Skapa bra vårdmiljöer genom samverkan och dialog

Omsorgsfull och hållbar gestaltning skapas tillsammans. Vid utformning av den byggda vårdmiljön behöver flera behov och funktioner tillgodoses. Därför är samverkan mellan olika kompetenser och kunskapsområden viktigt.

Att tänka på

Vårdens miljöer behöver utvecklas tillsammans

Nära samverkan och dialog bidrar till en arbetsprocess där förutsättningar för gestaltning kan identifieras tidigt och utvecklas kontinuerligt. I dialogprocessen undersöker personer med olika roller och perspektiv tillsammans vilka behov, möjligheter, intressekonflikter och mål som finns i det aktuella vårdbyggnadsprojektet.

Utvecklingen av vården sker i snabb takt utifrån ny teknik, kunskap och krav. För att skapa förutsättningar att utveckla vårdmiljöer som kan hantera föränderligheten behöver många personer med olika kompetens samverka som exempelvis forskare, representanter från vårdverksamhet och vårdutbildning, patienter, beställare, fastighetsägare, gestaltnings- och byggkompetens. Gränsöverskridande samarbete är viktigt för att erfarenheter, innovation, kunskap och evidensbaserad forskning lättare ska kunna omsättas till bra lösningar för gestaltning.

Det tar tid och gör lite ont att lyfta sig ur sitt sammanhang men när man väl gör det så kommer en massa idéer.

– Beställare av designdialog, ur Designdialoger 2017.

För dialog med vårdverksamhetens användare

Dialog och samverkan bidrar till en demokratisk process med möjlighet till medbestämmande. Flera olika personalgrupper, som exempelvis vårdpersonal, administratörer och fastighetsförvaltare, har olika erfarenheter och kunskap som behöver lyftas, förstås och tas tillvara i processen. Patienter, anhöriga och andra invånare är alla brukare av vårdmiljön och är därför också viktiga i dialogen. Inte minst gäller detta utbildningsperspektivet. Hälso- och sjukvården har ett omfattande utbildningsuppdrag där studenter från samtliga universitets och gymnasieskolans utbildningar inom vård tränar och lär sig sitt blivande yrke i vårdens lokaler. Detta är ett ofta negligerat perspektiv men som måste få ta fysisk plats för att garantera återväxten av framtida medarbetare.

Engagera vårdens medarbetare

Personalens erfarenhet och kunskap om hur vården bedrivs och vilka behov och önskemål som finns är viktiga vid vårdutvecklingsprojekt. Det är viktigt att föra en dialog med personalen och avsätta resurser för deras medverkan. När det finns en lokalplanerare är denna funktion värdefull för både vårdverksamhet och fastighetsägare, då denne bistår med ett övergripande och långsiktigt verksamhetsperspektiv på lokalförsörjningen. Med dialog kan både erfarenhet och kunskap fångas i mötet mellan deltagare som stimulerar till att utvärdera och undersöka nya lösningar för arbetssätt och lokaler.

Använd patienters och närståendes kunskap och erfarenhet

Patienter och närstående har värdefull kunskap om hur vårdmiljöer upplevs och vilket stöd som den byggda miljön ger vid vårdbesök. Det kan handla om vad som gör att miljön upplevs som välkomnande, inkluderande, trygg och lätt att använda. Därför är patient- och anhörigorganisationer viktiga aktörer i dialogen kring gestaltningen av vårdmiljön.

Läs mer om förväntningar på vårdmiljöns utformning i ”Fokusgrupp patient- och anhörigorganisationer” under ”Dokumentation vårdens miljöer ” i menyn.

Lyssna på invånarna

Vårdmiljöer är en del av vår gemensamma livsmiljö, som invånarna bör ges möjlighet att påverka. Genom att ta del av invånarnas behov och tankar kring utvecklingen av vårdens miljöer, kan värdefulla insikter nås. Det kan exempelvis handla om vad en vårdbyggnad kan tillföra en plats, hur en tillbyggnad kan bidra till nya rörelsestråk i ett samhälle, men också om förväntningar på vårdens tillgänglighet fysiskt och på distans.

Om man satsar tid och kraft i ett tidigt skede för att komma fram till hur man verkligen vill ha det blir det färdiga resultatet väldigt mycket bättre. En bra lösning står sig längre och därför blir den också lönsam. Om många människor är med och delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter så föds bättre idéer och alla känner sig delaktiga i resultatet.

– Ur Design med omtanke, Västra Götalands regionen 2011.

Metoder för dialog i utformningen

Det finns olika dialogmetoder som ger verktyg för att föra och dokumentera en dialog. En väl genomförd dialogprocess ökar delaktighet och kunskapsutbyte.

En ofta använd dialogmetod för gestaltning av vårdmiljöer är ”Designdrivna dialoger”. Det är ett sätt att gemensamt arbeta med design som bidrar till självförståelse, lärande och kunskap om vårdverksamheten och dess lokalförändring. Med denna metod drivs projekt och gestaltning framåt via en dialogbaserad designprocess.

Dialogen leds av en processledare med stor kunskap om gestaltning, exempelvis en arkitekt. Arbetssättet är undersökande och metoden bygger på ett strukturerat lärande. Det möjliggör att behov, kunskap, idéer och erfarenheter utvecklas parallellt med gestaltningsidéer och lösningsförslag i mötet mellan olika kompetenser, erfarenheter och perspektiv. Designdialogen utgörs av en serie workshops med olika aktörer där gestaltningsansvariga successivt konkretiserar utformningen eller planförslaget mellan workshoparna. På så vis utvecklas det slutgiltiga förslaget tillsammans mellan deltagare och gestaltningsansvariga. (Fröst, m.fl. 2017; Fröst, 2014)