Creating Green Cities – europeisk konferens i juni 2023

För att klara samtidens miljö- och klimatutmaningar måste våra städer och regioner förvaltas och utvecklas inom de planetära gränserna. Och nödvändig omställning brådskar! Hur kan vi skapa hållbara, vackra och inkluderande städer? Inom ramen för Sveriges EU-ordförandeskap anordnade Boverket och SLU Tankesmedjan Movium i juni konferensen "Creating Green Cities". Här presenteras arrangörernas sammanfattning av konferensens diskussioner.

Grönare städer är nödvändigt och möjligt

Att åstadkomma grönare städer betyder att vi måste tänka nytt, annorlunda och kreativt. Vi behöver ändra vår relation till planeten och dess begränsningar och börja agera klokare, mer långsiktigt och med helhetssyn. Detta kan innebära stora skiften i hur vi producerar, konsumerar, bygger och förvaltar men det kan även handla om enkla medvetna förändringar som ger stor effekt. Det viktiga är att vi handlar utifrån en helhetssyn på människan och miljön.

I detta arbete är självklart de rent miljömässiga faktorerna centrala och även estetiska, kulturella och sociala värden. Först när vi lyckas ta in alla perspektiv kan vi skapa lösningar som är såväl långsiktigt hållbara som inkluderande och berikande för oss som människor och för planeten i generationer framöver.

Utgångspunkter för konferensen

Konferensen tog utgångspunkt i den urbana agendan för EU och andra europeiska policys och initiativ som strävar mot en grönare stad. Här utforskades kopplingar mellan visionen om den gröna staden, initiativ som New European Bauhaus och Klimatneutrala och smarta städer. Detta för att visa på fördelarna med att integrera flera perspektiv i strävan efter en hållbarare stad.

Estetik, empati och engagemang​ – nyckelfaktorer för gröna städer

Den gröna staden ska rymma många värden. Vissa är mätbara, så som luftkvalitet, vattenkvalitet, bullernivåer och artförekomster. Andra värden – som skönhet, trivsel och identitet – är svårare att kvantifiera, men lika betydelsefulla. EU:s initiativ New European Bauhaus vill styra omställningen av våra samhällen med hjälp av tre grundläggande värden: hållbarhet, skönhet och inkludering. På så sätt vill initiativet tydligare låta kulturella och kreativa näringar vara en del i arbetet med att hitta svaren på samtidens utmaningar.

Den gröna staden kräver engagemang och empati samt en förståelse för omätbara värden så som människors upplevelser, behov och känslor för en plats. Utan människors engagemang kommer den gröna omställningen aldrig att bli något annat än ytliga åtgärder.

Inkluderande och samskapande processer präglade av lyhördhet och förtroende

Omställningen kräver utökade samarbeten mellan civilsamhälle, politik, näringsliv och offentliga myndigheter, i en inte tidigare skådad omfattning. Olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå måste tillsammans arbeta på nya sätt för att nå målet om grönare och klimatneutrala städer. Det offentliga har ett stort ansvar i att sätta ramarna för omställningsarbetet, men samverkan med privata sektorn krävs för genomförande och förvaltning.

Klimatkontrakt 2030 – interdisciplinär flernivåstyrning

Klimatkontrakt 2030 är ett svenskt verktyg för att nå målet. Det är ett långsiktigt åtagande som säkrar samarbetet mellan städerna och den statliga nivån. Arbetet utvecklas succesivt och iterativt. Såväl kontraktens innehåll som process revideras varje år, både lokalt och nationellt.

Civilsamhällets nyckelroll

För implementering och upprätthållande av gjorda investeringar spelar civilsamhället en avgörande roll. Att arbeta med inkluderande processer innebär att lyssna på människors berättelser samt skapa relationer och förtroende. Då kan långsiktigt hållbara platser skapas som är trygga, vackra och berikande. I en värld som präglas av migration, ojämlikhet och sociala spänningar är det angeläget att kontinuerligt bygga förtroendet mellan det offentliga och civilsamhället. Förvaltandet och skapande av byggd miljö är en samlande kraft som kan förena olika aktörer i gemensamma satsningar, stora som små. Detta gäller inte minst barn och unga som är i starkt behov av grönskande, levande och inkluderande stadsmiljöer för sin utveckling. Det är dessutom våra barn och unga som ska leva i framtidens städer.

Glapp och språng – modeller byggda på kunskap förenklar

Kunskapsbehovet gällande gröna städer är stort. Ju större kunskapsvinningar som görs inom forskning, desto större är insikterna om vidden av kunskapsbristen. En stor utmaning är dessutom att befintlig kunskap inte fullt ut används. Befintlig kunskap behöver kunna förstås av olika målgrupper med förmåga och mandat att omsätta den i praktiken. Det är därför viktigt att översätta komplexa kunskapssamband till enkla modeller eller principer.

Risken är stor att olika modeller blir rigida planeringsformer eller banala checklistor. Centralt är därför förståelsen att modellerna behöver anpassas till de plats-