Klimataspekter och tidsperspektiv

Information

Under 2019 arbetar Boverket med att utveckla allmänna råd för bedömning av risken för översvämning. I det arbetet ingår hantering av klimatscenarier som en väsentlig del. De resonemang om lämpliga scenarier som presenteras i detta avsnitt kan komma att justeras i samband med arbetet med allmänna råd.

I september 2019 presenterar IPCC en uppdaterad kunskapssammanställning som behandlar framtida havsnivåhöjning. Det innebär att scenarierna som presenteras i detta avsnitt kommer att behöva uppdateras.

Effekten av ett förändrat klimat under den planerade bebyggelsens förväntade livslängd måste beaktas vid bedömning av markens lämplighet utifrån risken för naturolyckor. Förändrade vattenflöden och nivåer i vattendrag, sjöar och hav påverkar sannolikheten för översvämning, ras, skred och erosion. Såväl ändrade nederbördsmönster som förändringar i grundvattennivå och i markens portryck påverkar risken för naturolyckor.

Klimatförändringarna innebär stora osäkerheter som behöver hanteras i den fysiska planeringen. Kunskapen om klimatförändringar utvecklas kontinuerligt och hur omfattande klimatförändringarna blir är beroende av framtida politiska beslut om bland annat minskade utsläpp. Därför bör ett så uppdaterat underlag som möjligt användas som utgångspunkt för bedömning av risken för naturolyckor vid fysisk planering.

Kommunens syn på risken för klimatrelaterade skador på den byggda miljön som kan följa av översvämning, ras, skred och erosion ska framgå av kommunens översiktsplan. Även kommunens syn på hur sådana risker kan minska eller upphöra ska framgå av planen. Detta ställer krav på att kommunen tar fram och upprätthåller aktuellt underlag om klimateffekter som är relevant för kommunens fysiska planering. Detta underlag är på en kommunövergripande nivå men bör utformas så att det ger stöd för efterkommande detaljplanering.

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 5 §

Vid detaljplaneläggning bör risken för naturolyckor bedömas både utifrån dagens och framtidens förväntade klimat.

Scenarier

Vilka förändringar i klimatet som samhället kommer att behöva anpassa sig till beror i hög grad på hur politiker och beslutsfattare globalt lyckas hantera och begränsa utsläppen av växthusgaser.
Inom klimatforskningen går kunskapsutvecklingen snabbt framåt.

FNs klimatpanel, IPCC, gör återkommande kunskapssammanställningar till stöd för avvägningar och beslut inom politik och samhällsutveckling. Den senaste kunskapssammanställningen som beskriver olika scenarier för hur växthuseffekten kan förändras i framtiden publicerades 2013.

Nationell strategi för klimatanpassning

Det finns inga nationella beslut om vilket scenario som ska ligga till grund för samhällets utveckling och anpassning i Sverige, men i den nationella strategin för klimatanpassning finns vägledande principer för klimatanpassningsarbetet.

En av strategins vägledande principer är att vid riskvärdering och planering av anpassningsåtgärder bör ett framtida klimat analyseras utifrån olika utsläppsscenarier och flera möjliga utfall utifrån dessa bör beaktas.

Om kommunen tar fram egna analyser av effekter av klimatförändringar kan det vara lämpligt att analysera flera scenarier. Det är viktigt att kommunen då för varje scenario beaktar hela sannolikhetsfördelningen för beräknade effekter på nederbörd, flöden och nivåer vid bedömning av risk för översvämning, ras, skred eller erosion.

Jämfört med många andra typer av klimatanpassning skiljer sig klimatanpassning genom fysisk planering på flera sätt. Vid fysisk planering medverkar oftast inte de som i framtiden utsätts för risken och står för riskkostnaderna i beslut om vad som är acceptabel risk. Dessutom finns det små möjligheter för både enskilda och kommunen att i efterhand klimatanpassa bebyggelsen. Sammantaget gör detta att kommunen behöver ha goda säkerhetsmarginaler vid planering av markanvändning där naturolyckor kan medföra stora konsekvenser.

Regeringen har tagit fram en proposition (2017/18:163) Nationell strategi för klimatanpassning. Ta del av propositionen under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

SMHI har på sin webbplats tagit fram olika klimatscenarier. Ta del av en länk till SMHI:s olika klimatscenarier under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Användning av nationella underlag för vattennivåer och flöden

Vid användning av nationella underlag för vattennivåer och flöden kan IPCC:s scenario benämnt RCP 8,5 oftast vara ett lämpligt utgångsscenario i fysisk planering när det kommer till att bedöma risken för naturolyckor i ett framtida klimat. Detta scenario innebär fortsatta höga utsläpp av växthusgaser. Valet att använda RCP 8,5 i de nationella underlagen som utgångsscenario i fysisk planering beror inte i första hand på att detta scenario är ett mer troligt utsläppsscenario än något annat av IPCC:s scenarier utan får ses som ett sätt att hantera de stora osäkerheterna avseende framtiden. Detta gäller inte minst för naturolyckor kopplade till stigande havsnivåer där nyare studier tyder på en betydligt högre möjlig maximal havsnivåhöjning än vad som presenterats som troligt i IPCC:s sammanställning från 2013. Du kan läsa mer om detta i avsnittet nedan om havsnivå.

Oftast är det scenariot RCP 8,5 som medför störst förändring av framtida nederbördsmängder, vattenföring och vattenstånd i sjöar och vattendrag. I vissa regioner och för vissa sjöar och vattendrag kan andra av IPCC:s scenarier innebära större konsekvenser, och då bör dessa beaktas.

SMHI har tagit fram nationella underlag för havsnivåer. Ta del av dessa underlag under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tagit framöversvämmningskartering för flöden och vattennivåer i sjöar och vattendrag. Ta del av dessa underlag under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

SMHI har tagit fram länsvisa analyser av flöden i vattendrag vid olika scenarier. Ta del av dessa underlag under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Havsnivå

Stigande global medelhavsnivå får betydelse för bebyggelseutveckling längs Sveriges kuster. Detta gäller framför allt med avseende på bebyggelsens utsatthet för risk för översvämning och erosion. En stigande havsnivå får också betydelse för risken för ras och skred i områden i kustbandet och vid flodmynningar i kontakt med havet. Eftersom landhöjningen i norra Sverige fortfarande är större än havsnivåhöjningen är det framförallt i södra och mellersta Sverige som stigande havsnivå får stor betydelse vid fysisk planering. På längre sikt kommer havsnivåhöjningen att påverka även norra Sveriges kuster.

Enligt IPCC:s sammanställning från 2013 bedöms den troliga förändringen av den globala medelhavsnivån vara mellan ungefär +0,2 och +1 meter fram till slutet av århundradet. Sannolikheten för en förändring utanför detta intervall bedömdes då som mindre än 33 %.

Det finns nyare studier som visar förväntade havsnivåhöjningar av betydligt större magnitud än en meter fram till sekelskiftet. Osäkerheterna när det kommer till att bedöma framtida havsnivåer är således mycket stora vilket gör det extra besvärligt, men särskilt viktigt, att beakta i fysisk planering av kustnära områden. Är konsekvenserna av en översvämning av planerad bebyggelse mycket stora kan ytterligare säkerhetsmarginal krävas.

Det är viktigt att komma ihåg att haven kommer fortsätta att stiga under lång tid framöver även om vi lyckas stoppa utsläppen av växthusgaser. Med fortsatta utsläpp av växthusgaser kan den globala havsnivån stiga med flera meter till år 2300 och med många meter över längre tidsskalor. Även med kraftfullt minskade utsläpp kommer havsnivån att fortsätta stiga i många århundraden framöver

Vid planering av större områden av bebyggelse och bebyggelsestrukturer med en förväntad livslängd som sträcker sig över 2100 är det lämpligt att kommunen även ha belyst konsekvenser av förväntad havsnivåhöjning bortom 2100.

Beräknad höjning av global medelhavsnivå under 2000-talet
Beräknad höjning av global medelhavsnivå under 2000-talet jämfört med referensperioden 1986-2005, enligt IPCC:s senaste sammanställning från 2013. Det röda fältet är beräknad sannolik havsnivåhöjning enligt scenario RCP8,5 och det blå fältet enligt scenario RCP2,6. Linjerna representerar beräknade genomsnittsvärden för respektive scenario. Från figur SPM 09, IPCC (2013), Climate Change 2013: The Physical Science Basis, Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. Illustration: Altefur Development / Boverket
Projektioner för global medelhavsnivåhöjning mellan år 2100 och 2500
Projektioner för global medelhavsnivåhöjning mellan år 2100 och 2500. Rött fält: höga halter (>700 ppm, här ingår RCP6,0 och RCP8,5). Randigt fält: mellanhöga halter (500-700 ppm, här ingår RCP4,5). Blått fält: låga halter (<500 ppm, här ingår RCP2,6). Efter figur 13.13, IPCC (2013), Climate Change 2013: The Physical Science Basis, Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA. Illustration: Altefur Development / Boverket

Snabb kunskapsutveckling om stigande havsnivåer

Sedan IPCC:s kunskapssammanställning från 2013 publicerades har metoder och beräkningsmodeller utvecklats och förbättrats. Inom havsnivåforskningen har det gjorts betydande framsteg under de senaste åren, särskilt när det gäller förståelsen av hur de stora landbaserade inlandsisarna Grönland och Antarktis påverkas av global uppvärmning. Sammantaget gör det att övre gränsen för möjlig havsnivåhöjning fram till år 2100 bedöms kunna höjas ytterligare i jämförelse med tidigare sammanställningar.

Flera länder har gjort uppdaterade analyser av framtida havsnivåhöjning. Några av dessa beaktar variationer i olika användares riskkänslighet eller risktolerans.

Exempel på analys av framtida havsnivå som beaktar ett stort spann av risktolerans

Under 2017 publicerade NOAA i USA en rapport om havsnivåhöjning, med utgångspunkt i att det finns en variation i riskkänslighet för olika användare. Framtida havsnivåer analyserades med en stor spännvidd av risktolerans. Enligt rapportens extrem-scenario beräknades den globala medelhavsnivån kunna höjas med 2,5 m fram till år 2100. För år 2200 beräknades medelhavsnivån kunna höjas med upp till 9,7 m. 

Här kan du ta del av rapporten

 

Nytt underlag om havsnivåhöjning från IPCC 2019

I september 2019 publicerade IPCC rapporten "The Ocean and Cryosphere in a Changing Climate". Rapporten innehåller bland annat en uppdaterad kunskapssammanställning om framtida förändringar av den globala havsnivån.

Enligt rapporten beräknas att vid år 2050 kommer tillfällen med extrema havsnivåer som historiskt har varit ovanliga att bli vanligt förekommande i många delar av världen. För scenarier med höga utsläpp (RCP8.5) når beräkningarna för global medelhavsnivå vid år 2100 högre nivåer jämfört med den föregående sammanställningen från 2013. För scenarier med höga utsläpp (RCP8.5) beräknas havsnivåhöjningen bli flera meter under de kommande århundradena.

Du kan läsa sammanfattningen för beslutsfattare här (engelska).
Du kan läsa mer om RCP-scenarion här.
Du kan läsa mer om havsnivåer här.

Tidsperspektiv i detaljplanen

För att främja långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror krävs ett långt tidsperspektiv vid bedömningen av ett områdes lämplighet. Även om enstaka byggnader har en begränsad livslängd så kan infrastruktur och övrig bebyggelsestruktur i många fall förväntas finnas kvar i hundratals år. För att kunna bedöma risken för naturolyckor under bebyggelsens förväntade livslängd behöver tidsperspektivet behandlas i planbeskrivningen.

När det gäller byggnadsverk i detaljplanen bör det vara ett minimum att beakta effekter av ett förändrat klimat under byggnadsverkens förväntade livslängd. För sammanhållen bebyggelse och samhällsstrukturer som kan väntas vara bestående längre än enstaka byggnader behöver kommunen förhålla sig till strukturernas förväntade livslängd. Ofta behövs ett systemperspektiv som omfattar områden utanför planen. Det kan till exempel handla om att hantera avrinning genom utformning och höjdsättning av infrastruktur såsom områdets VA-system, något som inte kan lösas i den enskilda planen utan måste ses i ett större sammanhang.

Tillgängliga uppskattningar och scenarier av förväntade klimatförändringar och dess påverkan på havsnivåer, temperatur och nederbörd slutar många gånger vid år 2100. Klimatet kommer fortsätta att förändras efter 2100 och de globala havsnivåerna förväntas fortsätta stiga. Vid planläggning av bebyggelse som förväntas bestå efter 2100 bör planbeskrivningen belysa eventuellt behov av ytterligare säkerhetsmarginal eller skyddsåtgärder, beroende på konsekvenserna av en översvämning.

Klimatets påverkan på ras, skred och erosion

Effekter av ett förändrat klimat i form av ändrade yt- och grundvattennivåer, ändringar i nederbördens intensitet och varaktighet, ändrad frekvens av extremhändelser och ändrade mark- och vattenförhållanden i övrigt påverkar risker för ras, skred och erosion.

Ofta kan det vara svårt att fullt ut bedöma hur klimatförändringarna kommer att påverka stabilitetsförhållanden inom ett område. Det finns i Sverige inte heller ett vedertaget tillvägagångssätt för att hantera klimatförändringar i undersökningar av geotekniska säkerhetsfrågor. En bedömning av hur förändrat klimat påverkar riskerna för ras, skred och erosion under bebyggelsens förväntade livslängd bör emellertid ingå i kommunens underlag avseende geotekniska säkerhetsfrågor. Vid geoteknisk utredning kan det exempelvis behövas analyser om markstabiliteten är känslig för variationer i portryck och hur framtida ökade flöden påverkar erosion och stabilitetsförhållanden.

Statens geotekniska institut har tagit fram en rapport "Klimatlasters effekter på naturlig mark och geokonstruktioner – geotekniska aspekter på klimatförändringen" om hur klimatet påverkar förutsättningarna för ras, skred och erosion. Ta del av rapporten under rubriken "På andra webbplatser" i "Relaterad information".

Granskad: Sidansvarig: Webbredaktionen
Hjälpte informationen dig? Ja Nej