Trygg grönstruktur och park

Bilden visar en upplyst lekplats kvällstid i Furutorpsparken i Helsingborg.
Lekplats i Furutorpsparken i Helsingborg. Foto: Helsingborgs stad

Det gröna har många funktioner som är nödvändiga för vårt välbefinnande. För att skapa attraktiva grönområden måste grönskans positiva värden för stadens sociala liv, liksom dess estetiska, ekologiska och kulturhistoriska värden, förenas med trygghetsskapande åtgärder.

När det mörknar kan många grönområden och parker upplevas som otrygga. Att alla grönområden ska användas dygnet runt är kanske inte nödvändigt. Det är därför viktigt att det finns trygga alternativa stråk och platser. Vad som uppfattas som en attraktiv och trygg miljö förändras med dygnets rytm och med årstidernas växlingar. Under det ljusa sommarhalvåret uppfattas gröna miljöer som tryggare än under det mörkare vinterhalvåret. Samtidigt ger det utslagna lövverket en tydligare rumslighet och sämre sikt genom grönskan. Sommarhalvåret innebär också ett mer intensivt socialt liv i parker och på offentliga platser. Det kan uppfattas som tryggt då fler människor rör sig ute och kan ingripa om något händer. Samtidigt kan det också vara så att andra människor är orsaken till den otrygghet som vissa människor upplever.

Det finns skillnader i vilken typ av otrygghet som olika grupper upplever i grönområden. Flickor och kvinnor är i huvudsak oroliga för att utsättas för sexuella övergrepp i den offentliga miljön, speciellt i, eller i anslutning till grönområden, och detta är något som i varierande grad påverkar kvinnors rörelsefrihet och trygghetskänslor. För pojkarnas del är risken för att bli nedslagen eller rånad. För människor med begränsad erfarenhet av naturen, kan djurlivet vara obehagligt och skrämmande samtidigt som just det är en mycket positiv aspekt av grönområden för andra. Grönska i sig har olika positiva värden och det är viktigt att dessa värden inte förstörs av trygghetsskapande åtgärder. För att skapa attraktiva, hållbara och trygga grönområden är kontinuitet, långsiktighet och kompetens centralt. För att kunna avgöra om ett grönområde uppfattas som otryggt, eller om de åtgärder som vidtas för att öka tryggheten kommer att påverka andra viktiga platskvaliteter negativt, är det viktigt att analysera platserna vid olika tidpunkter och årstider. 

Ur ett trygghetsperspektiv är det viktigt att vara noga med placeringen av bänkar och gångstråk. Placeringen av dessa är avgörande för att hantera den otrygghet som är kopplad till sociala relationer. Att bli iakttagen av dem som sitter på bänkar i parken, kan uppfattas som mycket obehagligt och otryggt. Även om många kvinnor och män uppskattar att iaktta folklivet i parker, finns det anledning att noga fundera igenom placeringen av gångstråk och bänkar med hänsyn till denna aspekt. Vinkling och indragning av bänkar eller gångstråk som inte är raka kan innebära ökad trygghet.

Att tänka på vid planering av grönska:

  • Tydlig hierarki mellan olika platser underlättar tolkningen av miljön,
  • eftersträva balans mellan grönskans positiva värden och trygghetsskapande åtgärder,
  • anpassa grönområdet så att det passar olika grupper av besökare,
  • människor i rörelse och tillgänglighet förbättrar den upplevda tryggheten,
  • utforma tydliga platser där människor kan mötas,
  • möjlighet till olika aktiviteter skapar mer liv i grönområden,
  • skötseln ska vara anpassad till grönområdets behov,
  • planera för alternativa stråk om konflikten mellan trygghet och biologisk mångfald blir för stor,
  • vid gallring och röjning, hitta en lämplig metod och ta inte bort allt.
Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej