Bygg- och fastighetssektorns användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter
Bygg och fastighetssektorn svarade 2020 för en inhemsk användning av hälsofarliga kemiska produkter exklusive cement på cirka 625 tusen ton, vilket motsvarar 8 procent av Sveriges totala användning. Därtill använde sektorn 94 tusen ton miljöfarliga produkter, vilket motsvarade 5 procent av Sveriges totala användning. Sektorn bidrar dessutom till miljöpåverkan utomlands genom användning av importvaror. Den användningen låg på cirka 236 tusen ton hälsofarliga kemiska produkter (exklusive cement) och 52 tusen ton miljöfarliga kemiska produkter.
Resultaten inkluderar kemiska produkter som klassas som miljö- eller hälsofarliga. Exempel på sådana produkter är färg, förtunningsmedel och isoleringsmaterial. Däremot ingår inte produkter som till exempel tjära, asfalt och bitumen, eftersom dessa inte är klassade som miljö- eller hälsofarliga och därmed inte ingår i miljöräkenskaperna. Ett nytt uttag av data från Kemikalieinspektionen har medfört att dubbelräkningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier har minimerats, d.v.s. om en produkt är både miljö- och hälsofarlig räknas den bara en gång.
Tillverkningen av cement, kalk och gips står för en stor del av användningen av hälsofarliga kemiska produkter. Därför har vi valt att räkna bort cement, för att undvika att övriga hälsofarliga kemiska produkter inte syns i statistiken.
Resultaten inkluderar användningen av kemiska produkter som klassas som miljö- eller hälsofarliga vid byggverksamhet. Exempel på sådana produkter är färg, förtunningsmedel och isoleringsmaterial. Däremot ingår inte produkter som till exempel tjära, asfalt och bitumen, eftersom dessa inte är klassade som miljö- eller hälsofarliga och därmed inte ingår i miljöräkenskaperna. Dock finns ett antal kvantitativt sett mindre mängder tillsatsämnen som tillförs asfalt med i beräkningarna, eftersom dessa klassificeras som miljö- och hälsofarliga enligt EU-förordningen (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen).
Tillverkningen av cement, kalk och gips står för en stor del av användningen av hälsofarliga kemiska produkter. Dessa produkter är främst klassade som frätande (C) och/eller irriterande (Xi) enligt farokoderna i CLP-förordningen. För produkter av cement är detta i huvudsak ett arbetsmiljöproblem, eftersom en produkt inte längre har dessa inneboende egenskaper när den har härdat.
Vi har valt att räkna bort cement för att undvika att övriga hälsofarliga kemiska produkter inte syns i statistiken.
Bygg- och fastighetssektorns totala användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter
Bygg- och fastighetssektorn totala användning av hälsofarliga kemiska produkter under 2020 låg på 862 tusen ton när cement exkluderas. Totala mängden miljöfarliga kemiska produkter uppgick till 142 tusen ton 2020.
Bygg- och fastighetssektorns användning av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter har beräknats utifrån ett underlag från SCB. Användning som kopplas till import har här beräknats som om produktion skett i Sverige. Beräkningarna är gjorda utifrån ett livscykelperspektiv. Läs mer om detta i menyn Om miljöindikatorerna.
Bygg- och fastighetssektorns totala användning av hälsofarliga kemiska produkter (exklusive cement)
Den totala användningen av hälsofarliga kemiska produkter i bygg- och fastighetssektorn uppgick till 862 tusen ton 2020 om cement exkluderas. Av detta utgjorde 625 tusen ton svensktillverkade produkter, vilket motsvarar cirka 8 procent av Sveriges totala årliga användning av hälsofarliga kemiska produkter.
Sett till sektorns användning av enbart hälsofarliga produkter har den minskat under det senaste året. Jämfört med föregående år har användningen av hälsofarliga kemiska produkter minskat med 5 procent motsvarande 49 tusen ton.
År 2020 stod den inhemska produktionen för 73 procent av användningen av hälsofarliga kemiska produkter. Detta har emellertid ändrats över tiden där bidraget från import ökat under hela perioden.
Bygg- och fastighetssektorns totala användning av hälsofarliga kemiska produkter (exklusive cement) fördelat på branscher
Den delbransch som främst bidrar till användningen av hälsofarliga kemiska produkter är fastighetsförvaltning, som står för i genomsnitt 72 procent av den totala användningen över tidsserien.
Bygg- och fastighetssektorns totala användning av miljöfarliga kemiska produkter
Användningen av miljöfarliga kemiska produkter var betydligt lägre än användningen av hälsofarliga kemiska produkter – 2020 låg den totala användningen på 147 tusen ton. Av detta utgjorde cirka 94 tusen ton svensktillverkade produkter, vilket motsvarar cirka 5 procent av Sveriges totala årliga användning av miljöfarliga kemiska produkter.
Sett till sektorns användning av enbart miljöfarliga produkter påbörjades den nya rapporteringsklassificeringen av kemiska produkter under början av tidsperioden vilket bidrar till den stora ökningen mellan år 2008 och 2010. År 2020 ökade den totala användningen av miljöfarliga kemiska produkter 29 procent jämfört med året innan. Användningen av miljöfarliga kemiska produkter minskade kraftigt år 2013 från en toppnotering 2012, totalt sett med hela 42 procent, men det är från låga nivåer, från 157 tusen ton 2012 till 91 tusen ton 2013. Den största förändringen låg inom produktion i Sverige.
Indata för denna tidsserie är inhämtade från Kemikalieinspektionens årliga inventeringar. Inventeringarna är inte reviderade bakåt i tiden för tidsserien. Detta kan förklara variationen i den redovisade mängden miljöfarliga kemikalier som används. Samtidigt går det att konstatera att det inte har skett en påtaglig minskning över tid mellan 2008 och 2020.
Bygg- och fastighetssektorns totala användning av miljöfarliga kemiska produkter fördelad på olika branscher
I fastighetsförvaltning används mer miljöfarliga kemiska produkter än vid nybyggnad. Användningen av miljöfarliga kemiska produkter ökade i 2020 med 29 procent jämfört med året innan.