Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Huvudmannaskap

Granskad:

Egenskapsbestämmelser om huvudmannaskap används för att reglera att allmänna platser ska ha enskilt huvudmannaskap.

Bestämmelse om huvudmannaskap

Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudmannen för de allmänna platserna är ansvarig för att ställa i ordning och förvalta de allmänna platserna, till exempel för att bygga ut och sköta gator. Huvudregeln i plan- och bygglagen, PBL, anger att kommunen är huvudman för de allmänna platserna i en detaljplan. Om det finns särskilda skäl för att ha enskilt huvudmannaskap kan kommunen bestämma detta i detaljplanen och det regleras då genom en egenskapsbestämmelse om huvudmannaskap på de allmänna platserna.

7 §
  Kommunen ska vara huvudman för allmänna platser. Kommunen får dock, om det finns särskilda skäl för det, i detaljplanen bestämma att huvudmannaskapet i stället ska vara enskilt för en eller flera allmänna platser. Lag (2014:900) .

Huvudmannaskap

26 §    Bestämmelser om huvudmannaskap ska tillämpas på allmän plats för att reglera då den allmänna platsen ska ha enskilt huvudmannaskap.

Tabell 7.40 Huvudmannaskap

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Kommunen kan också bestämma att det inom en och samma detaljplan ska vara olika huvudmän för olika allmänna platser, det vill säga enskilt huvudmannaskap för vissa allmänna platser och kommunalt för de övriga. I dessa fall används en bestämmelse om huvudmannaskap där det ska vara enskilt huvudmannaskap. Eftersom huvudregeln om kommunalt huvudmannaskap anges direkt i lagen ska det inte finnas någon planbestämmelse om huvudmannaskap för de allmänna platser som ska ha kommunalt huvudmannaskap.

Kommunalt huvudmannaskap

Kommunen ska som huvudregel vara huvudman för allmänna platser. Kommunalt huvudmannaskap regleras inte med någon planbestämmelse i detaljplanen, däremot ska det anges i planbeskrivningen att huvudmannaskapet är kommunalt. När kommunen är huvudman för de allmänna platserna ska kommunen, efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ordna de allmänna platserna så att de kan användas för avsett ändamål i enlighet med planen. När kommunen är huvudman för en allmän plats ansvarar kommunen även för underhållet.

Beskrivning av detaljplanen

2 §    I planbeskrivningen ska kommunen redovisa

  • 1.  vilken markanvändning och utveckling som kommunen har avsett med detaljplanen,
  • 2.  detaljplanens omfattning och lokalisering,
  • 3.  huvudmannaskap och genomförandetid för detaljplanen,
  • 4.  hur kommunen hanterat och avvägt olika intressen enligt 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900), och
  • 5.  de prövningar enligt annan lagstiftning som genomförts under detaljplaneprocessen.
Detaljplanens genomförande

4 §    Om det inom detaljplanen finns allmän plats ska det av planbeskrivningen framgå vilka rättigheter och skyldigheter som följer av huvudmannaskapet. Det som kommunen ska redovisas är

  • 1.  mark- och utrymmesförvärv som måste ske för att genomföra detaljplanen,
  • 2.  mark och utrymme som huvudmannen är skyldig att lösa in,
  • 3.  mark och utrymme som staten är skyldig att lösa in,
  • 4.  mark och utrymme som huvudmannen får lösa in, och
  • 5.  rättigheter som kommunen får lösa in.

Kommunens ansvar för den allmänna platsen upphör inte om detaljplanen upphävs. Om det finns särskilda skäl och kommunen vill överlåta underhållet av den allmänna platsen till enskilt huvudmannaskap bör kommunen anta en ny plan med bestämmelser om att huvudmannaskapet ska vara enskilt. (jfr prop. 1985/86:1, sid. 659)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

18 §
  Efter hand som bebyggelsen färdigställs enligt detaljplanen, ska kommunen ordna de gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för, så att platserna kan användas för deras avsedda ändamål.

Kommunen ska upplåta platserna för allmän användning så snart det område som platserna finns inom har bebyggts enligt planen eller, om genomförandetiden har löpt ut, efter hand som bebyggelsen färdigställs.

När platserna upplåts för allmän användning ska de vara ordnade på ett ändamålsenligt sätt och i enlighet med ortens sed. De ska i fråga om gatubredd, höjdläge och utformning i övrigt följa detaljplanen. Kommunen får göra små avvikelser från planen, om det inte motverkar syftet med planen.

21 §
  Kommunen ska svara för underhållet av gator och andra allmänna platser som kommunen är huvudman för. Detta gäller även om detaljplanen upphävs.

Enskilt huvudmannaskap

Om det finns särskilda skäl kan kommunen med en planbestämmelse reglera att huvudmannaskapet för de allmänna platserna ska vara enskilt. De särskilda skälen ska anges i planbeskrivningen. Det ska tydligt framgå vilka avvägningar som gjorts samt vad huvudmannaskapet innebär för de som blir berörda. Särskilda skäl kan till exempel vara att området är avsett för bostadsbebyggelse som endast används under delar av året, för industriområde eller för att få en enhetlig förvaltning vid ny eller kompletterande detaljplaneläggning i ett område där det finns enskilt huvudmannaskap sedan tidigare.

Även om det finns särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap finns det inget krav på att kommunen ska besluta om det i detaljplanen utan det innebär bara att möjligheten finns. I övervägandet om den allmänna platsen ska ha kommunalt eller enskilt huvudmannaskap bör kommunen bland annat beakta i vilken omfattning allmänheten utnyttjar den allmänna platsen eller de anläggningar som finns på den. Om kommunen anser att allmänhetens tillträde till platsen är viktig bör kommunen planlägga med kommunalt huvudmannaskap.

Motiv till detaljplanens reglering

3 §    I planbeskrivningen ska kommunen redovisa motiven till de enskilda regleringarna i detaljplanen. Redovisningen ska göras utifrån detaljplanens syfte och 2 kap. plan- och bygglagen (2010:900).

Detaljplanens genomförande

4 §    Om det inom detaljplanen finns allmän plats ska det av planbeskrivningen framgå vilka rättigheter och skyldigheter som följer av huvudmannaskapet. Det som kommunen ska redovisas är

  • 1.  mark- och utrymmesförvärv som måste ske för att genomföra detaljplanen,
  • 2.  mark och utrymme som huvudmannen är skyldig att lösa in,
  • 3.  mark och utrymme som staten är skyldig att lösa in,
  • 4.  mark och utrymme som huvudmannen får lösa in, och
  • 5.  rättigheter som kommunen får lösa in.

8 §    I planbeskrivningen ska kommunen redovisa vem som ska ansvara för utbyggnad och drift av allmänna platser.

I planbeskrivningen ska kommunen även redovisa vem som ska ansvara för utbyggnad och drift av vatten- och avloppsanläggningar.

Allmänt råd Kommunen bör redovisa om särskild standard eller utformning av en teknisk anläggning på en allmän plats med kommunalt huvudmannaskap krävs för att tillgodose de behov eller uppfylla de krav som ställs på anläggningen. Kommunen bör redovisa en tidplan för när och i vilken ordning detaljplanen är avsedd att genomföras.

Vid enskilt huvudmannaskap åligger ansvaret för allmän plats på fastighetsägarna gemensamt. Ofta inrättas en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen. Gemensamhetsanläggningen kan i sin tur organiseras genom en samfällighetsförening. Gemensamhetsanläggningen ansvarar för byggande och underhåll av de allmänna platserna. Till skillnad från vad som gäller för kommunalt huvudmannaskap, finns det inte något krav om att de allmänna platserna med enskilt huvudmannaskap ska ordnas efter hand som detaljplanen förverkligas. Därför måste det finnas ett visst intresse från fastighetsägarna att genomföra planen för att enskilt huvudmannaskap ska kunna fungera. Detta behöver kommunen beakta när detaljplanen tas fram.

I detaljplan går det endast att bestämma att det ska vara enskilt huvudmannaskap, inte vem eller vilka som ska ha ansvaret. Det är alltså inte möjligt att genom en planbestämmelse ange vem som ska vara huvudman istället för kommunen.

Även om huvudmannaskapet är enskilt för de allmänna platserna i detaljplanen har kommunen möjlighet att bestämma hur dessa ska användas och utformas. Detta sker genom användningsbestämmelser respektive egenskapsbestämmelser.

8 §
  I en detaljplan får kommunen bestämma
   1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och
   2. hur allmänna platser som har enskilt huvudmannaskap ska användas och utformas. Lag (2014:900) .

Olika huvudmän för olika allmänna platser inom samma detaljplan

De allmänna platserna inom en och samma detaljplan kan delas upp så att vissa har kommunalt huvudmannaskap och andra har enskilt huvudmannaskap. Det gör det möjligt att anpassa huvudmannaskapet till de praktiska behov som finns, utan att behöva göra en detaljplan för varje delområde. Uppdelningen av kommunalt och enskilt huvudmannaskap för allmänna platser kan vara lämplig inom en plan där det både finns platser med anläggningar som betjänar en större allmänhet samt andra platser som mest används av de boende i området. Det kan exempelvis vara en badplats med tillfartsväg som används av stora delar av kommunens invånare och därmed bör ha kommunalt huvudmannaskap medan resterande allmänna platser i området, som främst används av de boende, ges enskilt huvudmannaskap.

Bestämmelsen måste följa föreskriften

I Boverkets föreskrifter om detaljplan anges vad som kan regleras med en bestämmelse om huvudmannaskap samt vilken underkategori och underkategorikod som bestämmelsen ska ha. Det är endast den underkategori och kod som anges i föreskriften som får användas.

Underkategori Underkategorikod
Enskilt huvudmannaskap DP_AP_Eg_Huvudman_EnskiltHuvudm
Huvudmannaskap

26 §    Bestämmelser om huvudmannaskap ska tillämpas på allmän plats för att reglera då den allmänna platsen ska ha enskilt huvudmannaskap.

Tabell 7.40 Huvudmannaskap

Tabellen kan inte visas, klicka här för att öppna den i en PDF.

Kommunen kan formulera bestämmelsen själv. Det går också att hämta en formulering ur Boverkets Planbestämmelsekatalog.

Redovisning av regleringar i detaljplan

Det finns inga bindande regler för hur en detaljplans reglering ska redovisas på plankartan. Det enda krav som måste uppfyllas är det så kallade tydlighetskravet som finns i PBL och som ställer krav på att alla regleringar som görs i en detaljplan ska vara tydliga. Tydlighetskravet är i sig teknikneutralt och kan uppfyllas på flera olika sätt vilket innebär att redovisningen av regleringar i detaljplan kan göras på olika sätt så länge det tydligt framgår vad som regleras. Med den digitala teknikens hjälp är det därför möjligt att ta fram nya sätt att redovisa planbestämmelser.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Redovisning enligt det allmänna rådet om redovisning av reglering i detaljplan

Ett sätt att redovisa regleringar i detaljplan är att följa Boverkets allmänna råd om redovisning av reglering i detaljplan. Vid redovisning enligt det allmänna rådet kan en egenskapsbestämmelse om huvudmannaskap anges med beteckningen a på plankartan.

7.26 Huvudmannaskap Allmänt råd Bestämmelser om huvudmannaskap kan betecknas a.

Vid reglering med flera olika bestämmelser som betecknas med a på plankartan kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra, till exempel a1, a2 och så vidare.

2.3 Indexering av beteckningar Allmänt råd Vid precisering av planbestämmelser eller vid olika formuleringar av planbestämmelser med samma beteckning kan detta redovisas genom att beteckningen indexeras med en nedsänkt siffra.

Alla planbestämmelser kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Bestämmelser om huvudmannaskap kan redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för allmän plats. Om en egenskapsbestämmelse gäller all allmän plats behövs ingen beteckning på plankartan. Var någonstans egenskapsbestämmelsen gäller framgår då av att bestämmelsen redovisas under rubriken Egenskapsbestämmelser för allmän plats.

2.1 Redovisning av planbestämmelser m.m. Allmänt råd Detaljplanens bestämmelseformuleringar och beteckningar kan redovisas i en lista med planbestämmelser. Listan med planbestämmelser kan redovisas med följande rubriker: 
  • 1.  Gränslinjer. 
  • 2.  Användning av allmän plats. 
  • 3.  Användning av kvartersmark. 
  • 4.  Användning av vattenområde. 
  • 5.  Egenskapsbestämmelser för allmän plats. 
  • 6.  Egenskapsbestämmelser för kvartersmark.
  • 7.  Egenskapsbestämmelser för vattenområde.
  • 8.  Genomförandetid.
Var en planbestämmelse gäller kan på plankartan redovisas med beteckningar och olika typer av gränslinjer. Om en planbestämmelse gäller all kvartersmark, all allmän plats eller allt vattenområde behövs ingen beteckning på plankartan.

Det allmänna rådet anger bara ett sätt som redovisningen kan göras för att tillgodose kravet på tydlighet i PBL och föreskriftens regler. Redovisningen kan alltså även göras på andra sätt. För att underlätta framtida tolkning av detaljplanen är det lämpligt att det framgår i detaljplanen om det allmänna rådet använts.

2.2 Redovisning av ärendeinformation Allmänt råd Information enligt 2 kap. 4–6 §§ Boverkets föreskrifter (2020:5) om detaljplan kan redovisas på detaljplanen. Om dessa allmänna råd har använts för redovisning kan det anges tillsammans med informationen enligt första stycket.

32 §
  En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid.

Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen.

Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte. Lag (2011:335) .

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen