, utöver det skriftliga föreläggandet, ta personlig kontakt med anmälaren för att undvika missförstånd.

Om anmälan förblir ofullständig trots föreläggande om komplettering får byggnadsnämnden avvisa anmälan eller avgöra ärendet i befintligt skick. Avvisning kan vara aktuellt om handlingarna är så ofullständiga att ärendet överhuvudtaget inte går att pröva i sak.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 22, 46 §§

Skriftlig information att tidsfristen ändras

Om byggnadsnämnden har förelagt om komplettering inom tre veckor från den dag då anmälan kom in eller från den senare dag då anmälaren kom in med ytterligare underlag på eget initiativ, ändras tidsfristerna för handläggningen.

När anmälaren avhjälpt de brister i anmälan som föreläggandet avser ska byggnadsnämnden skriftligen informera anmälaren om den nya tidsfristen.

Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap 27a, 45-46 §§

Arkivering

När ärendet ska arkiveras är det lämpligt att en rensning av akten sker. Syftet med att rensa akten är att det ska bli lättare att förstå ärendet i framtiden. Alla oviktiga handlingar ska tas bort från akten. Exempel på oviktiga handlingar är anteckningar och meddelanden av endast tillfällig betydelse, utkast och liknade som inte tillför ärendet en sakuppgift och kopior.

Kommunen beslutar själv vilka regler den ska ha för gallring och arkivering, förutom vad som följer av arkivlagen och andra lagar eller förordningar. Samrådsgruppen för kommunala arkivfrågor, som är ett samarbetsorgan mellan Statens arkiv och Sveriges kommuner och landsting, SKL, ger dock ut råd om arkivering. Deras gallringsråd nr 11 behandlar bevarande och gallring av handlingar som rör kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet. Där sägs att om det finns ritningar och andra handlingar med olika ankomstdatum i ett bygglovsärende så är det viktigt att det tydligt framgår vilka ritningar som tillhör själva lovbeslutet. Övriga ritningar kan antingen kastas, om det är möjligt utifrån kommunens arkivregler, eller tydligt markeras med att de inte tillhör beslutet så att inga missförstånd uppstår.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej