Barn och jämlika livsmiljöer
Barns och ungas mående, förutsättningar och livskvalitet påverkas av hur deras livsmiljö är utformad. Fysisk planering och stadsutveckling är viktiga processer i arbetet med att tillgodose alla barns rätt till goda uppväxtmiljöer. Effekten av god planering kan på sikt minska ojämlikheter och segregation. I arbetet med samhällsbyggande är det därför viktigt att den som planerar, gestaltar eller förvaltar har kunskap om barns olika förutsättningar och hur deras behov kan tillgodoses.
Barndomen påverkar resten av livet
Barndomen är betydelsefull och lägger grunden för en individs utveckling. Personligheten utvecklas i samspel med omgivningen samtidigt som kunskaper och sociala förmågor växer. Barn och unga är i större utsträckning än vuxna beroende av sin närmiljö. Detta gör till exempel utformning av bostaden och dess närmiljö till något som har betydelse och påverkan på barns framtida livschanser. Viktiga samhällsfunktioner i barns och ungas uppväxtmiljö, så som jämlik tillgång till en god bostad, skola, vård och goda utemiljöer, påverkar deras chanser till utveckling och ett hälsosamt liv.
Barn har ofta ingen eller liten möjlighet att påverka utformandet av sin livsmiljö. Vuxna tar besluten om den miljö där barn och unga växer upp. Det är därför angeläget att miljöer planeras så att barn kan få möjlighet att tillgodose sina behov på olika sätt. Barnkonventionen understryker barns rätt till fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling så att barnet förbereds för ett självständigt liv i ett fritt samhälle. De förutsättningar som livsmiljön ger ett barn följer med upp i vuxen ålder och kan påverka till exempel förutsättningarna för såväl hälsa, boendesituation och möjligheten till arbete. Att barns bästa vägs in i samhällsbyggnadsprocessen är därför av stor betydelse för både nutid och framtid.
Ökande ojämlikhet och segregation
Alla barn har inte samma möjlighet och livschanser till att förverkliga sina drömmar. Uppväxt, familj, omgivning och skola påverkar såväl utbildningsnivå och framtida inkomst som hälsa och livslängd. Den miljö som en individ växer upp i har betydelse för vilka förutsättningar som erbjuds. Skillnader mellan barns livsmiljöer har ökat de senaste årtiondena och hur den byggda miljön utformas kan ha betydelse för att bryta nedåtgående trender.
För att kunna skapa mer jämlika förutsättningar och långsiktigt minska klyftor i samhället tillsatte regeringen år 2018 en jämlikhetskommission. Jämlikhetskommissionens slutbetänkande (SOU 2020:46) redovisade bostäder, utbildning och integration som några av de viktigaste delarna i det framtida arbetet för jämlika livsmiljöer. Enligt jämlikhetskommissionen är segregation ett komplext fenomen som sker på basis av inkomst, etnicitet och demografiska faktorer som ålder, kön och hushållskategori. Segregation hänger även tätt samman med arbetsmarknaden och tillgång till offentlig service och närvaro i närområdet. Många bostadsområden med socioekonomiska utmaningar kännetecknas ofta av brist på samhällsservice samt eftersatt omsorg av utomhus- och inomhusmiljöer. Detta leder till att barn från resursstarka familjer ofta erbjuds en mer stimulerande uppväxtmiljö än barn från resurssvaga familjer (SOU 2020:46). Genom att satsa extra resurser i de områden där behoven är som störst finns möjlighet att skapa mer jämlika uppväxtmiljöer för barn. Det kan till exempel handla om att berika de offentliga rummen och ha en mer aktiv förvaltning av boende och skolmiljöer.
Segregation påverkar barns och ungas mående och möjlighet till utveckling. För att kunna erbjuda barn och unga jämlika livschanser är det därför angeläget att också genom fysisk planering och stadsutveckling bidra till att utveckla samhället och motverka negativa konsekvenser av segregation.
Proaktiva insatser krävs för mer jämlika livsmiljöer
Fysisk planering och stadsutveckling är proaktiva arbetssätt för att skapa jämlika livsmiljöer för barn och unga. I motsats till reaktiva insatser handlar proaktiva insatser om att i förebyggande syfte skapa goda livsmiljöer som bidrar till alla barns goda hälsa och utveckling. Sådana proaktiva insatser behöver främst riktas till barn och unga eller de miljöer som är i störst behov. För att kunna veta för vem eller var en insats särskilt behövs är det viktigt att bedömningen utgår ifrån nuläget. Kvalitativa och kvantitativa data för en grupp eller över ett område kan vara till hjälp.
En ojämlik uppväxtmiljö påverkar hälsan
Hur bostadsområden och offentliga miljöer utformas påverkar barns möjlighet till jämlik hälsa. Enligt artikel 24 i barnkonventionen har barn rätt till bästa möjliga hälsa. Barn är känsligare än vuxna och påverkas i högre grad av den omgivande miljön. God bostadsmiljö, bra luft, tillgång till kultur och natur och tillräcklig plats för lek, rörelse och lärande påverkar barns och ungas hälsa nu och i deras framtida liv. Tillgång till grönområden i nära anslutning till boendet har flera gynnsamma konsekvenser för hälsan, både fysiskt och psykiskt. Barns och ungas mobilitet och självständiga rörelsemönster har också effekt på den fysiska och psykiska hälsan. I miljöer där gång och cykel uppmuntras och där gång- och cykelvägnätet är kopplat till viktiga målpunkter för barn och unga, finns det bättre förutsättningar för välmående. För att skapa jämlika livsmiljöer är det viktigt att alla barn och unga både har förutsättningar att använda och vara delaktiga i sin närmiljö.
Barns uppväxtförhållanden påverkar deras hälsa på lång sikt. Barn till resursstarka föräldrar i Sverige har 40 till 45 procent lägre sannolikhet att bli inskrivna på sjukhus än barn till resurssvaga föräldrar. Enligt Jämlikhetskommissionens slutbetänkande (SOU 2020:46) är effekten något större för flickor än för pojkar och blir starkare upp i tonåren, särskilt när det gäller psykisk ohälsa. Hur våra städer och samhällen planeras har alltså en direkt koppling till barn och ungas hälsa och kan ge positiva eller negativa hälsoeffekter.
Tillgång till fysisk aktivitet lägger grunden för en god hälsa
I rapporten ”All rörelse räknas” från kommittén för främjande av fysisk aktivitet är satsningar på barns och ungas miljöer en av de viktigaste åtgärderna för jämlik hälsa. Genom satsningar i den fysiska miljön går det att minska ojämlikheten i hälsa och samtidigt minska samhällets kostnader för hälso- och sjukvården samt sjukförsäkringssystemet. Barn och unga som tidigt får in rutiner för fysisk aktivitet i vardagen får förutsättningar för mer hälsofrämjande levnadsvanor i vuxen ålder. Därför bör fysisk planering stödja att alla barn och unga har tillgång till en god, välfungerande utemiljö och möjlighet att leka och utvecklas i hälsosamma och inspirerande sammanhang.
Samhällsplanering som har fokus på barns och ungas rättigheter är en nyckelfaktor för att barn och unga ska ges förutsättningar för rörelse i vardagslivet. Offentliga miljöer, vägen till och från skola, närhet och möjlighet till föreningsliv och natur är viktiga aspekter för en jämlik tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet oavsett var ett barn bor. Hur, och på vilket sätt en viss yta utformas påverkar även vem som kommer att vistas där.
Göteborgs Stad satsar långsiktigt på att minska skillnaderna i livsvillkor genom satsningen ”Jämlikt Göteborg”. En följd av satsningen blev att Göteborg år 2017 publicerade en jämlikhetsrapport som följer utvecklingen av Göteborgs ojämlikhet. Syftet med rapporten var att ge en samlad beskrivning av ojämlika skillnader i livsvillkor och hur de skiljer sig mellan olika grupper i staden. Jämlikhetsrapporten släpps vart fjärde år.
Jämlikhetsrapporten 2017: Skillnader i livsvillkor i Göteborg (på Göteborgs Stads webbplats)
Ung livsstil är en studie om ungdomars levnadsvillkor och preferenser i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i Malmö. Rapporten ger en samlad bild och pekar på flera utvecklingsområden, inte minst flickors lägre aktiveringsgrad och sämre hälsa. Rapporten synliggör även hur olika sociala bakgrunder påverkar till vilken grad unga är aktiva på sin fritid.
Flickrum i det offentliga är ett projekt som utforskat hur offentliga rum kan utformas så att även flickor känner sig sedda och inkluderade. Undersökningar visar att flickor inte nyttjar städers publika platser i samma utsträckning som pojkar och att flickor efter åtta års ålder börjar känna sig alltmer exkluderade i våra gemensamma livsmiljöer. Projektet genomförs på olika platser i Stockholm och London vars syfte var att synliggöra och lyfta frågan om unga flickors rätt till det offentliga rummet.
Bostaden är viktig för barn och unga
Bostaden är viktig för individen under hela livet. För barn och unga är ett tryggt och kontinuerligt boende en förutsättning för ett gott liv och en jämlik hälsa. Trots detta befinner sig tusentals barn i Sverige i hemlöshet och i tillfälliga och osäkra boenden. Osäkra boenden och trångboddhet kan försvåra utveckling hos barn och unga och hämma både fysisk och psykisk hälsa (SOU 2020:46). En trygg bostad är en förutsättning för en god levnadsstandard. Fysisk planering och stadsutveckling kan bidra genom att säkerställa tillräckligt med bostäder med goda kvaliteter för barn och unga. Genom strategiska planer, politiska riktlinjer, styrning och detaljplanering kan kommuner säkerställa bostäder som gynnar barns och ungas utveckling samtidigt som kommunerna möjliggör för alla, oavsett bakgrund, att erhålla en god bostad till rimligt pris.
Sedan 2002 har Rädda barnen publicerat rapporter om barnfattigdom i Sverige, men mot bakgrund av att det saknas ett barnperspektiv på boendefrågan publicerade Rädda barnen 2017 rapporten ”En plats att kalla hemma – Barnfamiljer i bostadskrisens skugga”. I rapporten presenteras bostadslösa barns och föräldrars erfarenheter och tankar om hur de har blivit påverkade av att inte ha ett hem. Rapporten lyfter fram både de underliggande orsakerna som lett till hemlöshet samt konsekvenserna för familjer som är drabbade. Rapporten riktar sig till alla som har makt att förändra barns livsvillkor.
Projektet ”Barns Bostad Först” är ett innovationsprojekt finansierat av Vinnova, som tagit utgångspunkt i den ökade hemlösheten bland barnfamiljer. Syftet med projektet var att skapa en samverkansplattform där olika samhällsaktörer kan bygga kunskap och utvärdera befintliga arbetsmetoder. Bostadsmarknaden är ojämlik och många faller idag utanför, därför har projektet tagit fram en modell för att motverka hemlöshet bland barnfamiljer. Modellen tar sin utgångspunkt i bostad först och ger lösningar både på kort och lång sikt.
Ny modell ska ge hemlösa barnfamiljer en fast bostad (på Malmö universitets webbplats)
Fysisk planering påverkar jämlikheten i skola och förskola
Förskola och skola är centrala för barns utveckling och har en viktig utjämnande effekt på barns olika livschanser (SOU 2020:46). Förskola och skola är de platser där barn för första gången möter samhället på egen hand och utvecklar egna sociala relationer. Bra lokaler med god inom- och utomhusmiljö har stor betydelse för barns skolgång.
Enligt regeringens nationella strategi för kunskap och likvärdighet (SOU 2017:35) ska varje individ få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt oberoende av sin bakgrund och av i vilken skola individen går i. För att kunna erbjuda barn och unga likvärdiga uppväxtvillkor krävs det därför att den fysiska planeringen ger skolan och dess verksamhet förutsättningar att bedriva undervisning med likvärdig kvalitet. Genom att arbeta med lokalisering och utformning av förskolor och skolor samt säkerställandet av tillräcklig kvalitativ friyta, såväl inomhus som utomhus, kan fysisk planering och stadsutveckling bidra till jämlika förutsättningar för barn och unga.
I plan- och bygglagen, PBL, finns det uttalade krav på att det ska finnas tillräckligt stor friyta lämplig för lek och utevistelse vid skolor, förskolor, fritidshem och bostäder. Tillgång till en förskole- och skolgård med tillräcklig yta och bra kvalitet är viktig för barnens motoriska och kognitiva utveckling.
Åren 2018 och 2022 genomförde SCB på uppdrag av Boverket en kartläggning av landets skolgårdar som visar att skolgårdarna generellt krymper samt att det finns stora kvalitetsskillnader mellan olika delar av landet. Mellan 2018 och 2022 har ytan i snitt i hela landet blivit knappt fyra kvadratmeter mindre per elev. Genom omsorgsfull planering och gestaltning går det att säkerställa tillräcklig yta och kvaliteter som skapar mer jämlika lärmiljöer som främjar barns och ungas rätt till lärande och utveckling. Förskola och skola och dess inomhus- och utomhusmiljö spelar en stor roll i att främja fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande för samtliga elever oavsett bakgrund och förutsättningar.
Verktyget ”Trygga skolor” är framtaget av Myndigheten för delaktighet (MFD). För att elever ska trivas, ha studiemotivation och nå sina kunskapsmål behöver de känna sig trygga i skolan. Skolans fysiska miljö spelar stor roll för tryggheten. ”Trygga skolor” är ett stöd i arbetet med att öka tryggheten vid planering, ny- och ombyggnad runt om i landet. Tre viktiga grundstenar är att involvera brukarna, utgå från allas behov och att inkludera trygghetskrav i upphandling.
Planera för tryggare skolor (på Myndigheten för delaktighets webbplats)
Brogårdaskolan i Bjuv var en viktig satsning i kommunen då ambitionen var att utvecklas från ett före detta brukssamhälle till ett kunskapssamhälle. Det var därför viktigt att nya Brogårdaskolan inte bara blev ett ”skolhus” utan en plats som också gav tillbaka något till elever, pedagoger, lärare, föräldrar och lokalsamhället i stort. För att nå dit sattes barnen, deras behov och olika förutsättningar i fokus med målet att skapa trygga och goda miljöer för barn att växa upp i. Brogårdaskolan är ett gott exempel på en inlyssnande gestaltningsprocess som har resulterat i en stimulerande lärmiljö med rumslig variation både inomhus och utomhus. Skolan och dess arkitektur stödjer inte bara skolans behov utan bidrar även till stort välbefinnande för elever och personal.
En av framgångsfaktorerna i projektet var investeringen i tid och omsorg i planeringsprocessen. En processledare med kunskap inom pedagogik ledde processen där dialog pågick i alla skeden. De tankar och idéer som framkom under dessa samtal styrde gestaltningen av byggnad och inredning. Ett av målen som formulerades under dialogen var att skolan skulle upplevas som ett andra hem. Det efterfrågades en hemmiljö som erbjuder en trygg miljö med goda möjligheter till lek, rekreation och vila i lika hög grad som varierande undervisningsmiljöer. Något som flera elever och lärare vittnar om blivit verklighet.