På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag godkänner-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Liten avvikelse

Byggnadsnämnden kan ge bygglov även om en åtgärd strider mot detaljplanen om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte.

En typ av avvikelse är en så kallad liten avvikelse. En sådan avvikelse kan godtas både under detaljplanens genomförandetid och efter att den har gått ut. För att bygglov ska kunna ges för en åtgärd med liten avvikelse ska avvikelsen

  • vara liten,
  • vara förenlig med detaljplanens syfte,
  • tillsammans med andra avvikelser inte vara allt för omfattande,
  • inte begränsa någon rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen, och
  • inte medföra betydande miljöpåverkan.

Byggnadsnämnden ”får” ge bygglov trots att en åtgärd avviker från en detaljplan under vissa förutsättningar. Det är upp till byggnadsnämnden att göra en bedömning av om det är lämpligt att lämna bygglov trots att åtgärden avviker från detaljplanen. En sådan lämplighetsprövning förutsätter att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Även om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte kan det i vissa fall vara olämpligt att medge avvikelsen. En avvägning mellan de intressen som talar för åtgärden och de motstående allmänna och andra intressen som skyddas av plan- och bygglagen, PBL, eller annan lagstiftning måste göras. Domstolen kan göra en annan lämplighetsbedömning än den som nämnden har gjort. (MÖD 2016-06-19 mål nr P 7907-15 och MÖD 2018-01-17 mål nr P 2185-17/MÖD 2017:17)

Det finns ingen generell rätt till avvikelser från detaljplan. Om en avvikelse är godtagbar eller inte förutsätter en samlad bedömning i det enskilda bygglovsärendet, både när det gäller åtgärdens lämplighet och i vilken utsträckning den kan anses rymmas inom planens syfte. Godtagbara avvikelser ska enbart ha en så begränsad påverkan att en planändring inte behövs. En avvikelse får därför inte medföra inskränkningar i grannars möjligheter att i framtiden utnyttja sin mark. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56)

Vid prövningen bör särskilt övervägas i vilken utsträckning och på vilket sätt en avvikelse kan få prejudicerande effekter. En åtgärd som kan vara godtagbar på en fastighet, kan leda till en oacceptabel miljöförändring om åtgärden upprepas på flera fastigheter i området. Detta innebär att en åtgärd som i och för sig skulle kunna godtas som en avvikelse kan anses som olämplig på grund av risken för prejudicerande effekter och därför kan nekas av byggnadsnämnden. I sådana fall kan det vara lämpligt att i stället ändra planen så att samtliga fastigheter behandlas på ett likartat sätt. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i flera fall konstaterat att en åtgärd kan få prejudicerande effekter och att bygglov därför inte har kunnat ges. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56, jfr prop. 2013/14:126 sid. 185, MÖD 2012-05-31 mål nr P 1119-12, MÖD 2016-01-20 mål nr P 5529-15/2016:2 och MÖD 2019-06-20 mål nr P 1257-19/2019:16)

Vid bedömningen om en åtgärd strider mot gällande detaljplan ska hänsyn inte tas till att planen är gammal eller kan uppfattas som inaktuell. Gällande plan ska tillämpas tills den ersätts med en ny plan eller ändras. (MÖD 2012-10-29 mål nr P 3502-12/MÖD 2012:43)

Avvikelsen ska vara liten

Denna typ av avvikelse måste vara liten. ”Liten avvikelse” hette i den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL, ”mindre avvikelse”. Begreppsändringen innebar dock ingen ändring i sak, vilket innebär att ”liten avvikelse” är samma sak som ”mindre avvikelse”. Vid bedömningen om en avvikelse är liten kan vägledning fås även från rättspraxis gällande ”mindre avvikelse”. (MÖD 2018-04-20 mål nr P 11778-17/MÖD 2018:4)

Om en avvikelse ska betraktas som liten beror på förhållandena i det enskilda fallet. Avvikelsens art och storlek måste relateras till skalan och karaktären i området. Avvikelsen får inte innebära att områdets karaktär förändras. Ett exempel kan vara om det i en detaljplan finns mark som inte får bebyggas närmast gatan, så kallad förgårdsmark. I sådana fall kan en mindre förskjutning av en fasad ut över förgårdsmark i en känslig gatubild innebära en större planavvikelse än en betydligt större byggnadsdel som är placerad på prickmark i ett storskaligt industri- eller hamnområde.

Frågan om en avvikelse är liten måste alltid bedömas från fall till fall. Ett annat exempel är att en större ökning av byggnadsytan bör kunna godtas inom ett villaområde med stora tomter medan en betydligt mindre ökning i ett område för fritidshus inte är godtagbar, om den ökar möjligheterna till permanentboende. Vidare kan till exempel en relativt stor utvidgning av handelsytan inom ett citykvarter i vissa fall betraktas som en liten avvikelse medan en liten ökning av säljytan för livsmedel i en bensinstation kan äventyra dagligvaruförsäljningen i ett närbeläget bostadsområde och därför istället bör prövas i en detaljplan. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56-57)

En liten avvikelse kan exempelvis vara att placera en del av en byggnad någon meter in på mark som inte får bebyggas eller att av tekniska skäl överstiga den tillåtna höjden eller arean något. Däremot kan fler våningar än det tillåtna våningsantalet inte vara en liten avvikelse. En annan användning än vad som är angivet i detaljplanen är oftast inte en liten avvikelse. Om den lovsökta åtgärden exempelvis är för ett allmännyttigt ändamål kan det dock i vissa fall vara en liten avvikelse även om åtgärden avviker från den användning som är tillåten på platsen. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 290, jfr prop. 1989/90:37 sid. 56 och MÖD 2018-04-04 mål nr P 2396-17)

Den tekniska utvecklingen och andra liknande omständigheter kan leda till att vissa planbestämmelser minskar i betydelse. Detta kan i vissa fall påverka bedömningen av om en avvikelse är liten. Även samhällsutvecklingen kan medföra ett behov av nya funktioner eller kvaliteter hos bebyggelsen, vilket också kan påverka bedömningen om en avvikelse kan godtas. Det kan till exempel handla om bestämmelser som avser att tillgodose krav på buller eller brandsäkerhet som kan tillgodoses genom nya metoder eller tekniska lösningar. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 54 och 57 och jfr prop. 2013/2014:126 sid. 182)

Om en åtgärd medför flera små avvikelser från en detaljplan kan det innebära att de sammantaget inte kan accepteras som en liten avvikelse även om varje avvikelse för sig skulle kunna godtas som en liten avvikelse. (MÖD 2013-09-19 mål nr 11219-12)

Om det enligt lagstiftningen som gällde före ÄPBL har medgivits dispenser av samma slag för flera fastigheter inom ett område, kan det leda till att samma avvikelse ska anses vara liten på återstående fastigheter, även om avvikelsen egentligen inte är liten. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 57 och MÖD 2016-04-26 mål nr P 10682-15)

Förenlig med detaljplanens syfte

För att en sådan här avvikelse från detaljplanen ska kunna godtas måste avvikelsen vara förenlig med detaljplanens syfte. Detaljplanens syfte ska framgå av planbeskrivningen och en tydlig planbeskrivning underlättar vid bedömningen om avvikelsen är förenlig med syftet. Detaljplanens uttalade syfte måste alltid beaktas. Ett exempel kan vara att om ett område är avsett för både friytor och parkering så kan parkfunktionen inte trängas ut för att parkeringsbehovet har ökat. Detaljplanens syfte kan även vara underförstått. Det kan exempelvis vara prickmark närmast gatan, så kallad förgårdsmark, vars syfte ofta är att lämna ett obebyggt område närmast gatan med hänsyn till trafiksäkerhet eller bebyggelsekaraktär. Detaljplanens syfte bör bedömas mot bakgrund av seden vid tiden för planläggningen. Om avvikelsen inte är förenlig med detaljplanens syfte kan bygglov inte ges. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56-57)

Tillsammans med andra avvikelser inte är alltför omfattande
Om det tidigare har godtagits avvikelser ska en samlad bedömning av den aktuella avvikelsen och de tidigare godtagna avvikelserna göras. Det innebär att även om den aktuella avvikelsen i sig skulle kunna vara acceptabel, kan bygglov inte ges om avvikelserna tillsammans är så omfattande att de inte hade kunnat godtas om de hade prövats vid ett och samma tillfälle. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 311)

Här kan du läsa mer om samlad bedömning.

Begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet

En avvikelse från detaljplanen får inte godtas om den kan antas medföra en begränsning av en rättighet eller en pågående verksamhet i omgivningen.

Här kan du läsa mer om begränsning av rättigheter eller pågående verksamhet.

Betydande miljöpåverkan

En avvikelse från detaljplan får inte godtas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Här kan du läsa mer om betydande miljöpåverkan.

Användning

En annan användning än vad som är angivet i detaljplanen är oftast inte en liten avvikelse. Om den lovsökta åtgärden exempelvis är för ett allmännyttigt ändamål kan det dock i vissa fall vara en liten avvikelse även om åtgärden avviker från den användning som är tillåten på platsen. Ett exempel på en åtgärd som kan vara en liten avvikelse är telemast för det nationella nätet för elektronisk kommunikation. Även byggnader för att tillgodose den allmänna nyttan, till exempel transformatorstationer och toaletter, kan i många fall vara liten avvikelse, såvida inte läget är så känsligt att en planändring behövs. Detsamma gäller byggnader för den allmänna trevnaden, till exempel kiosker och uteserveringar. En bedömning måste dock göras i varje enskilt fall. (jfr prop. 1989/90:37 sid. 56, MÖD 2015-05-18 mål nr P 7611-14 och MÖD 2017-02-09 mål nr P 1489-16)

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i flera fall prövat om en annan användning än den som tillåts enligt detaljplanen kan vara en liten avvikelse.

Här kan du läsa rättsfall om liten avvikelse för annan användning.

Area

Att bygga större än den area som tillåten i detaljplanen kan vara en liten avvikelse. MÖD har i flera fall prövat om en avvikelse från den area som tillåts enligt detaljplan är en liten avvikelse. Av rättsfallen framgår att omständigheterna i det enskilda ärendet är av stor vikt och att det alltid är en bedömning i det enskilda fallet. Enligt rättspraxis går det inte att säga att en viss procents överskridande av arean alltid är en liten avvikelse. Exempel på omständigheter som har haft betydelse för bedömningen är omgivningens skala och karaktär samt om avvikelsen har behövts för att ge byggnaden en bättre planlösning eller av byggnadstekniska skäl. (MÖD 2018-04-20 mål nr P 11778-17/MÖD 2018:4 och MÖD 2013-08-29 mål nr P 601-13)

Här kan du läsa rättsfall om liten avvikelse avseende area.

Byggnadshöjd

Att bygga med en högre byggnadshöjd än den högsta tillåtna enligt detaljplanen kan vara en liten avvikelse. MÖD har i flera rättsfall prövat ärenden som handlat om avvikelser från byggnadshöjden. Av rättsfallen framgår att omständigheterna i det enskilda ärendet är av stor vikt och att det alltid är en bedömning i det enskilda fallet. Enligt rättspraxis går det inte att säga att en viss procents överskridande av höjden alltid är en liten avvikelse. Exempel på omständigheter som har haft betydelse för bedömningen är omkringliggande bebyggelse och om avvikelsen har behövts på grund av byggnadstekniska skäl. (MÖD 2012-12-18 mål nr P 4743-12)

Här kan du läsa rättsfall om liten avvikelse avseende byggnadshöjd.

Våning

I flera domar har MÖD konstaterat att det inte är en liten avvikelse att bygga flera våningar än vad detaljplanen tillåter. I en dom prövade MÖD en avvikelse från detaljplanen som bestod i att byggnaden hade 3 våningar istället för 2. I ett annat fall hade byggnaden 2 våningar men detaljplanen tillät endast 1 våning. I ett rättsfall hade ett flerbostadshus 4 våningar men detaljplanen tillät bara 3 våningar. MÖD konstaterade i samtliga fall att avvikelsen inte var en liten avvikelse som kunde godtas. (MÖD 2016-12-22 mål nr P 3893-16/2016:40, MÖD 2012-06-29 mål nr P 2053-12/2012:38 och MÖD 2015-09-03 mål nr P 2126-15)

I en annan dom prövade MÖD bygglov för ett bostadshus i 2 våningar. Detaljplanen tillät endast byggnader i 1 våning. Åtgärden avvek därför från planen och avvikelsen var enligt domstolen inte liten. Det hade ingen betydelse att byggnadens byggnadshöjd understeg den högsta tillåtna byggnadshöjden. (MÖD 2012-07-02 mål nr P 1287-12)

Avstånd till gräns

Att bygga närmare gräns än vad detaljplanen medger kan vara en liten avvikelse. MÖD har i flera rättsfall prövat om ett visst avstånd till gräns är en liten avvikelse. I flera avgörande har domstolen konstaterat att det vid bedömningen av om en avvikelse är liten, bland annat har betydelse hur stor del av den aktuella åtgärden som kommer att vara placerad närmare gräns än det föreskrivna avståndet i planen. (MÖD 2016-04-26 mål nr P 10682-15)

Här kan du läsa rättsfall om liten avvikelse avseende avstånd till gräns.

Avstånd mellan byggnader

I detaljplaner kan avståndet mellan byggnader vara reglerat. Att bygga på ett kortare avstånd än vad detaljplanen medger kan vara en liten avvikelse. MÖD har i flera rättsfall prövat om ett visst avstånd mellan byggnader är en liten avvikelse.

I en dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av en komplementbyggnad. Enligt detaljplanen fick avståndet mellan skilda byggnader på samma tomt inte vara mindre än 12 meter. Byggnadsnämnden fick dock, om det inte fanns hinder ur brandsäkerhetssynpunkt, medge ett mindre avstånd, dock inte under 9 meter. För mindre uthus fick byggnadsnämnden även medge ett mindre avstånd till huvudbyggnad, om ett ändamålsenligt bebyggande främjades genom detta. Avståndet mellan den planerade komplementbyggnaden och huvudbyggnaden på fastigheten var 5 meter. MÖD konstaterade att avståndet mellan byggnaderna var betydligt mindre än vad som reglerats i detaljplanen. Komplementbyggnaden var 35,3 m2 och största tillåtna byggnadsarea för uthus var enligt detaljplanen 40 m2. MÖD ansåg att det inte var fråga om ett sådant mindre uthus som nämnden kunde medge ett mindre avstånd till huvudbyggnad än 9 meter. Domstolen konstaterade att åtgärden därmed avvek från detaljplanen. Av bygglovsritningarna framgick det att det inte var möjligt att placera komplementbyggnaden på ett sådant sätt att både kravet på avstånd till fastighetsgräns och kravet på avstånd mellan byggnaderna kunde uppfyllas. Mot denna bakgrund och då planbestämmelserna tillät ett uthus med en byggnadsarea på 40 m2, ansåg MÖD att komplementbyggnadens placering kunde godtas som en liten avvikelse som var förenlig med detaljplanens syfte. Bygglov kunde därför ges. (MÖD 2019-06-25 mål nr 8907-18)

I en annan dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av flera byggnader som var till för en hotell- och fritidsanläggning. Bygglovet omfattade 27 byggnader som skulle byggas på tre olika fastigheter. Enligt detaljplanen fick avståndet mellan skilda byggnader på samma tomtplats inte vara mindre än 12 meter. Byggnadsnämnden fick dock medge mindre avstånd om det inte fanns hinder ur brandskyddssynpunkt, avstånden fick dock inte understiga 9 meter. På två av fastigheterna var avståndet mellan i stort sett alla byggnader i bygglovsansökan väsentligt kortare än 9 meter. På dessa fastigheter var det även minst en av byggnaderna som placerades för nära tomtplatsens gräns enligt detaljplanen. Med hänsyn till antalet planavvikelser och deras omfattning ansåg MÖD att dessa avvikelser inte kunde godtas som liten avvikelse. På den tredje fastigheten fanns två avvikelser. Två av byggnaderna på den fastigheten var placerade så att avståndet mellan dem endast uppgick till 8 meter. Den ena byggnaden var även placerad närmare tomtplatsens gräns än vad detaljplanen tillät. Enligt MÖD kunde inte heller dessa avvikelser vid en sammantagen bedömning anses vara en sådan liten avvikelse som kunde godtas. Bygglov kunde därför inte ges. (MÖD 2017-02-27 mål nr P 7512-16

Prickmark och korsmark

Att placera en åtgärd på mark som inte får bebyggas, så kallad prickmark, eller på mark som endast får bebyggas med komplementbyggnader, så kallad korsmark, kan vara en liten avvikelse. MÖD har i flera rättsfall prövat om det är en liten avvikelse. I flera av rättsfallen var syftet med bestämmelsen avgörande för om avvikelsen var liten eller inte.

Här kan du läsa rättsfall om liten avvikelse för placering på prickmark eller korsmark.

Underbyggt gårdsbjälklag

I en dom prövade MÖD ett bygglov för inredande av vind med fyra lägenheter, fasadändring samt tillbyggnad med takkupor och hiss. Hisstillbyggnaden skulle placeras ovanpå ett befintligt gårdsbjälklag och hade en area på cirka 9 m2. Enligt detaljplanen fick gårdsbjälklaget endast underbyggas vilket medförde att tillbyggnaden var planstridig. På gårdsbjälklaget fanns sedan tidigare en cirka 30 m2 stor gårdsbyggnad. Med hänsyn till att en stor del av innergården redan hade tagits i anspråk, ansåg MÖD att hissbyggnaden inte utgjorde en liten avvikelse som kunde godtas. Bygglovet kunde därför inte ges för tillbyggnaden. (MÖD 2013-02-12 mål nr P 2567-12)

I en annan dom prövade MÖD en tillbyggnad med en ventilationshuv. Ventilationshuven skulle uppföras på mark som enligt detaljplanen var markerad med cirklar och prickar. Inom ett sådant område fick byggnad täckas enbart med gårdsbjälklag så utfört att hinder inte uppstod för lämplig plantering, vilket fick ordnas ovan angiven höjd. Stängsel och lanterniner fick endast anordnas efter byggnadsnämndens prövning. MÖD ansåg att ett uppförande av ventilationshuven på sådan mark stred mot detaljplanen. Med hänsyn till ventilationshuvens begränsade storlek ansåg MÖD att avvikelsen var liten. Domstolen konstaterade även att åtgärdens påverkan på möjligheterna att anordna plantering på gårdsområdet inte var så stor att avvikelsen stred mot detaljplanens syfte. Avvikelsen var därför godtagbar och bygglov skulle ges. (MÖD 2015-09-28 mål nr P 1163-15)

Utformning

I en dom prövade MÖD bygglov för inglasning av 33 balkonger. Enligt detaljplanen fick utskjutande balkonger inte glasas in i efterhand. Samtliga balkonger i ansökan var utskjutande vilket innebar att den sökta åtgärden inte var förenlig med detaljplanen. Med hänsyn till åtgärdens omfattning och den påverkan som en inglasning skulle få för byggnadens karaktär och för stadsbilden, ansåg MÖD att avvikelsen inte var liten. MÖD konstaterade även att ett medgivande skulle kunna få en prejudicerande effekt på området. Bygglov kunde därför inte ges. (MÖD 2016-09-30 mål nr P 5918-16)

I en annan dom prövade MÖD bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus. Enligt detaljplanen skulle bostadshuset till sin utformning i huvudsak överensstämma med illustrationerna på plankartan. Högsta totalhöjd angavs till + 5,4 meter. Enstaka mindre byggnadsdelar, till exempel trapphus, fick överskrida totalhöjden med högst 3,5 meter. Bostadshuset var utformat med en byggnadsdel på taket på totalt cirka 28 m2. Byggnadsdelen bestod av en trappa, ett utrymme som var benämnt trappa, två förråd och ett teknikrum. Byggnadsdelen på taket överskred totalhöjden på +5,4 meter. Domstolen ansåg att bostadshuset i huvudsak överensstämde med illustrationerna och att det därför överensstämde med den planbestämmelsen. MÖD ansåg att det var uppenbart att syftet med att i detaljplanen reglera att en enstaka mindre byggnadsdel fick överskrida totalhöjden var att möjliggöra en entré till den terrass som var belägen ovanpå bostadshusets tak enligt illustrationen. Det var särskilt tydligt eftersom den mindre byggnadsdelen exemplifierades med trapphus i planbestämmelsen. MÖD ansåg därför att byggnadsdelen på bostadshusets tak inte var en sådan enstaka mindre byggnadsdel som avsågs i planbestämmelsen. Åtgärden var därför planstridig. Domstolen konstaterade att avvikelsen inte var en sådan liten avvikelse som kunde godtas. Det saknades därför förutsättningar att ge bygglov. (MÖD 2016-04-12 mål nr P 8845-15)

Taktäckningsmaterial

I en dom prövade MÖD bygglov för tillbyggnad av en komplementbyggnad. Detaljplanen reglerade att komplementbyggnadens tak skulle vara matt med tegelröda takpannor alternativt takpannor, papp eller bandfalsad plåt i grå till svart kulör. Fastigheten omfattades även av en varsamhetsbestämmelse som pekade ut området som värdefull kulturmiljö där områdets karaktärsdrag som angavs i planbeskrivningen skulle beaktas. Tillbyggnaden av komplementbyggnaden hade en taktäckning av korrugerad plåt, så kallad TRP-plåt. MÖD konstaterade att taktäckningsmaterialet avvek från detaljplanens bestämmelse om taktäckningsmaterial för komplementbyggnader. Den aktuella detaljplanen syftade till att reglera utvecklingen av kulturmiljön i området och innehöll av den anledningen specifika planbestämmelser om byggnaders utformning och taktäckningsmaterial. MÖD ansåg därför att avvikelsen inte var förenlig med detaljplanens syfte. Att det fanns andra byggnader i området som hade taktäckning av TRP-plåt ändrade inte den bedömningen. Bygglov kunde därför inte ges. (MÖD 2019-11-13 mål nr P 9971-18)

Takvinkel

I en dom prövade MÖD bygglov för om- och tillbyggnad av ett flerbostadshus. I detaljplanen framgick att minska takvinkel skulle vara 30 grader och att taket skulle utformas som sadeltak. Byggnadens takvinkel skulle överensstämma med planbestämmelsen förutom en mindre del av taket som skulle ha en takvinkel på cirka 10 grader. MÖD ansåg att avvikelsen var liten och förenlig med detaljplanens syfte. Åtgärden överskred dock även tillåten byggnadsarea med 14 procent vilket MÖD ansåg inte var en liten avvikelse. Bygglov kunde därför inte ges. (MÖD 2018-10-18 mål nr P 5096-18)

Bullerbestämmelser

I en dom prövade MÖD om en avvikelse från en bullerbestämmelse i detaljplanen ansågs vara liten.  Detaljplanens genomförandetid hade gått ut. Enligt detaljplanens bestämmelse skulle bullerskydd anordnas så att ekvivalent ljudnivå 55 dB(A) vid fasad klarades. Ansökan avsåg nybyggnad av flerbostadshus. Den ekvivalenta ljudnivån vid några av fasaderna uppgick till mellan 56 och 60 dB(A). Ansökan omfattade inte något bullerskydd och sökanden hade uppgett att det på grund av topografin skulle krävas en 4 meter hög bullerskärm för att klara detaljplanens krav. Sökanden menade även att det fanns stora svårigheter att grundlägga så pass höga skärmar. MÖD ansåg att det saknades skäl att ifrågasätta sökandes uppgifter och konstaterade att ett 4 meter högt bullerplank skulle påverka boendemiljön och stadsbilden negativt. Domstolen ansåg att syftet med bullerbestämmelsen var att ge ett godtagbart skydd för människors hälsa. Vid tiden för antagandet av detaljplanen var riktvärden för omgivningsbuller vid bostäder inte författningsreglerade. Enligt nu gällande förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader bör buller från vägar inte överskriva 60 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Domstolen konstaterade dock att denna förordning inte var tillämpar inom detaljplan eftersom frågan om omgivningsbuller ska vara avgjord i detaljplanen. MÖD ansåg dock att de grundvärden som anges i förordningen gav ett uttryck för vilka nivåer som idag bedöms godtagbara för att förebygga olägenhet för människors hälsa. Ljudnivåerna i aktuellt ärende överskred inte riktvärdet enligt förordningen. Mot denna bakgrund ansåg MÖD att avvikelsen kunde godtas som en liten avvikelse som var förenligt med detaljplanens syfte. (MÖD 2019-04-11 mål nr P 3433-18)

Träd som inte får fällas

I en dom prövade MÖD bygglov för en parkeringsplats. Parkeringsplatsen skulle anläggas inom ett område i detaljplanen som omfattades av en planbestämmelse som innebar att träd inte fick fällas. Parkeringsplatsen medförde att några träd skulle fällas. MÖD konstaterade därför att åtgärden avvek från detaljplanen. Genom den aktuella planbestämmelsen hade ett sammanhållande grönt stråk av träd och buskar bevarats mot bebyggelsen väster om området. Fyra av träden var skyddsvärda men de berördes inte av åtgärden. Planbestämmelsen omfattade dock inte endast särskilt skyddsvärda träd, utan bestämmelsen innebar att inga träd fick fällas. Parkeringsplatsen skulle innebära att en del av den trädbevuxna ytan skulle försvinna. MÖD ansåg att även om endast en mindre del av området som omfattas av planbestämmelsen togs i anspråk skulle åtgärden innebära en tydlig förändring av miljön på platsen. Åtgärden var därför inte en liten avvikelse och bygglov kunde därför inte ges. (MÖD 2013-04-17 mål nr P 11579-12)

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej