Kontrollplan

Att följa kontrollplanen

När kontrollplanen är fastställd, ska den följas under bygg- eller rivningsåtgärden och fungera som underlag för slutbesked.

Sidan vänder sig till 

Sidan vänder sig till dig som arbetar med lov- och byggprocessen på en kommun. Även du som är privatperson kan ta del av innehållet, men om du vill ha mer information, letar efter blanketter eller svar på en fråga ska du kontakta din kommun.

Kommunernas webbsidor för byggande och boende

Kontrollplanen ska följas

Det är byggherrens ansvar att i kontrollplanen ange vem som ska utföra kontrollen, om inte byggnadsnämnden har beslutat att en sakkunnig ska kontrollera ett visst moment. I de fall en kontrollansvarig krävs är det denne som ska se till att kontrollen enligt kontrollplanen utförs.

8 §
   Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av en sakkunnig.

Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .

8 §
   Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av en sakkunnig.

Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .

8 a §
   Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
   1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.

Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .

11 §
   En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. överlämna protokoll från arbetsplatsbesök till den eller de sakkunniga,
   6. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   7. lämna ett eget utlåtande, tillsammans med eventuella sakkunnigutlåtanden, till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   8. om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .

11 a §
   En kontrollansvarig får inte användas för kontroll av en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll, om han eller hon tidigare har varit delaktig i projektet. Lag (2026:712) .

11 b §
   Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt
11 §, ska byggherren omedelbart meddela det till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .

11 c §
   Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå och byggnadsnämnden utse en ny. Lag (2026:712) .

Kontrollplanens innehåll

Uppföljning av kontrollplanen

För att kontrollen ska fungera behöver den som ska kontrollera veta hur kontrollen ska genomföras och dokumenteras. Det är viktigt att byggherre eller kontrollansvarig kommunicerar direkt med kontrollanten så att denna information samt resultatåterföring inte blir andrahandsinformation.

Vem som ska kontrollera ska framgå av den fastställda kontrollplanen och bör kommuniceras i god tid före kontrollen, gärna vid ett inledande möte där kontrollansvarig och respektive kontrollant kan planera kontrollerna. En ändring av kontrollant innebär en avvikelse från kontrollplanen.

6 §
   I fråga om en sådan åtgärd som avses i 3 § ska byggherren se till att det finns en plan för att kontrollera utförandet av åtgärden. Kravet på kontrollplan gäller inte utförande som omfattas av en byggbedömares kontroll.

Kontrollplanen ska innehålla uppgifter om
   1. vilka kontroller som ska göras och vilka krav som kontrollerna ska avse,
   2. vem som ska göra kontrollerna och hur de ska utföras,
   3. vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden, och
   4. vilka arbetsplatsbesök som byggnadsnämnden bör göra och när besöken bör ske.

Byggherrens dokumenterade egenkontroll

Egenkontroll bygger på tillit, men kan behöva tillsyn för att bli trovärdig. Byggnadsnämnden kan utöva tillsyn över att kontrollplanen följs och att kraven uppfylls. Grunden är att alla som är inblandade i kontrollarbetet vet vad de ska göra, ser till att det blir gjort, kontrollerar att det blivit rätt utfört och dokumenterar att så har skett. Dokumentationen är viktig som underlag för både tillsyn och erfarenhetsåterföring, och bör säkerställa att fel som upptäcks kan spåras tillbaka till ursprunget. (jfr prop. 2009/10:170 sid 303)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

De kontroller som plan- och bygglagen ställer krav på omfattar de tekniska egenskapskraven samt varsamhetskravet och förbudet mot förvanskning. De tekniska egenskapskraven kan ingå i byggherrens eller entreprenörens kvalitetssäkringssystem men behöver inte göra det. Vid det tekniska samrådet kan det vara bra att reda ut om kontrollplanen är förankrad i kontraktshandlingarna mellan byggherren och entreprenörerna. En sådan genomgång kan bidra till att egenkontrollen i kontrollplanen verkligen genomförs. Det innebär dessutom att kontrollerna i kontrollplanen kommer att omfattas av de besiktningar som ändå är avtalade mellan parterna. De egenkontroller som hör till entreprenadavtalet är vanligtvis betydligt mer omfattande än vad kontrollplanen enligt PBL är. (jfr prop. 2009/10:170 sid 302-303)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Byggherrens ansvar

Kontroll utförd av sakkunnig

Med kontroll utförd av sakkunnig avses kontroll utförd av personer som har särskild sakkunskap och erfarenhet av sådana åtgärder som kontrollen avser och kan styrka detta med ett certifikat. 

8 §
   Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av en sakkunnig.

Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .

8 §
   Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontrollen ska utföras
   1. inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll, eller
   2. av en sakkunnig.

Vid bedömningen av behovet av sakkunnigkontroll ska särskild hänsyn tas till risken för att allvarliga personskador eller störningar för samhället eller miljön kan uppkomma om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 16 kap. 11 § 3 meddela föreskrifter om att en åtgärd ska kontrolleras av en sakkunnig (obligatorisk sakkunnigkontroll). Lag (2026:712) .

8 a §
   Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av det avfall som uppkommer vid en åtgärd som avses i 3 § (avfallshanteringsplan) med uppgifter om
   1. vilka byggprodukter som kan återanvändas och hur dessa ska tas om hand, och
   2. vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till och hur avfallet ska tas om hand, särskilt hur byggherren avser att möjliggöra
      a) materialåtervinning av hög kvalitet, och
      b) att farliga ämnen hanteras och avlägsnas på ett säkert sätt.

Kravet på avfallshanteringsplan gäller inte om det är uppenbart att det saknas behov av en sådan plan. Lag (2026:712) .

9 §
   Med sakkunnig avses i denna lag en fysisk person som
   1. har den lämplighet och den särskilda sakkunskap och er-
farenhet som behövs i fråga om att kontrollera åtgärder inom dennes sakområde, och
   2. kan styrka sin lämplighet, sakkunskap och erfarenhet med ett certifikat. Lag (2026:712) .

Sakkunniga

Det är lämpligt att kontrollplanen är känd och finns tillgänglig

Kontroll och verifiering av de olika kontrollpunkterna sker på arbetsplatsen och det är där uppföljning av kontrollplanen sker. Därför är det lämpligt att kontrollplanen finns tillgänglig på arbetsplatsen under byggtiden. De kontroller som är fastställda i kontrollplanen, med beskrivning om hur kontrollerna ska utföras och mot vad kontrollerna ska göras, blir då lätt tillgängliga för de som utför kontrollerna. Detta ökar också medvetenheten om byggherrens kontrollsystem hos alla inblandade på arbetsplatsen.

Om kontrollplanen är digital bör byggherren och den som är kontrollansvarig se till att kontrollanterna vet hur de kan ta del av kontrollplanen och att varje kontrollant har de användaruppgifter och behörigheter som krävs för att de ska kunna registrera utförda kontroller i kontrollplanen.

Avvikelser och ändring av åtgärden

Byggnadsnämnden har möjlighet att ta beslut om kompletterande villkor för att säkerställa att kraven i plan- och bygglagstiftningen följs. Ett sådant beslut kan vara lämpligt i de fall byggnadsnämnden ser ett behov av enstaka kompletterande redovisningar. För att byggnadsnämnden ska kunna ta ett sådant beslut krävs att behovet av villkoret inte kunde förutses när startbeskedet gavs. Om byggherren inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts.

29 §
   Byggnadsnämnden får besluta om kompletterande villkor för bygg- eller rivningsåtgärderna eller för kontrollen, om
   1. sådana villkor behövs för att uppfylla kraven enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, och
   2. behovet av villkoren inte kunde förutses när startbeskedet gavs.

Om en byggbedömare används får kompletterande villkor inte avse utformningskrav enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 eller tekniska egenskapskrav enligt 8 kap. 4 §. Lag (2026:712) .

32 §
   Om byggherren i fråga om ett byggnads-, rivnings- eller markarbete eller en annan åtgärd inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts.

32 a §
   Byggnadsnämnden får i samband med ett föreläggande enligt 20 § förbjuda att den olovliga åtgärden utförs på nytt, om den kräver bygglov. Lag (2014:900) .

Vid avvikelser ska den kontrollansvariga informera byggherren och vid behov även meddela byggnadsnämnden. Exempelvis kan byggnadsnämnden behöva meddelas vid avvikelser från de handlingar som omfattas av beslut om bygglov eller startbesked eller avvikelse från de krav som gäller för åtgärden.

11 §
   En kontrollansvarig ska
   1. biträda byggherren med att upprätta förslag till den kontrollplan som krävs enligt 6 §, och med att identifiera avfall och återanvändbara byggprodukter som bygg- och rivningsåtgärderna kan ge upphov till,
   2. se till att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs,
   3. vid avvikelser från föreskrifter och villkor som avses i 2 informera byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden,
   4. närvara vid tekniska samråd, besiktningar och andra kontroller samt vid byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,
   5. överlämna protokoll från arbetsplatsbesök till den eller de sakkunniga,
   6. dokumentera sina byggplatsbesök och notera iakttagelser som kan vara av värde vid utvärderingen inför slutbeskedet,
   7. lämna ett eget utlåtande, tillsammans med eventuella sakkunnigutlåtanden, till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked, och
   8. om den kontrollansvarige lämnar sitt uppdrag, meddela detta till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .

11 a §
   En kontrollansvarig får inte användas för kontroll av en åtgärd som omfattas av obligatorisk sakkunnigkontroll, om han eller hon tidigare har varit delaktig i projektet. Lag (2026:712) .

11 b §
   Om en kontrollansvarig inte utför sina uppgifter enligt
11 §, ska byggherren omedelbart meddela det till byggnadsnämnden. Lag (2026:712) .

11 c §
   Om en kontrollansvarig har lämnat sitt uppdrag, ska byggherren föreslå och byggnadsnämnden utse en ny. Lag (2026:712) .

Ändring av kontrollant

En ändring av kontrollant innebär en avvikelse från kontrollplanen. Byggherren ska då kontakta byggnadsnämnden som kan fastställa ändringen genom ett beslut om kompletterande villkor.

Ändringar i åtgärden och kontrollplanen

Ibland kan förutsättningarna för en bygg- eller rivningsåtgärd ändras efter det att byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Om en ändring i åtgärden också innebär att kontrollplanen behöver ändras, måste byggnadsnämnden ta beslut om kompletterande villkor för att ändra kontrollplanen.

Större ändringar, exempelvis byte av grundläggningsmetod, stomsystem eller energibärare, kan innebära att byggnadsnämnden behöver kalla till ytterligare tekniskt samråd.

Kontrollplanens roll vid slutsamråd och slutbesked

På slutsamrådet ska man bland annat gå igenom hur kontrollplanen har följts. Kontrollplanen måste därför lämnas in till byggnadsnämnden före slutsamrådet eller tas med på slutsamrådet. För att byggnadsnämnden ska kunna ge ett slutbesked ska byggherren visa att kontrollplanen har följts och att eventuella villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts.

Ett hinder för att ge slutbesked, som kan uppstå vid slutsamrådet, är om krav på verifiering av energikraven avseende mätning av specifik energianvändning tagits upp som en kontroll i kontrollplanen, eftersom mätningen förutsätter ett användande av byggnaden. Ett exempel på hur det är möjligt att dela upp verifiering av energikraven vid mätning är att:

  • byggnadsnämnden begär en beräkning av byggnadens förväntade energibehov, inför beslut om startbesked,
  • en kontroll av att utförandet överensstämmer med energiberäkningens ingångsvärden anges som en kontroll i kontrollplanen.
  • den sammanlagda installerade eleffekten för uppvärmning inte överskrider det tillåtna anges som en kontroll i kontrollplanen (summering av märkeffekt gäller elvärmda byggnader),
  • resultat från mätning av specifik energianvändning anges som ett krav i startbeskedet för att få slutbesked.

Om det vid slutsamrådet endast återstår att verifiera energianvändningen genom mätning, och den mätningen måste göras vid ett senare tillfälle, kan byggnadsnämnden i samband med slutsamrådet besluta om interimistiskt slutbesked.

32 §
   Slutsamrådet ska normalt hållas på den plats där byggåtgärderna har genomförts. Slutsamrådet ska behandla
   1. hur kontrollplanen, avfallshanteringsplanen och andra villkor som fastställts i startbeskedet har följts och hur kompletterande villkor har följts,
   2. avvikelser från de krav som gäller för åtgärderna,
   3. utlåtanden från kontrollansvariga och sakkunniga och byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller,
   4. den kontrollansvariges och byggnadsnämndens dokumentation över besök på byggarbetsplatsen och annan dokumentation över arbetets utförande,
   5. behov av avslutande besiktning eller andra åtgärder, och
   6. förutsättningarna för ett slutbesked, inklusive byggbedömarens intyg om att utformningskraven enligt 8 kap.
1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda. Lag (2026:712) .

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
   1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
   3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt
8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt
8 kap. 4 § är uppfyllda.

Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.

Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad. Lag (2026:712) .

36 §
   Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

Om byggherren inte kan visa att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda ska byggnadsnämnden inte ge slutbesked. Byggnadsverket får i sådant fall inte tas i bruk. Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked. Slutbesked får dock ges om bristerna är försumbara. Om byggnadsnämnden däremot gör bedömningen att bristerna inte är försumbara men kan avhjälpas, eller om det finns kontroller som behöver göras vid ett senare tillfälle, kan byggnadsnämnden lämna ett interimistiskt slutbesked.

34 §
   Byggnadsnämnden ska med ett skriftligt slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses vara slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om byggherren har
   1. visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och kompletterande villkor är uppfyllda,
   2. visat att en klimatdeklaration för byggnadsverket har lämnats in enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte krävs en klimatdeklaration, och
   3. lämnat in byggbedömarens redogörelse för genomförda kontroller och ett intyg om att utformningskraven enligt
8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt
8 kap. 4 § är uppfyllda.

Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva om utformningskraven enligt 8 kap. 1 § 1 och 3 och de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § är uppfyllda.

Byggnadsnämnden ska inte ge slutbesked om nämnden har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap. och den brist som föranlett ingripandet inte är åtgärdad. Lag (2026:712) .

35 §
   Trots 34 § 1 får ett slutbesked ges om det finns brister i uppfyllandet som är försumbara.

Byggnadsnämnden ska i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna.

36 §
   Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §. Lag (2014:900) .

33 §
   Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om
   1. byggnadsverket har brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av byggnadsverket, eller
   2. det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked enligt 10 kap. 34 eller 35 §.

Om ett byggnadsverk eller en del av ett byggnadsverk har tagits i bruk med stöd av ett interimistiskt slutbesked, får byggnadsnämnden fatta beslut om förbud enligt första stycket 2 endast om det finns synnerliga skäl för det. Lag (2014:900) .

Slutsamråd

Slutbesked

Senast ändrad 1 juli 2026 • Publicerad 1 augusti 2020
Boverket (2026). Att följa kontrollplanen. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/byggprocessen/kontrollplan/att-folja-kontrollplanen/ Hämtad 2026-07-17