På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Samspelet mellan de gestaltningsmässiga grundstenarna skapar kvalitet i den byggda miljön

Granskad:

Färg, material, ljus, akustik, dofter, konstnärliga uttryck och växtlighet är några gestaltningsmässiga grundstenar som samspelar i hälsosamma, trivsamma och funktionella lär- och utvecklingsmiljöer. Tillsammans ger de fysisk form åt förskolans eller skolans vision och värdegrund utomhus och inomhus. En omsorgsfullt gestaltad helhet signalerar att barn och unga, liksom deras vardagsmiljöer, är viktiga och värda att tas på allvar.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola, skolmiljö inne och skolmiljö ute.
Materialval, färgsättning och dagsljus är några av gestaltningens grundstenar såväl inomhus som utomhus. Brogårdaskolan i Bjuv till vänster, arkitekt: Codesign. Adolfsbergsskolan i Knivsta till höger, arkitekt: LLP arkitektkontor. Foto: Angelica Åkerman/Boverket (vänster), Göran Ekeberg (höger)

Gestaltningens grundstenar skapar upplevelsemässiga värden

Upplevelsen av arkitektur och gestaltning är för människor olika och individuell, men gemensamt är att alla miljöer har en inverkan på vårt välbefinnande och att vi upplever dem med alla våra sinnen. Form, färg, material och detaljering är parametrar i arkitekturen som tillsammans med ljus, ljud och luftkvalitet liksom vegetation och konstnärliga uttryck påverkar vår hälsa, vårt välbefinnande och skapar identitet. De kan beskrivas som gestaltningens grundstenar i både utomhus- och inomhusmiljöer.

Samspelet skapar mervärde

Gestaltningens grundstenar påverkar varandra, och när de samspelar skapas det mervärde som kännetecknar en omsorgsfull gestaltning. Upplevelsen av färger påverkas av det ljus som når dem. Materialvalet och rumsligheternas form – såväl utomhus som inomhus – har stor betydelse för ljudmiljön. Trädens placering påverkar dagsljusets intensitet och räckvidd, men också möjligheten att höra suset i trädkronorna. En dämpad belysning kan hålla röstnivåer nere och skapa en behaglig ljudmiljö inomhus. Gestaltningens grundstenar kan beskrivas var för sig men behöver samtidigt förstås i relation till varandra. (Rasmussen, 1959)

Ljus, ljud och luftkvalitet har en mätbar påverkan på vår hälsa och finns därför reglerade med tydliga riktvärden i lagstiftning och andra regelverk. Andra arkitektoniska parametrar som form, färg, material och natur- och kulturmiljövärden finns uttryckta i lagstiftningen som krav, men utan tydliga riktlinjer. God arkitektur och gestaltning av skolors och förskolors fysiska miljöer innebär att gestalta miljöer som i sina delar uppfyller lagstiftningen och regelverken – samhällets grundkrav - men där delarna också samspelar och därigenom skapar något mer. En omsorgsfullt gestaltad helhet signalerar att barn och unga, liksom deras vardagsmiljöer, är viktiga och värda att tas på allvar.

Fasadmaterialet, dess detaljering, ljussättning och konst samspelar på Hästhagens sporthall i Malmö. Arkitekt: Arkitektgruppen. Foto: Werner Nystrand.

Arkitektonisk kvalitet i förskolor och skolor

Arkitektonisk kvalitet i förskolor och skolor handlar om att gestalta hållbara miljöer för utveckling, lärande och välbefinnande. Att skapa rum som stödjer pedagogiken och som ger sinnliga upplevelser. Om att ge fysisk form åt förskolans eller skolans vision och värdegrund. Avvägningar mellan detaljer och helhet är en central del av utformningsarbetet, liksom att se till det längre tidsperspektivet. Materialens hållbarhet och detaljering är då viktiga värdeskapande fak­torer liksom vegetationen. Den initiala kostnaden för en ny förskola eller skola är en mycket liten del av den långsiktiga ekonomin när kostnader för drift och ombyggnader över miljöns hela livslängd tas med i beräkningen. Investeringar i robusta material lönar sig i längden. Många av de så kallade palatsskolorna från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet – pampiga byggnader i gedigna material - fungerar som skolor än idag. Stora träd och annan vegetation som är väletablerad, och därmed tålig, tillför kvalitet åt utemiljön.

Sorgenfriskolan i Malmö är ett exempel på en så kallad palatsskola. Skolan byggdes 1921 och är i bruk än i dag för årskurs F-9. Mitt på gården finns en stor, rumsskapande hästkastanj. Foto: Maria Eggertsen Teder/Boverket.

Avsnittets innehåll

På nedanstående sidor beskrivs de gestaltningsmässiga grundstenarna för förskolans och skolans byggnader och utemiljöer mer ingående var för sig:

Referenser

Rasmussen, Steen Eiler, ”Experiencing architecture”, The MIT press, 1959

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen