På Boverket.se används cookies för att webbplatsens funktioner ska visas korrekt. Klicka på "Jag förstår-knappen" för att acceptera att cookies används. Läs mer om Cookies

Från den 12 maj 2021 fungerar inte vår webbplats med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Byggnaden och utemiljön gestaltas som en helhet

Granskad:
Bygganden och utemiljön har gestaltats som ett sammanhängande landskap på Landamäreskolan i Göteborg. Arkitekt: Wahlström och Steijner Arkitekter AB. Landskapsarkitekt: Landskapsgruppen. Foto: Lasse Olsson

Förskolans och skolans byggnader och utemiljöer kan om de är rätt utformade främja såväl utveckling och lärande som välbefinnande. De behöver planeras, byggas och förvaltas som en helhet där olika delar – ute och inne – påverkar och kompletterar varandra. Grunden för en kvalitativ, inkluderande och hållbar förskole- och skolmiljö är en omsorgsfull gestaltning baserad på universell utformning och robusta, hälsosamma material.

Gestaltningen utgår från verksamhetens behov, platsen och stödjer lärande och välbefinnande

En lärmiljö kan förstås ur en fysisk, pedagogisk och psykosocial dimension. Den fysiska miljön – temat för denna vägledning – består av exempelvis klassrum, grupprum, korridorer, ateljéer, gårdar, lekredskap, grönska, idrottsytor, möbler och inredning. Den pedagogiska miljön handlar bland annat om arbetssätt, metoder, särskilt stöd, digitala lärresurser, organisation och schemaläggning. Den psykosociala miljön utgörs av faktorer som värdegrund, trygghet, gemenskap, bemötande och relationer mellan pedagoger, övrig personal, barn och unga. (Sveriges kommuner och regioner, 2017)

Den fysiska miljön i förskolor och skolor utgör arenan där den pedagogiska verksamheten och det psykosociala samspelet äger rum. Beroende på hur denna arena utformas och organiseras, liksom hur specialiserad, varierad eller anpassningsbar den är, har verksamheten olika förutsättningar att uppfylla läroplaner och möta individuella behov. En omsorgsfull gestaltning av förskole- eller skolbyggnaden och utemiljön utgår från verksamhetens behov och stödjer lärande och välbefinnande. Den utgår också från platsen och tar hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden.

Amfiteatern på Brogårdaskolan i Bjuv kan användas för olika typer av lärsituationer och uppträdanden liksom för avkoppling. Arkitekt: CoDesign. Foto: Matilda Kjell

Inomhusmiljön och utomhusmiljön är rymliga och kompletterar varandra

Byggnaden och utemiljön består av inre och yttre rumsligheter som uppfyller förskolans och skolans behov på olika sätt. Platser för koncentration och avskildhet kan med fördel finnas såväl inomhus som utomhus, men ljudmiljön och graden av visuell stimulans kan vara lättare att kontrollera inne i byggnaden. Rörelse och naturkontakt, liksom fri lek för yngre barn, är viktigt för hälsa, utveckling och inlärning, och det är oftast lättare för barn och unga att röra sig fritt utomhus. Rätt gestaltad kan inomhusmiljön också erbjuda möjlighet till rörelse som en del av lärmiljön. Detta kräver tillräckligt med utrymme, såväl inne i byggnaden som ute på gården.

Byggnaden och utemiljön behöver planeras, byggas och förvaltas som en helhet där olika delar påverkar och kompletterar varandra. Utomhusmiljöernas betydelse för den pedagogiska verksamheten, liksom som den primära kontaktytan mellan föräldrar och personal, har förstärkts efter coronapandemins utbrott under vintern 2020. Det finns all anledning att gestalta den fysiska miljön i förskolor och skolor för att kunna hantera liknande scenarier på ett välfungerande och smittsäkert sätt i framtiden. Även här spelar storleken roll – en rymlig miljö gör det lättare att undvika trängsel och att skapa platser för en mångfald av aktiviteter i såväl solljus som skugga.

En grupp stubbar på gården gör det lätt att flytta ut samlingen, lektionen eller fruktstunden vid önskemål. Foto: Victoria Henriksson/Scandinav bildbyrå

Universell utformning och valmöjlighet skapar likvärdiga förutsättningar för lärande och utveckling

Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 § skollagen (2010:800)).

Den fysiska miljön är viktig för en inkluderande och trygg förskola och skola. Genom att arbeta med universell utformning – en utformning som gör att miljöerna kan användas av alla, utan behov av anpassning eller specialutformning – kan byggnader och utemiljöer gestaltas så att ingen behöver möta svårigheter och hinder. Exempelvis kan nivåskillnader utjämnas med hjälp av svagt sluttande ytor eller ramper som ritas in från början, väl integrerade med byggnaden eller landskapet.

Universell utformning av en entrégård på Landamäreskolan i Göteborg. Arkitekt: Wahlström och Steijner Arkitekter AB. Landskapsarkitekt: Landskapsgruppen. Foto: Åke E:son Lindman

Valmöjlighet mellan olika typer av lärmiljöer och rörelsefrämjande ytor är viktigt för såväl lärande som trygghet och trivsel. Studier visar att flickor och pojkar använder lekutrustning och sportplaner på olika sätt och skillnaderna blir större ju äldre barnen blir (Jansson et al., 2021). I naturmiljöer är skillnaderna mindre, men en medveten gestaltning kan utmana normer och invanda föreställningar kring vem som platsar var och bjuda in fler att delta i en aktivitet i alla typer av miljöer. Var och en behöver också kunna välja graden av social kontakt och stimuli eller avskildhet utifrån sina individuella behov, både inomhus och utomhus. Att skapa variation i den fysiska miljön är därför viktigt.

Basketkorgar i olika nivåer och flera på samma stolpe lockar fler att hitta ett sätt att spela som passar just dem. Fäladsgårdens skola i Lund. Arkitekt: Fojab/projektet Equalizer. Foto: Daniel Zachrisson

Investeringar i god kvalitet lönar sig

Ett viktigt mål inom politiken för gestaltad livsmiljö är att hållbarhet och kvalitet inte ska underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden:

Investeringar i god kvalitet lönar sig, inte bara i bättre miljöer för individ och samhälle, utan även rent ekonomiskt genom lägre förvaltningskostnader i den byggda miljön på sikt. Det offentliga, kommuner, landsting och stat, som har att företräda allmänintresset, har ett stort ansvar för detta perspektiv.
(Proposition 2017/18:110 Politik för gestaltad livsmiljö, s.21)

Förskolor och skolor som byggs med robusta, hälsosamma material och med en utformning som möjliggör anpassning till förändrade funktionskrav och olika pedagogiska inriktningar kan förvisso innebära en ökad kostnad initialt, men ger vinster på sikt i form av ökad livslängd och minskad resursanvändning. Det ger också vinster på individnivå i form av ökat välmående och bättre hälsa.

Arkitektonisk kvalitet i förskolor och skolor handlar om att gestalta rum och platser som stödjer pedagogiken, är hälsosamma och som ger sinnliga upplevelser. Materialval, färgsättning, konstnärlig gestaltning och inslag av natur liksom god ljud- och ljusmiljö och luftkvalitet. Investeringar i god kvalitet är ett sätt att ge fysisk form åt förskolans eller skolans vision och värdegrund. En omsorgsfullt gestaltad helhet signalerar att barn och unga, liksom deras vardagsmiljöer är viktiga och värda att tas på allvar.

En entré behöver tåla hårt slitage men samtidigt gestaltas så att den är välkomnande och funktionell. Entréerna på Sorgenfriskolan i Malmö har tack vare sina robusta material – stengolv, tegelväggar och handtag och ledstänger i trä – fungerat väl i över 100 år. Foto: Maria E Teder/Boverket.

Under följande huvudrubriker beskrivs hur skolors och förskolors byggnader och utemiljöer kan gestaltas för att främja utveckling, lärande och välbefinnande:

Byggnadens struktur

Byggnadens funktioner och struktur – om förskolans och skolans rumssamband och rumsfunktioner samt orienterbarhet och trygghetsskapande gestaltning inomhus.

Utemiljöns struktur

Utemiljöns funktioner och struktur – om gårdens storlek, funktioner och kvaliteter samt orienterbarhet och trygghetsskapande gestaltning utomhus.

Gestaltningens grundstenar

Gestaltningens grundstenar – om parametrar i förskole- och skolarkitekturen som behöver samspela för att uppnå en kvalitativ, tillgänglig och hållbar helhet.

Fysisk lärmiljö

Lärmiljö – om att utforma varierande lärmiljöer inomhus och utomhus som utgår från verksamhetens behov och stödjer lärandet

Rörelsefrämjande miljö

Rörelsefrämjande miljö – om att utforma platser för fri lek och rörelserika raster, liksom inomhusmiljöer som möjliggör inlärning under rörelse.

Denna del av vägledningen beskriver den fysiska miljöns utformning inom fastighetsgränsen. Det vidare perspektivet – kopplingen till den övriga bebyggelsestrukturen och samhället – beskrivs i delen ”Förskolor och skolor som en del av samhällsbygget”.

Referenser

Jansson et al. 2021. Rum för skolans utemiljö – Fördjupad analys kring yta för utemiljö på skola och förskola. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning. (Opublicerad)

Proposition 2017/18:110 Politik för gestaltad livsmiljö på Sveriges Regerings webbplats.

Skollag 2010:800 på Sveriges riksdags webbplats.

”Olika är normen”, 2017 på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR):s webbplats.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen