Bygg- och fastighetssektorns användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter

Bild som beskriver kemiska produkters andel av utsläppen.
Illustration: Boverket

Bygg- och fastighetssektorn svarade 2017 för en inhemsk användning av hälsofarliga kemiska produkter exklusive cement på cirka 894 tusen ton, vilket motsvarar 11 procent av Sveriges totala användning. Därtill använde sektorn 67 tusen ton miljöfarliga produkter, vilket motsvarade 4 procent av Sveriges totala användning. Sektorn bidrar dessutom till miljöpåverkan utomlands genom användning av importvaror. Den användningen låg på cirka 195 tusen ton hälsofarliga kemiska produkter och 31 tusen ton miljöfarliga kemiska produkter.

Resultaten inkluderar kemiska produkter som klassas som miljö- eller hälsofarliga. Exempel på sådana produkter är färg, förtunningsmedel och isoleringsmaterial. Däremot ingår inte produkter som till exempel tjära, asfalt och bitumen, eftersom dessa inte är klassade som miljö- eller hälsofarliga och därmed inte ingår i miljöräkenskaperna. Ett nytt uttag av data från Kemikalieinspektionen har medfört att dubbelräkningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier har minimerats, d.v.s. om en produkt är både miljö- och hälsofarlig räknas den bara en gång.

Tillverkningen av cement, kalk och gips står för en stor del av användningen av hälsofarliga kemiska produkter. Därför har vi valt att räkna bort cement, för att undvika att övriga hälsofarliga kemiska produkter inte syns i statistiken.

Läs mer om kommentarer till kemikalieindikatorn

Bygg- och fastighetssektorns totala användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter

Diagram som visar bygg- och fastighetssektorns totala användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter 2008-2017.
Klicka på bilden för att se i större format. Källa och illustration: Boverket/SCB

Bygg- och fastighetssektorn totala användning av hälsofarliga kemiska produkter under 2017 låg på strax över 1 tusen ton när cement exkluderas. Totala mängden miljöfarliga kemiska produkter uppgick till cirka 98 tusen ton 2017.

Bygg- och fastighetssektorns användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter har beräknats utifrån ett underlag från SCB. Användning som kopplas till import har här beräknats som om produktion skett i Sverige. Beräkningarna är gjorda utifrån ett livscykelperspektiv. Läs mer om detta i menyn Om miljöindikatorerna.

Bygg- och fastighetssektorns totala användning av hälsofarliga kemiska produkter (exklusive cement)

Diagram som visar bygg- och fastighetssektorns totala användning av hälsofarliga kemiska produkter (exklusive cement) 2008-2017.
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket/SCB

Den totala användningen av hälsofarliga kemiska produkter i bygg- och fastighetssektorn uppgick till drygt 1 000 tusen ton 2017 om cement exkluderas. Av detta utgjorde cirka 900 tusen ton svensktillverkade produkter, vilket motsvarar cirka 11 procent av Sveriges totala årliga användning av hälsofarliga kemiska produkter.

Sett till sektorns användning av enbart hälsofarliga produkter har den ökat under det senaste året. Jämfört med föregående år har användningen av hälsofarliga kemiska produkter ökat med 9 procent motsvarande 91 tusen ton. 

År 2017 stod den inhemska produktionen för drygt 82 procent av användningen av hälsofarliga kemiska produkter. Detta har emellertid ändrats över tiden där bidraget från import speciellt ökade i början av perioden.

Bygg- och fastighetssektorns totala användning av hälsofarliga kemiska produkter (exklusive cement) fördelat på branscher

Diagram som visar bygg- och fastighetssektorns totala användning av hälsofarliga kemiska produkter (exklusive cement) fördelat på branscher 2008-2017.
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket/SCB

Den delbransch som främst bidrar till användningen av hälsofarliga kemiska produkter är byggverksamhet, som står för i genomsnitt 75 procent av den totala användningen under 2017.

Bygg- och fastighetssektorns totala användning av miljöfarliga kemiska produkter

Diagram som visar bygg- och fastighetssektorns totala användning av miljöfarliga kemiska produkter 2008-2017.
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket/SCB

Användningen av miljöfarliga kemiska produkter var betydligt längre än användningen av hälsofarliga kemiska produkter – 2017 låg den totala användningen på 98 tusen ton. Av detta utgjorde cirka 67 tusen ton svensktillverkade produkter, vilket motsvarar cirka 4 procent av Sveriges totala årliga användning av miljöfarliga kemiska produkter. Sett till ursprung är det främst importerade varor som bidrar till sektorns användning av miljöfarliga kemiska produkter. Importen står för cirka 31 procent av sektorns totala användning under perioden.

Sett till sektorns användning av enbart miljöfarliga produkter påbörjades den nya rapporteringsklassificeringen av kemiska produkter under början av tidsperioden vilket bidrar till den stora ökningen mellan 2008 och 2010. Under 2017 minskade den totala användningen av miljöfarliga kemiska produkter jämfört med föregående år med 4 procent, men användningen har förändrats från år till år. Användningen av miljöfarliga kemiska produkter minskade kraftigt 2013 från en toppnotering 2012, totalt sett med hela 59 procent, men det är från låga nivåer, från 163 tusen ton 2012 till 96 tusen ton 2013. Den största förändringen låg inom produktion i Sverige.

Bygg- och fastighetssektorns totala användning av miljöfarliga kemiska produkter fördelad på olika branscher

Diagram som visar bygg- och fastighetssektorns totala användning av miljöfarliga kemiska produkter fördelad på olika branscher 2008-2017.
Klicka på bilden för att se den i större format. Källa och illustration: Boverket/SCB

I byggverksamheten används mer miljöfarliga kemiska produkter än i fastighetsförvaltningen. Jämfört med 2016 har användningen av miljöfarliga kemiska proudkter minskat i både fastighetsförvaltningen och i byggverksamheten med 2 tusen ton vardera.

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej